Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
dividen och individens vårde för tillvaron uteslutande
beror af helheten i den lidelse, med hvilken enhvar
hångifver sig åt det för honom högsta lifsvårdet, det
han erkånner som sitt ideal.
Igsen visade sig i Kjærlighedens Komedie som den
skarpsynte moralisten framför allt dårigenom, att han
började sin demaskering af samfundet med den insti-
tution, som han kallar
Tragikomedien, Harlekinsmiraklet:
Et folk som tror hvad hele folket lyver
— ljuger vördnad för det »sedliga« och »lyckobrin-
gande« vårdet af de sållskapsvanor och samfundsla-
gar, de kånsloståmningar och moralbegrepp, genom
hvilka månniskorna omdana lifsglådjens högsta möj-
lighet till »ett gömsle för lifsleda« och — genom de
åiktenskapliga åganderåttsanspråken — till lifstidsfån-
genskap förvandla den personliga frihetens innerligaste
uttryck. Eller m. e. 0. Igsen började i Kjærlighedens
Komedie sitt lifstidslånga krig mot den idealism, för
hvilken sjålfva idealet er det sekundære. Det år
ej troligt att Issen, ens i sin ungdoms hårligt sjudande
fråekhet, förbisåg de djupt liggande sociala och
psykologiska motiven till den nyssnåmda samhålls-
moralen. Men den store moralistens mål år icke att
skildra institutionernas tillblifvelse. Hans mål år att
visa deras nuvarande verkningar, att peka på »liget i
lasten« utan tanke på att det engång varit lefvande;
att uppstålla sina nya etiska kraf utan hånsyn till, om
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
