Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. Fredagen den 15 februari 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis I |—\ I I Kl tlil billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag till tjenst
verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt I L/ U IN för Iduns ärade läsarinnor.
Hemmet.
Vägen till mannens hjerta. Ebon har
i n:r 51 af »Idun» för 1888 visat oss
vägen till mannens hjerta, och det var
ju en god ocb nyttig lärdom att
inhemta. Men om denna väg ej ginge
fram annorstädes än öfver ett sådant
middagsbord som det af Ebon
beskrifna, så skulle det bli synd om
många fatitga fruar på landet, som
kanske inte fyra gånger om året förmå
bjuda sina äkta män ett dylikt bord.
Jag tror dock, att om vi rätt tänka
på saken, så kunna vi finna denna
väg på åtskilliga andra håll än öfver
middagsbordet, om äfven detta spelar
en vigtig roll härvidlag. Om vi
beflita oss om att alltid vara vid jemt
och gladt lynne i våra mäns sällskap,
hålla hemmet rent och snyggt och oss
sjelfva desslikes förstås, troget uppfylla
våra pligter och så bjuda våra män
vid bordet det bästa, huset förmår, och
detta, ehvad det är, väl tillagadt —
så tror jag att vi också på denna väg
nå målet.
Albert. ..
Tjenar ne.
Girighet och snålhet äro sorgliga, hvar
de uppenbara sig uti lifvet.
D;t de af husbönderna riktas emot
dem sjelfva eller deras barn, kan det
ju vara sorgligt nog, men de förra
hafva ju i så fall blott sig sjelfva att
skylla, och de senare komma ju dock
alltid på ett eller annat sätt samt förr
eller sednare att tillgodoses.
Men beklagansvärdast är det dock
för visso, då våra tjenare skola blifva
martyrerna för vår girighet och
snålhet, tjenarne som bära dagens tunga
oeh hetta, som arbeta ifrån arla
morgon intill sena afton; nej, det är icke
allenast beklagansvärdt — det är
afskyvärdt.
Husbönder, minnens dessa ord:
»gifver tjenarenom det tjenarenom
tillhörer!» Hd.
Hushållet.
Smör eller margarin? Ett par
metoder att skilja det äkta kosmöret från
det numera i handeln allt vanligare
margarinsmöret torde helt visst vara
Iduns läsarinnor välkomna. Man
blandar några droppar svafvelsyra med litet
af smöret. Ar smöret äkta och godt,
antar blandningen först en dunkel,
hvitgul färg, men blir senare
tegelstens-röd. Är margarin eller oxtalg blandad
i smöret, ser blandningen först ut som
klar bernsten, men efter några minuter
blir den djupt karmosinröd. — Ett
enklare husmedel består i att breda
litet smör på skrifpapper, rulla
samman detta och antända det. Är
smöret rent, utvecklas en rätt behaglig
lukt, men är det blandadt med
animaliska fettarter, luktar det som os af
talg. K. K. K.
Matlagning.
Prinsesspudding. Knapt | liter god
mjölk, £ <8 smör, 3S ort socker och |
® mjöl vispas öfver elden, tills det är
upphettadt, men får ej koka; uppslås
och vispas, tills det kallnat Sedan
iröras 9 äggulor och citron efter smak
samt till sist 5 till hårdt skum vispade
ägghvitor.
Massan hälles i dubbelsmord form,
kokar i vatt-panna med glöd på
locket i 2 timmar, serveras med vin och
saftsås. E—u.
Vattenmunkar till buljong. Ett qvarter
vatten kokas med £ 8 smör, hvarunder
| ffi hvetemjöl iröres. Sedan denna
deg fått kallna, iröres 3 st. ägg,
hvarefter med en sked små bitar af degen
lägges på smorda plåtar och gräddas i
ganska varm ugn. Serveras varma.
Elin.
Biffar af fläskkött. Köttet males
endast en gång. Deraf formas små biffar.
Beströs med salt, peppar och stötta
skorpor. Stekas i smör, passande för
smörgådsbordet. Mya Dee.
Efterrätter.
En billig tårta. J godt, tvättadt
smör arbetas något med en sked.
