Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
vår börs alltför meddelsamma och dumt gåstfria.
Efter gåstbesök bruka vi af tacksamma tidningskorre-
spondenter i skilda tonarter få förebråelser hårför.
Det år emellertid ett faktum, att det finnes ett djupt
hos oss inneboende drag af björnidesnatur och björn-
idesfilosofi. Det månniskofiendtliga grubblets fantasier
tilltala oss. WALLIN, TEGNÉR, VITALIS, GEIJER ha alla
skrifvit sitt mjåltsjukans poem, och det år ålderdoms-
luft hår. Når vi sedan komma ut ur björnidet,
både förefalla vi och åro idel månniskovånlig förbind-
lighet, uppmårksamhet, ja kanske »ödmjuka tjånare<
åfven för dem, som sedan ej just visa sig vara vånner
att hålla på — och då tycka vi om att odla den ung-
domliga konversationens superlativa uttrycksformer
såsom konungar ej för en dag men för en kvållsstund.
Detta ålderdoms- och ungdomsdrag kåmpar också
hos Igsen. Når Issen tecknade den pratsamma
ungdomens framfusighet hos Stensgård, »en begavet
Mand, så voro de samtida då för tiden ej genast på det
klara med, hvad han menade. Var då ett de unges
förbund ej ett sådant — kunde det ej vara fram-
tidslöftet?
Når han i Samhållets pelare tecknade kotte-
riets förhatliga drag, når han visade oss hvad allt
kotterivåsende innebår — kårleken till imitationen, till
stillaståendet —, då frågade man sig först allmånt:
hvilken vill han gifva rått: ålderdomen eller ungdomen?
Och dock fans det en viss sanningsröst, ett visst samvete
hos oss svenskar, som allt ifrån början svarade: ingen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
