- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1889 /
70

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. Fredagen den 1 mars 1889 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis I p» I I Kl till billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag till tjenst

verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter i landsorten samt för öfrigt I L.) LJ IN för Iduns ärade läsarinnor.

liksom stod der uppe skrifven den visdom,
han behöfde. Derpå gick han till
skrifbor-det och skref ut ett pillerrecept.

»Det här är ett nytt medel,» sade han, »det
skulle verkligen vara roligt att se, hvad
verkan det kan ha på er.»

»Ett experiment således?»

»Ja, om ni så vill — till vetenskapens
tjenst!»

»Hur det än går med offret for
experimentet?»

»Det har jag inte sagt — med er får det
inte gå hur som helst, ni måste bli frisk igen.»

»Och hvarför skulle jag bli frisk igen?»
Hon sade det bittert och trotsigt med en
fiendtligt utmanande blick.

»Bland annat derför att jag vill det,»
svarade han enkelt och såg på henne med
en varm blick.

Den natten sof hon inte. Hon låg vaken
i tankar och drömmar så rosenfärgade, så
aningsfullt lyckliga, som hon någonsin drömt
dem som sjuttonårig.

(Forts.)

Från Iduns läsekrets.

»Katies» vädjan

till Iduns läsarinnor i det svåra bekymmer, som
trycker henne, har tydligen väckt liflig medkänsla
och uppmärksamhet, enär under de allra första
dagarne ett tjugotal svar från vidt skilda håll
in-lupit och nya dagligen anlända. Vi anse
emellertid frågan af allt för diskret och personlig natur att
ingående offentligt behandlas, hvarföre vi i Katies
dget intresse helst såge, att hon förtroendefullt för
Ked. uppgåfve adress (det kan ju gerna ske under
signatur), då vi skola till henne personligen
öfver-sända svaren.

I ett öfverensstämma en större del af de redan
ingångna svaren: »yppa allt för er man; fullt
förtroende är den enda utvägen och boten». »Bed och
arbeta» är den bepröfvade lärdom flere andra
gifva. Många rekommendera varmt hypnotisk
behandling. Pessimisterna se i laglig skilsmessa den
enda lösningen.

Visst är att ämnet är af allvarsam natur och bör

gifva anledning till allvarsamma tankar.

« *

Herr Redaktör!

Jag såge gerna, att dessa rader finge plats i eder
tidning för att uppmana dess läsarinnor här i Stock-

holm, i synnerhet mödrar och uppfostrarinnor, hvilka
ju äro de som böra nedlägga fröet till det
»historiska sinnet» i de ungas själ, att ej försumma den
njutning och tillfälle till sann bildning, som hvaqe
söndagseftermiddag beredes dem på fröken Ellen
Keys föreläsningar å Arbetarinstitutet. Jag är
öfvertygad, att om allmännare uppmärksamhet fästes
på dessa verkligen intressanta föreläsningar i svensk
kulturhistoria, ville de flesta — efter ett enda besök
— lika litet gå miste om dem som

en mycket tacksam, åhorarinna.

*



Till »en elak ungkarl».

»Säg mig, med hvem du umgås, och jag skall
säga dig, hvem du är».

Läsarinnor af Idun beklaga på det allra högsta
den stackars ungkarlen, som icke lyckats komma i
umgänge med andra än sådana flickor, hvilka höra
till »utskotten» af sitt kön.

Idun hör ej saknas i något hem; den vill för
alla vara en god tomte, en tillförlitlig
rådgifvare.

Våra barn.

»Om barnen gå vakt»! Att man

aldrig bör låta barn leka med nålar,
knappar eller dylikt, förtära för
mycken och skadlig »namnam» m. m. det
feta vi ju alla, men äro vi verkligen
så försigtiga dermed, som vi borde?
Vi höra så sällan omtalas, att olyckor
inträffat af sådana orsaker, och så
frestas vi att tro, att det ej ändå är så
farligt, till dess vi sjelfva blifva offer
för en dylik olycka. Sådant var
åtminstone förhållandet med en af mina
väninnor, som nyligen förloradt sin
lille son, en frisk blomstrande gosse,
i maginflammation, uppkommen af en
nedsväljd sviskonkärna.

Det är svårt att hvarje ögonblick
se, hvad barnen taga sig före, men
låtom oss dock försöka! Vi mödrar
äro dock i främsta rummet de »englar»,
som skola »om barnen gå vakt».

