Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Fredagen den 8 februari 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idun utkommer I hufvudstaden hvarje helgfrl fredag och kostar för ett | ("v I I Kl tidningen nnehåller nästan uteslutande origlnalbidrag. — Uppgif k
qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt. — I Lj LJ IN närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, så er-
barndomen i alla lifvets förhållanden är i så
stort behof.
Under den tid hon växte upp, fick
prinsessan också inandas mera sanning, än hvad
fallet var med de flesta barn; hennes moder
var den första att säga henne den.
Mycket tidigt lärde henne hennes moder
att öppna sitt hjerta för de fattigas nöd, och
då prinsessan fick sin egen kassa att sköta,
fick hon allvarliga förmaningar om att i detta
fall icke tänka ensamt på sig sjelf.
Drottningen bestämde också, att prinsessan till en
början skulle afsätta en del af sin kassa till
ett fattigt barns underhåll.
Prinsessans undervisning var ordnad med
sträng, systematisk regelmässighet. ’ Särskildt
lades vigt på historia, på nordisk literatur
samt på nordiska och främmande språk. Sina
språkkunskaper hade prinsessan dess utom
rikligt tillfälle att odla på sina resor i
in-och utlandet. Endast fyra år gammal följde
hon med sina föräldrar till Norge. Resorna
till brödralandet förnyades ofta, isynnerhet
de år kronprins Carl var Norges vicekonung.
Dess utom fick prinsessan ofta i sin moders
sällskap besöka morföräldrarne, än i Holland,
än på slottet Muskau i Schlesien.
Knapt elfva år gammal hade prinsessan
under ett besök med föräldrarne i Skåne 1862
sammanträffat å Wrams-Gunnarstorp med den
danska konungafamiljen, af hvilken hon några
år der efter sjelf skulle komma att blifva en
medlem.
År 1808 stundade en för prinsessan
Lovisa djupt betydelsefull tid — hon skulle nu
beredas till sin första nattvardsgång för att
sedan sjelf åtaga sig ansvaret för sitt lifs
handlingar. Med det varmaste deltagande
följde drottning Lovisa den religiösa
undervisning, som meddelades hennes dotter, och
samtalade ofta och länge med henne i dessa
ämnen, hvilkas vigt hon så mycket önskade
kunna lägga sin unga dotter på sinnet.
Prinsessans skriftefader blef hofpredikanten
Björnström. Beredelsetiden nalkades sitt slut. Med
anledning af prinsessans konfirmation flyttade
den k. familjen detta år tidigare än vanligt
till Ulriksdal, oeh i det lilla kapellet, som
Carl XV och hans gemål der låtit bygga,
mottog den unga konfirmanden för första
gången nattvarden.
Den k. familjen dröjde en kort tid
härefter vid Ulriksdal, men i början af juli
månad afreste de höga personerna till Beckaskog.
Obestämda rykten hade redan nu talat om
prinsessan Lovisas nära förestående förlofning
med Danmarks tronföljare; och dessa rykten
vunno ökad näring, då kronprins Fredrik
äfven detta år infann sig på besök vid
hofvet å Beckaskog. Förlofningen mellan de
unga försiggick också strax efter kronprinsens
ankomst. Underrättelsen härom väckte
öfverallt de varmaste sympatier. Den 11 juli
1869 var prinsessans första lysningsdag; den
23 anlände den danska konungafamiljen till
Stockholm. Nu vidtog en rad af lysande
fester, bland hvilka bröllopsdagen, den 28
juli, med sitt högtidliga allvar stod som skild
från de andra.
Då på morgonen denna dag drottning
Lovisa och kronprinsessan lemnade det kära
Ulriksdal, hade der samlat sig en mängd
menniskor, som med rörelse betraktade mor
och dotter, hvilka, dittills oskiljaktiga, från
denna dag skulle vandra skilda banor. Då
prinsessan Lovisa efter ankomsten till
hufvudstaden blifvit iklädd sin bruddrägt, fästades
kronan på hennes hufvud af de båda
drottningarne af Sverige och Danmark, hvilka
äfven i bröllopsprocessionen till slottskapellet
ledsagade bruden. Vigselakten förrättades
af erkebiskop Reuterdahl, oeh i den lysande
samling, som fylde kapellet, såg man, utom
de svenska och danska konungafamiljerna,
äfven storfursten Wladimir af Ryssland. Efter
ceremonien emottogo de båda nyförmälda sina
höga anförvandters lyckönskningar, och på
slottet gafs cour. Brudparet afreste derpå i
gala-cortège till Haga lustslott, der brudens
föräldrar förut hade infunnit sig for att
såsom sina gäster helsa de nyförmälda, hvilka
dröjde qvar i Sverige ännu några dagar.
Den 8 augusti på aftonen lemnade
kronprinsessan Lovisa sitt barndomshem vid
Ulriksdal och sin födelsestad. Följd af
tusen-dens välönskningar och varma förböner,
afreste hon med sin gemål samt sina föräldrar,
hvilka vid en jern vägsstation i närheten af
hufvudstaden skulle säga sin älskade dotter
farväl.
Den unga furstinnan hade i hög grad
förvärfvat sig svenska folkets hängifvenhet.
Allmän var också saknaden, när hon nu
lemnade oss. Men den bittra känslan
förmildrades vid tanken på, att hon ej for långt
ifrån oss, ej heller till något främmande
folk, utan till brödralandet i söder.
* *
Äfven i sitt nya hemland har
kronprinsessan Lovisa tillvunnit sig allas hjertan, ej
minst genom sitt flärdfria, sympatiska väsende,
sin uppoffrande hjelpsamhet och sin ömmande
omsorg för dem, som lida. Sjelf har
kronprinsessan tagit under sin protektion tre af
Danmarks mera framstående filantropiska
inrättningar: Föreningen for sunde og billige
Boligers Opforelse for Arbeiderbefdikningen
(invigd 1871), Kronprinsessen Louises practislce
Tjenstepigeskole (stiftad 1872), der unga flickor,
som nyligen konfirmerats, erhålla en tvåårig
kurs i matlagning, tvätt, strykning m. m.,
samt Hvilehjem for Lærerinder (stiftadt 1878),
afsedt för äldre damer, som i åratal egnat
sig åt skolundervisning; hemmet har en
särdeles vacker byggnad vid Fredriksbergs Have.
I sammanhang dermed må nämnas, att
kronprinsessan egnar sitt bistånd och beskydd äfven
åt flere barmhertighetsverk i sitt fädernesland.
Ett af dem, som har till ändamål att lemna
hjelp åt fattiga barn, stiftades på h. k. h:s
bröllopsdag oeh kallas Prinsessan Lovisas
minnesfond.
I öfrigt tagas kronprinsessans intresse och
tid i anspråk för qvinliga arbeten af
hvarjehanda slag oeh i främsta rummet af hennes
barns uppfostran och öfriga husmoderliga
pligter. Hennes äldste son, den adertonårige
prins Christian, egnar sig åt den militära
banan (landarmén), hans broder prins Carl (f.
1872) utbildar sig för sjövapnet. Dessutom
räknar danska kronprinsparets familj fem yngre
telningar: prinsarne Harald (f. 1876) och
Gustav (f. 1887), prinsessorna Louise (f. 1875),
Ingeborg (f. 1878) och Thyra (f. 1880). En
älsklig grupp af de fyra äldsta af Carl XV:s
barnbarn meddelades i kalendern Svea för
1878, jemte åtföljande verser af Mathilda
Langlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
