- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1889 /
52

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. Fredagen den 15 februari 1889 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tion ske i närmaste postanstalt.—Bidrag från alla områden för qvinlig I P\ I I M användas och marginal lemnas. Namn och adress torde alltid noga
verksamhet mottagas med tacksamhet. Endast en sida af papperet bör | U U IN angifvas, och kan fullkomlig diskretion från redaktionens sida påräknas

»dansa efter andras pipa», och våren säkra
om, att frihet icke är dess melodi!

Ännu en verksamhet kan föreslås eder i
hemmet: välgörenhet. Den tid I egnen åt
nöden, den tröst, som gifves de elända, är
icke bortkastadt mynt på lifvets marknad.

För min del finner jag det sorgligt, att
flickorna vilja skiljas från sina närmaste ut till
främlingar. Känslan uppreser sig deremot.
Det är ju, som ville de glömma dem och
fly hemmets kraf.

Nej, stannen hemma, våren husliga och
verksamma der; det skall göra eder belåtna
och friska, det fria arbetet! Och skalden
säger oss ju att: »helsan är höjden af all
poesi». Inga Schen felt.

^üt
IDUNS

femte pristäfling.

1) För den bästa uppsats från något
qvinligt yrkesområde utdelas ett pris af 25
kronor. Härvid tillstädjes de täflande
den största möjliga frihet i val af ämne, för
så vidt detta endast faller inom uppgifven
ämnesgrupp, som ju är synnerligen vid, då
den omfattar all qvinlig verksamhet utom
hemmet, denna må nu bestå i t. ex. någon
lärarinneverksamhet eller i ren
handtverksut-öfning.

2) För den bästa skildring ur eller uppsats
öfver societets- och sällskapslif utdelas ett

pris af 20 kronor.

Täflingsskrifter inom dessa tvänne
afdelningar få ej öfverstiga fyra vanliga spalter i
Idun.

3) För den bästa och rikhaltigaste samling
af praktiska råd och rön for hus och hem
(afsedda för Iduns smala spalter) utdelas

ett pris af likaledes 20 kronor.

För täflingsskrifter inom denna afdelning gäller
ingen bestämd omfångsbegränsning.

Täflingsskrifterna, som böra skrifvas endast
på en sida af papperet och förses med namn
eller signatur samt förseglad namnsedel, skola
vara inlemnade senast den 15 mars. Å
baksidan af konvolutet bör tecknas ordet:
Täflingsskrift. Redaktionen.

Till erfarna husmödrar!

||pl in nes i Stockholm någon husmor, som
JSS» med hjelp af endast en vanlig
tjenst-flicka kan på ett tillfredsställande sätt sköta
ett hushåll på 3 fullvuxna personer och ett
litet barn, 4 å 5 rum med hvad dertill hörer?
Och är det tänkbart, att hon derjemte kan
få någon stund öfrig för egen själsodling och
för sin makes intressen? I sådant fall, hur
ordnar hon sitt hus och sin tid?

(Vi antaga att barnet är friskt, och i
enlighet med nutidens åsigter om det rätta,
vändt att så mycket som möjligt ligga stilla
i sin lilla bädd.)

Jag är öfvertygad om, att mången ung,
ofta rådvill fru skall med mig vara mycket
tacksam, om någon eller några praktiserade
husmödrar ville lemna några på erfarenheten
grundade råd i denna sak.

Betty.

(Ung husmor.)

Att anlägga en hönsgård.

Jä^id anläggandet af en hönsgård skiljer man på
iS&ö5- huset (lägg- och sofrummet) och gården, som är
tummelplats för dagen. Man kan mura hönshuset
omkring 1 J—3 meter bredt och 2 meter långt och
högt. Den förstnämda storleken är tillräcklig för 8
höns. Annu lättare är det dock, om man köper en
stark trälår af de angifna dimensionerna och inreder
denna till hönshus. Invändigt bestrykas väggar och
tak med kalk, hvilket bör upprepas minst en gång
om året. Redena böra anbringas på något afstånd
från golfvet pä ett temligen mörkt ställe. Upp till
dessa föra sittpinnarne, som man placerar som
trappsteg. Sittpinnarne böra anbringas minst 45 etm.
från hvarandra, och ingen af dem bör stå närmare
väggen än i meter, då tuppen annars lätt
stöter stjerten. De böra ej anbringas högre än 75
ctm. Det är att rekommendera att ej spika fast
sittp:nnarne, utan lägga dem i inskärningar i
fast-spikade bräden för att lätt kunna taga ut dem och
öfverstryka dem liksom hela huset med kalkvatten
eller svafvelblomma for att döda ohyran. Golfvet
beströs med sand, aska, löf eller dylikt och
rengöres hvarje vecka. Spolningen är ett förträffligt
gödningsmedel. I ett sådant hus komma hönsen —
endast der är någorlunda renligt och varmt — att
trifvas väl och lägga ägg så godt som hela vintern.
Ar hönshuset af trä, bör det i synnerhet hållas
omsorgsfullt rent och i sträng kyla täckas med torf
eller dylikt.