Händer ändå olyckor, så hafva vi
lättare att taga dem som pröfningar
sända af Gud, om vi gjort allt hvad
vi kunnat för att förebygga dem.

En prenumerant.

Handarbeten.

Tapisseristygn. I afseende på
mönster har detta arbete undergått en stor
förändring, ty i stället för att man för
några år sedan nästan uteslutande
använde blomstermönster, ser man nu
endast ornament — eller
fortsättningsmönster och dessa oftast utförda efter
forntida modeller eller i allmogestil.

De vanliga korsstygnen äro så
vanliga, att ingen beskrifning erfordras,
utan vi öfvergå genast till de kanske
mindre kända stygn, som användas till
de moderna broderierna.

Snårsöm. Sys på möbelrips,
grof-trådigt siden eller dylikt och är
isynnerhet lämpligt till kuddar, borddukar,
puffar etc. Stygnen likna på rätsidan
plattsöm, men i stället för att
platt-stygnen sys lika på öfre och undre
sidan, sys snårstyngen endast som små
förstygn på undre sidan, ty nålen
uppträdes alltid strax intill der den
nedsattes, och stygnen tagas på detta sätt
omvexlande fram och åter öfver lika
många af de lika grofva trådarne i
tyget. Till alla raksidiga figurer kunna
stygnen sys, som nu är beskrifvet, men
små tresnibbar sys med plattsöm,
åtminstone i början, ty dessa stygn äro
då lättare att utföra. Broderiet sys
med redgarn och filosellsilke i flere
färger och nyanser. Till större figurer

i samma färg, der flere stygn
förekomma i lodräta ränder, trädas de som
väfstygn. Elvira H.

Bostaden.

Mot mal. Som årstiden snart är inne,
då dessa skadedjur börja sitt
förstörelseverk, så hoppas jag att, genom min
erfarenhet i bekrigandet af de samma,
hvilken jag nu vill meddela, kunna
vara en eller annan af Iduns
läsarinnor till gagn.

I mars månad samlar jag ihop alla
mina möbler, beklädda med ylle, i mitt
förmak, såsom varande det rum jag
för tillfället kan undvara. Stolarne
ställas i midten på golfvet, sofforna
rundt omkring dem, pallar och dynor
stoppas emellan hvar man kan. Det
hela öfvertäckes med filtar och täcken
ner till golfvet, sammanfàstes med
knappnålar. Ett fyrfat med glödande
kol ställes på ett stenfat under en af
sofforna, så att det ej bränner i
mattan eller golfvet. För 5 öre äkta
persiskt insektspulver strös ofvanpå
glöderna så mycket som kan rymmas;
man ser till, att ej röken direkt genom
någon öppning kan komma ut,
dörrarne tillstängas — efter en stund
påfylles åter af pulvret, tills allt är
för-brändt. Sålunda får det orubbadt stå
till påföljande morgon, då möblerna
tagas ut och piskas och bankas. Denna
prosess är förenad med besvär och
otrefnad, men, om man, som jag, förut
haft fullt af mal i möblerna och nu
aldrig har någon skada af de samma
på nämnda område, så underkastar man
sig en gång om året detta obehag. Om
sommaren ställes en tallrik med vatten
och litet socker under sofforna.

Corinna.

Matlagning.

Champignon-omelette. Som jag
antar, att mången erfaren husmor skulle
efter tillagningen af ofvannämda rätt
enligt »Hoi’s» anvisning, känna sig
ganska besviken på en »fin mellanrätt»,
så vill jag nu meddela en beskrifning,
som jag tror faller mera i allmänna
smaken. — Om man har en half
qvar-tersburk med i smör inkokta
charn-pignoner. uttaga * dessa, det hela
smältes i en panna och champignonerna
upptagas ur smöret. Äro de inkokta

1 vatten, så frånsilas champignonerna
och kokas sakta en stund i smör och
upptagas; af smöret bör användas minst

2 matskedar, i detta vispas en tésked
hvetemjöl, derefter påhälles buljong,
champignonspad eller gräddmjölk och

får koka, tills det blir som en tunn
gröt, tillspädes med grädda och litet
socker, champignonerna iläggas och få
ett uppkok. Till omeletten tages 5
äggulor, vispas väl med 1 tésked mjöl
och derefter med 10 matskedar god
mjölk (består man grädda, blir den
läcker); under tiden uppvispas de 5
ägghvitorna med något salt med
tillhjelp af en gaffel eller stålvisp på ett
kopparlock, tills de blifva höga och
skära sig, hvarefter de sakta nedröras
i smeten. En omelettspanna bör då
vara upphettad, man lägger en sked
godt smör i densamma att brynas
ljus-brunt, smeten ihälles och insättes i
varm ugn, bakas ungefär på 10
minuter under häftig eldning med torra
stickor. Omeletten uppstjelpes på ett
med vatten fuktadt kopparlock,
hvarifrån den föres på ett f.it. På halfva
omeletten utbredes
champignononstuf-ningen, och den andra halfvan vikes
öfver den samma. Corinna.

