Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Fredagen den 11 januari 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2.
Fredagen den 11 januari 1889.
2:dra årg.
B yrå:
Klarabergsgatan 54, en tr.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Tidningen kostar
endast 1 krona för qvartaiet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerförsäljning.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas ä byrän kl. 10—11 och 4—5.
Mm. Telef. 61 47.
Utgifningstid:
hvarje helgfri fredag.
Infaller helgdag pä fredagen,
utgifves tidningen näst föreg, eller
nästfölj. söckendag.
Prenumeration sker:
I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å
Stadspostens hufvudkontor, i boklådorna
samt à tidningskontoren.
ßonja l(otfctøslp.
En qvinlig vetenskapsidkare.
et utmärkta arbetet innehåller
upptäcker ten af ett nytt fall, vid hvilket man
kan integrera differentialeqvationerna
för rörelsen hos en fast kropp, som är fästad
i en af sina punkter och rör sig uteslutande
under tyngdkraftens inverkan. Förf. har
icke nöjt sig med att sålunda tillägga ett
resultat af det högsta intresse till dem, som
Euler och Lagraiige gifvit
oss, utan utfört sin upptäckt
till ett djupgående studium
under användning af den
moderna funktionsteoriens
alla resurser. Egenskaperna
hos funktioner med två
oberoende variabler lemna den
fullständiga lösningen under
den mest precisa och eleganta
form, och man har sålunda
fått ett nytt och fängslande
exempel på ett mekaniskt
problem, i hvilket dessa
transcendenta funktioner spela
en roll, hvilkas
tillämpningar hillills varit inskränkta
till den rena analysen eller
geometrien.»
Vi se eder redan, ärade
läsarinnor, med förvirrad
uppsyn fråga er sjelfva:
»Men hvad är detta! Har
Idun helt plötsligt
förvandlats till en vetenskapligt
höglärd tidskrift? Detta är ju
hebreiska för vanliga
dödlige. »
Ja väl, I han rätt! För
det stora flertalet äfven bland
bildade qvinnor och män
torde ofvan anförda ord
förefalla skäligen obegripliga. Så
lyder emellertid den franska
vetenskapsakademiens smick-
rande utlåtande öfver en qvinnas senaste
vetenskapliga verk, en qvinna, hvilken sedan
länge bundit rykte vid sitt namn och den
svenska högskola, hvars prydnad hon utgör.
Yi taga för temligen afgjordt, att professor
Sonja Kovalevski knappast var någon af våra
läsarinnor till namnet okänd, redan innan
hon helt nyligen fäste allmän
uppmärksamhet vid sig genom att förvärfva ett högt
an-sedt vetenskapligt pris i en täfling inför en
icke mindre högt ansedd areopag.
Det Bordinska priset utdelas nämligen af
den lärdaste och mest oberoende samling af
Sonja KoYaletfsM.
vetenskapsmän i verlden, den franska
vetenskapsakademien, och mellan täflande, hvilkas
namn äro fullständigt anonyma, tills sedeln
brytes. För att erhålla det fordras ej blott
det högsta mått af kunskap utan äfven
sjelfständighet och originalitet i att lösa problem,
hvarpå mäktiga intelligenser utan framgång
försökt sig. ■ För denna gång befans det
arbete, som skulle helönas, så framstående, att
akademien höjde beloppet från 3,000 till
5,000 francs, en. utmärkelse hvars ideella
värde naturligtvis är mångdubbelt högre än
sjelfva den klingande metallen. Och.
entusiasmen steg ännu högre, då
det blef bekant, att segraren
var en qvinna, ett kön hvars
anlag hittills ansetts
temligen främmande för den
abstrakta tankeskärpan, den
matematiska vetenskapen. Yår
egen entusiasm har rätt att
vara lifligare än hvaije annat
folks, derföre att hon tillhö?
vår hufvudstads högskola och
hos oss intagit sin första oft
ficiela lärda ställning. Idun
har ock i dag trott sig
bereda sina läsarinnor ett nöje
genom att i sitt
porträttgalleri införlifva hennes bild.
Den årssammankomst den
27 december, hvarvid fru
Kovalevski, som rest till
Paris, mottog priset, omtalas
i de franska tidningarne med
särskild hänförelse. Bland
de närvarande sågos
verldsstaden alla vetenskapliga
celebriteter: grefve Lesseps,
Pasteur, Jules Simon o. s. v.
Ordföranden framhöll
prista-garinnans ej blott »djupa och
grundliga kunskaper», utan
äfven »stora
uppfinningsförmåga» samt den sällsynta
företeelsen af en qvinnas
mästerskap i matematik.
Efter talet genljöd salen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