Hönsgården måste framför allt vara tillräckligt
stor. För hvarje djur behöfves 1 à l| meter i
fyrkant. Bäst är om grunden består af trädgårdsjord,
i hvilken hönsen finna mycken näring. Det är
dessutom att anbefalla att inrätta ett s. k. »stoftbad»,
d. v. s. i ett soligt hörn uppluckrar man jorden så
godt som möjligt och blandar den med fin aska
eller sand, hvari fjäderfäet gerna »badar» sig. —
Stängslet omkring kan bestå af läkt, gärdsel eller
bäst ståltrådsnät. Det är också bra att öfvertäcka
hönsgården, så att hönsen ej kunna flyga öfver och
man kan undgå den osköna klippningen af vingarne.
Man öfvertäeker antingen med ståltrådsnät eller med
ett vattentätt tak (bräder och takpapp), hvilket
senare erbjnder stora fördelar.

Hvilka hönsracer bör man anskaffa för att få den
största möjliga nytta af dem? Man bör skilja på
goda värp- och goda slagthöns. Till den senare
klassen höra först och främst de franska racerna,
la Flëche, Houdan och Orévccoeur, på den senare
tiden äfven Langshans och Plvmouth-Rocks eller
klipphönsen. Medan bägge dessa utmärka sig som
goda värphöns och i synnerhet som vintervärpare,
äro de franska arterna taffelhöns i ordets bästa
bemärkelse. Men önskar man endast många och stora
ägg, äro spanska och italienska höns att anbefalla
framfor alla andra; de senare lägga ofta 200 ägg om
året. De äro lätta att uppföda och börja redan vid
en ålder af 5—6 månader att lägga ägg. Dessutom
äro de mycket förnöjsamma och alltid ifrigt
sysselsatta med att söka näring. Men de äro icke goda
slagthöns och visa nästan aldrig någon lust till
ruggning. Derför bör den, som håller italienska
höns, skaffa sig ett par höns som rugga bra, såsom
Brahmaputra- eller Kockinchinahöns, hvilka äro
oöfverträffliga som ruggböns.

Fjäderfäets underhåll och förplägning äro mvcket
enkla, då hönsen i allmänhet äro lätt tillfredsställda.
Om morgonen, då de släppas ut, få de litet potatis
eller andra rester från köket — i stark kyla bör
det vara något uppvärmdt — samt rent, friskt
dricksvatten. Om middagen få de säd. Hur mycket
man bör gifva hvart och ett, lär man sig snart.
Djuren böra bli mätta men intet der utöfver. Om
sommaren bör rekommenderas att gifva dem mycket
grönt såsom kortskuret gräs o. s. v. Äfven kan
man för omvexlings skull, hvilket hönsen tycka godt
om, emellanåt gifva dem kli, blandadt med
grönsaker eller liknande.

Teater och musik.

Kungl, operan återupptog sistlidne fredag den
sedan flere år tillbaka här ej uppförda operan »Hvita
frun på slottet Avenel». Att denna melodiösa
opera-comique ej förlorat sin dragningskraft visar
det lifliga bifall, som vid hvarje uppförande
kommer den samma till del från den fullsatta
salongen. Utförandet är ock på det hela taget värdt
det bästa erkännande. Att hr Lundmark i vokalt
hänseende ej räcker till för Georges’ ganska
mycket fordrande parti — och särskildt bör hr L.
akta sig att forcera sin röst — är ett faktum, som
ej torde kunna bestridas, och minnet af hvad före-