Derefter arbetas in i detsamma J 8
hvetemjöl, en äggula, | socker och något
rifven citron. Degen utkaflas till en
half tums tjocklek eller något tunnare,
skäres i runda eller aflånga kakor och
gräddas i ej för varm ugn på smorda
plåtar. Då de erhållit en ljusbrun färg,
äro de färdiga. Den ena kakan
belägges nu med sylt, den andra lägges öfver
och bestrykes med glasyr. Tårtan bör
skäras i bitar, medan den är varm.
Elin.
Äppelpudding. Formen smörjes med
smör och strös med bröd. Derefter
lägges ett lager utaf äpplen, litet socker,
der efter rifvet bröd och litet smör, tills
formen är full. Deröfver slår man
någon saft. Ätes utan sås. Mya Dee.
Carl den XV:s tårta. Ett halft <8 smör,
f- 8 socker, J 8 mjöl och 6 ägg.
Smöret smältes och röres hvitt, sedan
iröres sockret och äggen ett i sender;
till sist mjöl. Hälles i hålform och
gräddas i ugn. Serveras med
vaniljsås, inkokad frukt lägges i midten.
Ånge.
Bakning-.
Mor Rinas kringlor. | 8 smör, 1
qvarter tjock grädda, mjöl efter behag,
arbetas till en deg. Kakorna tryckas
i socker, förut skurna i remsor, då
degen är utrullad. Smöret skall ej
skiras. Mya Dee.
Mandelmusslor. 1 8 uttvättadt smör,
| 8 socker, 2 ägg, mjöl efter behag,
J 8 mandel, hälften söt- och hälften
bittermandel. Formarne smörjas så tunt
som möjligt. Svag ugnsvärme.
Mya Dee.
Cigarrer. I 4 st. ägg iröres 1 lod
hjorthornssalt, l| 8 hvetemjöl, 18
socker, 8 lod sötmandel, blandad med
något bittermandel, samt | qvarter söt
grädde, allt i den ordning, de här
blifvit uppräknade. Degen strykes väl
och jemt ut på en smord plåt och
öf-verstrykes med en äggula samt gräddas
i ej för varm ugn. Man skär kakan
i hvad fason man behagar, medan den
ännu är varm, hvarefter cigarrerna
insättas i ugn till torkning. Elin.
Mors bakelser. Dessa bakelser äro
billiga, smakliga, och hvad bättre är,
fort och lätt bakade. 1 8 socker, 1 8
tvättadt smör samt 3 st. ägg arbetas
väl tillsammans, hvarefter 2 8
hvetemjöl iknådas. Utbakas tunt som
pepparkakor och göres i hvad fason man
behagar. Elin.
Mandelbröd. 1 8 socker, 10 äggulor,
3 hvitor, | 8 sötmandel, 4 lod kanel
och 1 8 mjöl. Häraf göras bröd af
ett fingers längd och trillas i socker
samt gräddas pä mjöladt papper.
a—a—d.
Kanelbröd. 1 stop mjölk, | stop
ski-radt smör, 8 ägg, 2 lod socker,
karde-mummar efter smak samt mjöl, så att
det blir en lagom deg. a—a—d.
Kaffebröd. § 8 smör, 4 ägg, 4 lod
sötmandel, | 8 socker och mjöl efter
behag. Bröden bakas i hvad fason man
önskar och böia rullas i mjöl och
socker. a—a—d.
Marenger. 12 ägghvitor vispas till
hårdt skum, häri inarbetas 16
matskedar finstött socker och det gula skalet
af en citron. Sedan tages af ungefär
ett hönsäggs storlek af massan och
lägges på ett dubbelt papper, öfversiktas
med socker och gräddas i svag
ugns-värme, tills en gulbrun färg erhålles.
Härefter uttagas de och läggas två och
två tillsammans, med hallon- eller
smul-tronsyll emellan. a—a—d.
Goda kringlor. 1 8 väl urtvättadt
smör röres till skum, då man tillägger
I 8 finstött och sigtadt socker, 1
spetsglas konjak och 2 8 mjöl. Bakas
mycket fina och små. a—a■—d.