Bakning-.

Äggkransar till tébröd. 4 ägg kokas
hårda, hvitorna fråntagas och gulorna
arbetas väl sönder, vidare 4 lod
socker och 4 lod tvättadt smör, samt så
mycket mjöl, som kan inknådas. Häraf
trillas kransar, hvilka, då de sättas i
ugnen, öfverstrykas med ägg samt
beströs med socker och kanel.

—a—d.

Hjorthorn, i ® smör smältes, det
klara afhälles så, att intet salt
medföljer; sedan blandar man till smöret,
under jemn vispning, 6 ägg, ^ "ffi fint
socker, 2 knifsuddar hjorthornssaft samt
mjöl, så att degen kan handteras. Kullas
och skäres i form af hjorthorn.

Finska.

Efterrätter.

Pudding. Uti \ k:a vatten upplöses
10 kakor gelantin och blandas
derefter med J k:a söt saft. Blandningen
hälles i en med matolja väl smord
form samt sättes på svalt ställe att
stelna, och, då så skett, hålles formen
några ögonblick i kokvarmt vatten,
så att den lossnar och kan uppstjelpas
på geléskål. Den kan serveras
antingen med endast gräddskum eller
vaniljsås, eller ock äfven med någon
sorts bakelser. A.ila W.

Äppelkaka. I en välsmord form lägges
1 hvarf finstötta hveteskorpor, 1 hvarf
äppelmos, 1 tunnare hvarf hallonsylt,
åter 1 hvarf stötta hveteskorpor samt
några skedblad smält smör. På detta
sätt förfares, till dess formen är full,

hvarefter den gräddas i lagom värme
och serveras varm med vaniljsås eller
grädda. Finska.

Drycker.

Polskt té. 1 liler öl, ingefära,
potatismjöl, | butelj hvitt vin, socker,
saften af en citron, 4 äggulor, citronrasp,
ett vinglas maraschino. Ölet och
ingefäran uppkokas och afredas med en
sked potatismjöl, upplöst i öl.
Derefter tillsättes det hvita vinet, socker
efter smak samt saften af en citron
och till sist ivispas äggulorna,
citron-raspet och maraschinoro. Sedan
drycken ytterligare vispats, serveras den i
tekoppar riktigt het. Elvira H.

Konservering.

Svampar. Svampar konserveras
sålunda, att, då de äro plockade, renas
de genast och läggas i kallt vatten.
Sedan förvällas de, silas upp samt läggas
ånyo i kallt vatten, hvilket sedan
ur-pressas, hvarefter de saltas mera starkt
och läggas under tyngd. På detta sätt
beredda hålla de sig hela vintern om.
Då de sedan användas, vattläggas de
först, kokas upp och läggas ånyo i
kallt vatten, hvarefter vattnet urpressas
och svamparna stekas i smör. Då de
äro brunstekta hälles tjock, sur grädda
öfver dem, röres hastigt omkring hvarpå
de uppläggas genast. Man kan äfven
begagna stött hveteskorpa, i stället för
grädda, men jag tycker, att svamparna
förlora derpå ofantligt. Finska.

Fönsterträdgården.

I Danmark förordas mycket att hvar
14 dag hälla rociuolja på aralier, för
ungef. 15 öre hvarje gång under en
längre tid.

Huskurer.

Mot fräknar och s. k. lefverfläckar

rekommenderas tvättning med
bittermandelvatten eller bittermandelkli.

—a—d.

Hvarjehanda.

Lakrom anses här i Finland som en
stor läckerhet, tillredd sålunda att
rommen frigöres från alla hinnor, klappas,
till dess den blifvit något Ijnsare tili
färgen, samt kryddas med salt, finhackad
lök och litet fin peppar. 4 teskedar
gräddskum på 10 teskedar rom, kan
äfven begagnas. Ätes till rostadt franskt
bröd med smör. Finska.

70

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1889/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free