gångaren Arnoldson i detta parti presterade
framträder här på det lifligaste. .Hvad deremot spelet
och taldialogen beträffar, förtjenar hr L. särskildt
beröm. Hurtigheten, det ungdomliga modet och
den medfödda adeln hos den unge krigaren och
sjömannen komma till fall rätt. Hr L:s figur
och utseende lämpa sig ju ock förträffligt för
scenen. Det bifall, som kommer honom till del,
är ej heller att undra på. Måhända skola ock de
förefintliga bristerna i vokalt hänseende med tiden
kunna bortarbetas. — Fröken Eks Anna vittnar
som vanligt om redbart och samvetsgrant
studium, men — påståendet att fröken E. egentligen
ej lämpar sig för opera-comiquen torde nog vara
berättigadt. Fröken Karlsohn sjunger alltid väl
och intagande, men denna gång röjde hon äfven
i sitt spel — som Jenny — en liflighet och
ledighet, som gjorde att man mindre, än eljes skulle
varit fallet, här saknade fru Edling, för hvilken
denna roll ju är särdeles lämplig. Hr Strömberg
är en präktig Gaveslon, både hvad sång (frånsedt
en öfvergående detonation i början af andra
akten) och spel angår. Hr Nilsson visar som
Dickson mycket goda anlag för opera-comiquen och
hr Grafström är likaledes bra som fredsdomaren
Mac Irton. Uddman har man dock svårt att glömma
i denna roll. Operan är synnerligen förtjenstfullt
inöfvad under kapellmästaren Hennebergs ledning,

Under inöfning att snart uppföras äro reprisen
»Josef i Egypten» samt den nya 1-aktsoperan
»Djamileh» af »Carmens» kompositör Bizet.

K. Dramatiska teatern har i 3-aktskomedien »Pepa»
af Meilhac och Ganderax •— ett af de ofta
förekommande franska skilsmessostyckena — erhållit
en ny dragningskraft, på samma gång som ett
par af dess främsta skådespelarekrafter fått ett
nytt tillfälle att visa sin framstående talang från
den allra bästa sidan. Fru Hartman utför
titelrollen med all den fina uppfattning, som rollens
olika skiftningar kräfva, och med den intelligens,
som hon i så rikt mått eger. Ja, vi våga påstå,
att denna prestation är en af de bästa bland alla
de många utmärkta, som denna framsiående
skådespelerska skänkt oss. Det bifall, som här kom
mer henne till del, är ock mer än berättigadt.
Detta senare gäller i lika hög grad om hr
Fredrikson som den frånskilde äkta mannen Raymond
de Chambreuil. Det område, till hvilket denna
äkta parisiska vivörsnatur, i grund och botten
ärlig ocb rättfram, hörer, ligger ju specielt för hr
Fredriksons naturel, men så skapar han ock här
en så förträfflig typ, att hans prestation
ovilkorligen måste rycka åskådarne med sig och
framkalla det mest intensiva och välförtjenta bifall.
Fru Dorsch-Bosin var ej i allo — vi tala här
endast om premieren — fullt så tillfredsställande,
som man kunnat vänta af denna rutinerade
skådespelerska. Hennes uppträdande var något för
afmätt, hennes repliker för afhuggna. Hr Palme
gjorde af sin obetydliga roll ett stort frågetecken.
Hr Hedin väckte munterhet för sitt trefliga,
godmodiga utförande af presidenten Ramiro Vasquez’
ganska tacksamma roll. Applåderna, efter första
akten något reserverade, blefvo sedan allt lifligare.

Svenska teatern bjöd i går afton (tisdag) åter på
nytt program. Representationen, som upptog
»Namnkunniga fruars, lustspel i tre akter af Franz
von Schönthan och G. Kadelburg, samt »Otellos
triumf», lokaliseradt skämt i en akt från tyskan,
blef en fullständig succés de rire. I det förra
stycket, hvars första akt föreföll mycket
långtrådig, men hvars båda följande blefvo så mycket
gladare, togs priset onekligen af hr Olsson,
hvilken af den ungerske grefven Bela-Palmay skapade
en alldeles förträfflig karaktär. Hr O. har med
denna roll tagit ett betydande steg framåt som
karaktärsskådespelare, det är oomtvistligt. Hans
rådbråkande af språket, naturligt och utan alla
öfverdrifter, förtjenar särskildt erkännande, helst
som ett naturligt lagom i detta fall är så svårt
att träffa. För öfrigt var hans allt igenom
korrekta och allvarliga återgifvande af den omedvetet
löjlige ungraren af synnerligt god verkan och
framkallade rättvist bifall, ej blott efter aktsluten, utan
äfven inför öppen ridå. Dernäst förtjenar fru
Stenfelt att nämnas för sitt varma, måttfulla
återgifvande af tant Paulas roll. Hennes sortie i
sista akten var af synnerlig effekt och väckte
stormande bifall. Fru A. Lundberg som den
bortskämda, men hjertegoda och ystra flicksnärtan
Herma rönte välförtjent bifall. Af de öfriga
förtjenar fröken Lundqvist samt hrr Lundberg och
Ranfl att omnämnas. Samspelet var synnerligen
godt.

Var det första stycket muntert, sa var det
andra rent af uppsluppet. Här firade hr Varberg
som aktör Ramp, den der håller på att instudera
Otellos roll och låter alla i hans rum inträdande

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1889/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free