Kanelbröd. 7 ägg, 1 8 socker
arbetas väl; sedan iröres l| 8
hvetemjöl och kanel efter behag, trillas
derefter emellan händerna i runda
stänger och skäres i två-tums långa
stycken, beströs med socker och kanel
(temligen groft af båda sorterna).
Sättes på en med smör smord plåt i
varm ugn. Hoi.
Slägt.
Svinslagt. Hufvud och ben, alla
skänkar samt det tunna af
midtelstyc-ket kokas till sylta; då syltan är väl
kallnad skrädes alla kanter af; allt som
är afskrädt kokas samman, så att det
blir väl smäldt; litet peppar och lök
ilägges, innan det smältes. Då det så
är hopsmäldt, öses det i en gles
linnepåse, då flottet afrinner. När
bland-ningan så blifvit riktigt kall, afdrages
påsen och man har en god korf; den
lägges i saltlaken med den andra
syltan. Sylta kan man gömma ett helt
år, om man, då den är väl genomkall,
höljer styckena väl med salt; den är
lika god som ny, om man blott lägger
den i vatten, något förr än den skall
användas.
Svinlefvern och lungan kokas i
vatten; när de äro kokade, söndersmulas
de; allt odugligt bortplockas. När man
så har smält och afklarat svinflottet,
lägger man lefvern och lungan jemte
salt ibland de så kallade grefvarne,
eller hvad som återstår efter det smälta
flottet. Nu värmes det hela väl och
öses derpå upp i ett fat. Kan sedan
förvaras för att stekas ibland potatis
och är dertill mycket godt.
Innan flottet smältes, ilägges salt,
peppar, ingefära, tirajam och lök efter
smak. Derpå får det koka, tills det
kokar i träslefven, som man har att
röra i flottet med; då det så kokat
ytterligare en stund, öses det igenom
durkslag. Det bör dock först svalas
litet.
Spadet, hvari syltan kokat, kan
användas som degspad till groft rågbröd
och är mycket godt dertill. Man låter
det sjunka, så att alla benskärfvor och
annat tjockt blir på botten, häller derpå
af det klara. Kan gömmas i flera
dagar, om man inte är färdig att baka
strax. Hilda.
God köttkorf. Tag 1 <8 oxkött, 1 8
svinkött; hackas fint; 18 fläsk, skuret
i små tärningar, 1 8 kokt, kallnad och
rifven potatis, ett halft stop mjölk,
salt och kryddor efter smak. Stoppas
i väl rengjorda oxtarmar, saltas 3 dagar
innan den rökes. Hilda.
Huskurer.
Händernas vård. Man kan mycket
väl sjelf sköta hvarjehanda
hushållsgöromål utan att derför få fula bänder.
Hvarje qväll, liksom hvarje gång
man tvättat, händerna bör man på den
ännu våta handen slå några droppar
af sammanblandad spritglycerin och
rosenvatten och derefter torka handen.
Man bör hellre taga hällt än varmt
vatten, ty det är det varma vattnet,
som gör handen röd. Endast unga
fruar med snar utsigt tül en liten resa
böra göra tvärtom, d. v. s. ej taga uti
det kalla vattnet, dessutom ej nalkas
den varma spiseln med våta händer.
Med en smula förstånd och aktsamhet
både kan och bör qvinnan bibehålla
sin hand mjuk och möjligast hvit, ty
äfven detta är ju ett litet pund, som
icke skall begrafvas — it. ex. sillake,
som jag vet en viss »praktisk» flicka
alltid gör, i stället för att som en
likaledes praktisk, men något litet mera
förståndig ung fru, — dertill begagna
— en gaffel. Ty att skryta med röda
händer på grund af sysslor det är
verkligen ett dumt skryt.
Potatis kan t. ex. skalas mycket
väl utan att derför skänka mer eller
mindre bruna händer som souvenir.
Man skalar blott potatisen torr och
sköljer den först efteråt i flere vatten.
Frukt, som skall syltas, skalas med
silfverknif. Likaså syltlök.
Om genom färgning handen blifvit
mörk, genom saftkramning, eller annat,
aftvättas alltsammans med antingen
saften af en citron eller och med sprit.
