Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
skaper. Det skulle jag kunna göra i ett annat sam-
manhang. Jag har blott sagt, att vi hafva inbillning
och att vi hafva förstånd, och att dessa bågge hos oss
ingå en mera broderlig förening, ån som i allmånhet
år vanligt. Men hvad jag ville såga som slutreflexion
år just det, att Henrik Issenivår nation har en stark
bundsförvandt dårigenom att han också önskar att,
ehuru han år fantasi-månniska, skåda så djupt han
någonsin kan, innan han dömer, innan han vågar
döma menar jag, ty han har likasom vi i allmånhet
en försynthet för det heliga i månniskonaturen, som
gör, att han studerar åfven dess mest fråmmande
former. Jag tror, att jag har sett svenskarnes fel så
godt som någon, men som förtjånst hos vårt folk
rent af som folk betraktadt, tror jag man kan fram-
hålla eftertånksamheten, en billighetskånsla, en stark
råttvisa, en tröghet i att skrika hvarken hosianna eller
korsfåst utan att undersöka och pröfva.
Det år denna billighetskånsla mot menniskor, som
gjort Henrik Issen till vår gunstling. Om denna egen-
skap ofta ståmplas som ironi, om den i många fall
yttrar sig med vissa öfverlågsna later och som ett
dumt förakt för att taga parti — så år jag gårna villig
att underskrifva, att denna egenskap har afvigsidor,
som åro förtjånta af förkastelsedom. Det år det mo-
derata, som ligger i blodet hos oss alla, och når Isen
exempelvis tecknat Aslaksens vedervårdigt moderata
gestalt — år det då för djårft att såga, att han må-
hånda sökt befria sig från detta hos sig sjålf genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
