Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 30. Fredagen den 27 juli 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
IDUNS MODETIDNING
Juni 1888
dömligt, oeh just derför, att behagsjukan
förutsätter ett tomt hufvud och ett kallt hjerta,
derför att den förr eller senare förlorar
gränsen mellan sedlighet och osedlighet oeh
derför att den i många sorgliga fall för till
moralisk undergång.
För allt i verlden, tro nu ej att jag med
det sist sagda velat predika moral. Något
sådant skulle ej blott vara det svartaste brott
mot er, utan ock mot alla de goda feer, hvilka
göra lifvet angenämt och skiljsmessan bitter.
Jag råkade endast att blifva en smula
hänförd af mitt ämne. Men hvad är det klock an
der borta säger mig:
Det är tid att bryta upp.
Min nådiga, tillåt mig kyssa edra rosiga
fingerspetsar oeh tag emot min försäkran, att
jag skulle anse mig som den olyckligaste bland
dödlige, om jag visste mig hafva tråkat ut
er; men skulle detta ej vara fallet och ni
för framtiden hade ännu en fråga in petlo,
behagade ni godhetsfullt vända eder till er
ödmjuke tjenare Percival.
sm
Modets extravaganser.
lodet beror af tidsströmningarna. Nyktra
=8 händelsefattiga tidehvarf förete sällan
så underliga fantasier på toalettens område
som de oroliga tiderna. Aldrig hade man väl
exempelvis i alldagliga lifvets lugna farvatten
kommit på så vanvettiga ideer som t. ex. den stora
revolutionens qvinliga återgång till den grekiska drägten,
kottiljongsvärmeriet under Ludvig XIV eller
vansinnes-cancanen under hertigen af Orléans regentskap. Hvad
ej enskildes blomstrande, af jägtandet efter exentriciteter
upphettade fantasi kunde åstadkomma, skapades af
tillfälligheten. Det är verkligen så att många modedårskaper
alstrats at denna gäckande krafts infall. Grefve Baillet
Latour, ett af regentskapets mest beundrade modelejon,
råkade under en landtlig utflygt rifva sönder sina
ametist-färgade pantalonger. I byn, der man nu befann sig, bodde
en liten byskräddare —Briques hette han visst. Hos denne
fann grefven ett par grofva linneknäbyxor, förfärdigade åt
någon bonde. Grefven köpte dessa för en ringa summa,
iklädde sig dem strax och återvände till sällskapet.
Hans uppträdande väckte här mycket uppseende, men
den tongifvande dandyn förklarade kallblodigt, att det
var allra nyaste modet; han hade blott begagnat ett
obemärkt ögonblick för att draga sig till baka och
omkläda sig hos sin skräddare — Briques —• som bodde
just der i byn. Åtta dagar senare begagnade man
allmänt i jockeyklubben knäbyxor af groft linne. Den
fattige lappskräddaren blef en välmående man. — Her-
liga i svängningarne och — så uppträdde han
en qväll på en bal med bortskurna framskört.
Den geniala uppfinningen adopterades genast.
— Det var ock en tillfällighet, som skapade
skönhetsmuscherna. Vid konung Karl VI:s
hof lefde en hertiginna af Newcastle, utmärkt
genom ytterst praktfull figur och — temligen
oren ansigtsteint. Den lyckliga tanken att
dölja ansigtets små blommor med muscher var
ej så galen och fann snart efteraparc, i
synnerhet som hudens hvithet i följd af afbrottet
skarpare framträdde. Snart voro de en
modesak, ett kosmetiskt angreppsvapen. Den
ursprungliga runda formen öfvergick till sirliga
stjernor, månar, planeter — ja, till sist
full-klistrado man ansigtet med fullständiga
silhouetter, som skulle gjort en Paul Konewka
ära . . .
Modet är i sina förvillelser ej endast
nyckfullt, det är excentriskt till vanvett.
Ett bra medel att bättra upp svart siden
är att tvätta det med vinättika och linda in
det i linne, hvarpå det strykes, medan det
ännu är fuktigt, så att det ej må blifva för
styft oeh brytas.
Friska blommor i sommarhatten.
Härtill egna sig utmärkt sådana blommor, hvilka
förblifva lika vackra under hela dagen eller större delen
deraf, deribland i synnerhet sådana, som ännu ej äro
fullt utvecklade. Så begagnade jag i fjol kring den
runda kullen af en lätt sommarhatt en ranka blåklint,
hvilken dagligen bragtes mig af några fattiga barn,
hvilka väl behöfde en liten förtjenst. Åtskilliga
grässlag, rosenknoppar, murgröna, fuchsior och
styfmors-blommor (penséer) kunna mycket väl användas för detta
ändamål. Konstgjorda blommor hafva mindre hållbara
färger och måste derför ofta ombytas under sommaren.
Dyrbarare blommor kunna visserligen hålla ut två
somrar, men erbjuda ej heller någon omvexling.
För att förhindra att kläder, som cn längre tid måste
ligga inpackade, antaga en dålig lukt, bör man vid
inpackningen lägga några färska träkol emllan dem.
Stockholm, GerDandls Boktryckeri-Aktiebolag, 1888.
tiginnan de Gucmenée, väninna till Dubarry, Ludvig
XV:s favorit, fick en qväll på teatern sin hatt
sammantryckt, så att den antog en högst underlig
form. Hertiginnan måste direkt från operan till
en soird hos Dubarry. Hvad var att göra? Hon
behöll helt enkelt hatten på hufvudet som en
nouveauté de mode. Och man fann den förtjusande
och begagnade sedan endast faqon à la duehesse
de Gucmenée. — Och var det annorlunda med
peruken, som först år då och då begagnades af
en hertig Philipp de Burgund och sedan under
Ludvig XIV, som hade lika litet på som i
hufvudet, kom till så stort anseende? — Var det
annorlunda med krinolinen, som uppfans af
madame de Maintenon vid en »intressant» tidpunkt
och sedan under kejsarinnan Eugenie gjorde sitt
segertåg genom verlden? — Det var så ock med
fracken, uppfunnen af den s. k. vackre Brummel,
som en tid under förra århundradet —-
prins-regenten Georg, sedan Georg IX:s regering —
beherskade ej blott Englands utan bela Europas
modeverld. Det var den nyskapade valsen, som
föranledde donna uppfinniug. »Vackre Brummel»
fann den dä bruk liga rockens långa skört hinder-
Fig. 13. Drägt Tör 3—5
års barn.
Fig. 11. Barndrägt.
Fig. 9 och 10. Två rosetter till dukar.
Fig. 12. Barnförkläde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