Derför böra hushållssysslor icke
afskräcka någon, ty ären I blott
aktsamma, kloka och förståndiga, så skall
ingen kunna ana att Edra små, mjuka,
hvita, förtjusande händer nyss derute
i köket gjort »vanliga pigsysslor».
Hoi.
Säkert medel mot frost. Köp för 10
öre jodtinctur och pensla ihärdigt hvarje
afton de angripna ställena. Finnas sår,
är medlet skadligt. Mot frost i
händerna eller öronen vill jag just ej
rekommendera det, emedan den bruna
färgen ej går bort för tvål och vatten.
Mya Dee.
Hvarjehanda.
Mot mal. Man gjuter varm ättika
på en upphettad sten eller ett strvk"
jern och för ångan utmed väggarna i
rummet, genom bäddarna och möblerna,
i hvilka målen befinner sig; han dör
deraf genast. Ett rum, i hvilket ingen
mal förut funnits, kan man genom att
upprepa detta några gånger för alltid
befria från en sådan ohyra. C. T.
Att putsa smycken af guld. Att
rengöra dylika med något putspulver är
oftast oändamålsenligt och förderfvar
deras glans. Numera använder man
en vätska, bestående af |- liter vatten,
20 gram tvåfaldt kolsyradt natron, 10
gram klorkalk och 10 gram koksalt.
Sedan man med en mjuk borste
in-gnidit föremålen med denna vätska,
spolas de af med rent vatten, läggas
att torka i kådfri sågspån och
afgni-das till sist med silkesvadd.
Karin.
God aseptin. 1 kanna vatten kokas
upp, och när det svalnat hälles deri
75 gr. pulvr. borsyra och 25 gr. borax;
100 gr. glycerinolja, 40 droppar
pep-parmyntolja och 20 droppar nejlikolja
tillsättas. Allt silas sedan genom
filtrerpapper. v. S—n.
Läkareråd.
Vera. Hand- och fotsvett behandlas med
hand- resp. fot-bad, 30°—32’ varma, under
V«—1 timme hvarje dag med tillsats till badet
af sublimat i förhållandet 1:1000. (Sublimat
fås ej utan läkares recept.) Dessutom under
dagens lopp titta tvättningar med en lösning
af tannin i lika delar vatten och sprit (1 gram
till ’/.i liter). Efter tvättningarna pudras med
talk. Vid fotsvett måste strumpor yexlas
minst en gång dagligen. Föreligger något
allmänlidande, måste detta alltid behandlas.
Tant X. Använd två gånger dagligen
näs-douche med J/3 liter ljumt vatten, i hvilket
upplösts en tesked af ett pulver af lika delar
natriumbicarbonat och borsyra. Minskas ej
obehagen genom dylik behandling, fortsatt
under några veckor, så bör ni vända er till
specialist.
Siri. Vi vilja råda er att en längre tid
hvarje natt begagna våtvärmande omslag d.
v. s. närmast foten en flerdubbel vät
kompress på det sjuka stället, utanpå denna
vax-taft kring hela foten oeh derutanpå ett väl
lagdt omslag af ylle.
Nygift. Dessa obehag försvinna ganska
säkert efter några månader. Tills dess är ej
mycket annat att göra än att iakttaga en
förståndig diet. Dessutom bör ni laga, att ni
har jemn atföring.
vLille gubben» får först upplysa oss om sitt
helsotillstånd i öfrigt, innan vi kunna gifva
honom något råd.
Aura. Så vida ej något underlifslidande
föreligger — hvilket kan afgöras blott genom
undersökning — så är det sannolikt, att ert
onda beror på bleksot. Att så sannolikt är
förbållandet, bestyrkes deraf, att jermnedel
tydligen ha godt inflytande. Vi vilja derför
råda er att fortsätta dermed. En badsejour i
sommar torde dess utom vara önskvärd.
Prenumerant af Idun. Skadligt för huden
är, sä vidt vi veta, detta skönhetsmedel ej.
Om ni har någon nytta deraf, är deremot
temligen tvifvelaktigt; åtminstone hafva vi
hört personer förklara dess verkan vara = 0.
"Ja och nej*. Se svar till Greta i n:r 5.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
