Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
några olösta problem, och betonar sårskildt, att Igsen
med de försoningslösa sluten visserligen tillgodoser
etiska, men ingalunda estetiska intressen.
En teaterreferent finner, att Et Dukkehjem allt-
igenom rör sig i prosans och det oskönas vårld.
— Som bevis på den starka spånning hvari Noras
öde försatt sinnena, må för kuriositetens skull nåm-
nas ett försök att lösa dockehemmets slutgåta: en en-
aktspjes, Det omöjliga möjligt, åfven uppförd på svenska
teatern, som vill ge en försoning mellan makarna
Helmer, omgifna af sina vuxna barn.
Då Gengangere uppföras på vår svenska scen,
finner stycket sin mest våltaliga försvarare i prof.
Born. Den såkerhet, finhet och enkelhet som röjes
i dramats framstållning jåmför han med SorokLes’
tragiska konst, hvad motivets fulheter betråffar uppvisar
han analogier såvål hos den grekiske som den en-
gelske mönsterskalden, och »naturalismen< finner han
genomförd med så eminent konstnårlighet, att hvarje
betånklighet mot stycket dåraf bör håfvas.
För En Folkefiende har &åfven prof. EstLANDER
starka uttryck af beundran. Fråmst gålla de det tek-
niska måsterskapet och karaktårsutvecklingen, »som
har något af samma såkerhet och kraft, hvarmed
tåget på en pneumatisk eller elektrisk jårnvåg föres
mot höjden.«
IgseNs dramer hade nu vunnit den berömmelse
och det erkånnande af deras spelbarhet att, såsom
prof. Borin 1883 anmårker, en nordisk teater som vill
EEE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
