Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Fredagen den 29 mars 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expedition är förenad Iduns utrattningsbyrå, hvilken gratis I Pl I I NI tm billigaste pris och på bästa sätt utför alia möjliga uppdrag till tjens
verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter i landsorten samt för öfrigt I \J U IN för Iduns ärade läsarinnor._______
Handarbeten.
Fotografiställ. Man kan med
lätthet sjelf förfärdiga vackra fotoerafiställ
af karton, som prydas med litet
pressade blommor. Jag brukar for detta
ändamål välja stadig karton i någon
halfljus brun färg och skära till ett
stycke af ungefär ]S centim. längd och
12 centm. bredd. Ur detta skäres, 2
cent. från ena sidan, bort en oval bit,
7 \ cent. lång och knappa ü cent.
bred, for porträttet.
Denna sålunda tillkomna ram prydes
med en smakfull liten bukett af
pressad fin mossa, ormbunksblad, ljung,
strån, smultronblommor, röda blad o.
s. v., hvilka delar fästas hvar för sig
med gummi. Äfven är trefligt att af
mossa sätta en fin bård rundtom
öppningen för bilden. Sedan skäres ett
stycke karton, som är 2 cent. längre
än porträttet, vikes smalt i båda
ändar och fästes med gummi eller
fisklim bakom öppningen. Sist tages ett
par 4—5 cent. breda remsor af samma
längd som stället och gummas ihop
för att blifva stadigare samt vikas en
cent. bredt i ena ändan. Vikningen
fästes också bakpå, nära öfre kanten;
detta blir stöd, om man vill ha ramen
fristående. Den tager sig mycket nätt
ut på skrifbordet eller annan lämplig
plats och kan forfärdigas på en timme.
Lilly.
Gratulationskort kunna på samma sätt
förfärdigas af ett stycke karton och
fina pressade blommor samt bereda
vanligen både gifvare och emottagare
vida större nöje än de köpta korten.
Lilly.
Smörgåsbordet.
Fransysk potatis. Potatisen skalas
och skäres i tunna skifvor, som kokas
mjuka i flottyr; färgen ljusbrun.
Frida N. N.
Fyld sill. Antingen tages fàrsk sill
eller urvattnad; öppnas och göres i
ordning; fylles med äppelmos,
uppblandad med äggula, gräddmjölk och stötta
skorpor, eller ock fylles den med sillfärs.
Frida N. N.
Inlagd sill. 2 | ® fet sill, ej för stor,
lägges i vatten ett dygn, hvarefter den
upptages och lägges i en handduk, att
vattnet väl utdrages. J k:na ättika
slås i en kastrull tillsammans med en
stor tekopp krossocker, 3 ort
hvitpep-par, 3 ort kryddpeppar, 3 ort
starkpeppar, 1 skida spansk peppar, 3 ort
hel senap och | <8 ituskuren rödlök.
Allt lägges på en gång i kastrullen och
får blott koka upp; väl täckt under
tiden. Sillen lägges i en stenkruka
och satsen, väl kall, hälles öfver, man
ser till att den ständigt är väl täckt,
att ej något bortdunstar. Sillen skall
vara hel, endast öppnad, med hufvud
och stjert afskurna. Förvaras på svalt
ställe; färdig på åtta dagar; häller sig
länge. Frida N. N.
Inkokt strömming till smörgås.
Strömmingen skäres upp långs buken och
benet urtages. Derefter lägges den på
tvären med ryggarne uppåt tätt
bredvid hvarandra i en aflång bränd och
glaserad karott med salt, mycket
socker och ättika samt dill. Kokas i
jernspiselugn. Serveras orörd.
»Lilly».
Makrill blir utmärkt god, om den
inkokas hel med dill och salt, liksom
kräftor. Ätes helst kall till
smörgåsbord. » Lilly».
Inläggningar,
Att insalta kräftstjertar. Till 1 k:na
kräftkött .tages 1 k:na vatten, 1 /s d:o
salt, 1 skedblad socker och 1 tesked
salpeter; kokas upp och påhälles dagen
derpå. Litet dill lägges emellan
kräft-stjertarne. Frida N. N.
Pröfvad inläggning af starkgurkor. 50
hvita gurkor läggas tvänne dygn uti
saltlake samt nedläggas sedan i en
bytta med dillkronor och skuren
pepparrot efter smak. Kryddorna härtill
äro: 4 lod starkpeppar, 4 lod
kryddpeppar, 2 lod nejlikor, 2 lod salpeter,
3 lod alun, 3 lod hvit vinsten. 2 kan.
nor ättika uppkokas, kryddorna stötas
och läggas deri. Lagen slås het
öfver gurkorna i byttan, som genast
till-täppes. Ättikan kan uppspädas något
med vatten, om man ej vill ha
gurkorna så sura. Ett uppkok af lagen
skadar ej. Något körsbärsblad kan
användas vidinläggningen, äfven
dragonättika. Lilly.
Matlagning.
Fiskbullar. Fiskköttet skrapas väl
från skinn och ben samt bultas en bra
stund; derefter inarbetas smör, några
äggulor, stötta skorpor, grädde eller
god mjölk, socker, salt och hvitpeppar.
Kokas i buljong. Gädda eller bättre
kolja användes. Frida N. N.
Stufvad gädda. Gäddan flås och, om
man vill, borttages ryggbenet; styckas
i större eller mindre bitar och stufvas
antingen som lake eller aborre.
Frida N. N.
Kolja anrättad som lake. I första
rummat måste man tillse, att koljan är
alldeles färsk. Den rensas och lägges
några timmar i saltadt vatten,
hvaref-tet den får sjuda upp i svag
kalfbul-jong, som har god smak af sopprötter,
om möjligt, aftager man sedan
skinnet. Den stufvas sedan som lake,
men måste noga tillses, ty denna
fisksort är, som ..hvar och en känner till,
mycket lättkokt. Frida N. N.
Höns med ris. Hönset kokas helt i
kort spad och skäres i vackra jemna
bitar. Ris kokas under tiden i
vatten och smör, spädes mot slutet tu ed
något af buljongen; litet socker och
citron pålägges. Af buljongen kokas
en vanlig sås, som redes med äggula.
Köttet lägges högt på ett fat och
garneras med riset samt några
citronskif-vor. Litet vin på riset skadar ej.
Fr ida N. N.
Efterrätter.
Ostkaka. 3 kannor nysilad mjölk, <3
heia ägg, 6 skedblad mjöl. Mjölken
värmes, äggen och mjölet vispas i
löpvatten och slås till den varma mjölken.
Sedan det »löpnat», omröres det och
uppkokas, hvarefter det upptages och
vasslan urkramas. Formen smörjes
och deri lägges hvarftals med ost, smör
och socker. 5 à 6 ägg samt | k:na
grädde vispas och hälles öfver. Ej för
varm ugn. Sås: | k:na grädde
uppkokas, och deri vispas 2 gulor tillika
med socker och kanel.
Frida N. N.
Minutpudding. | k:na mjölk kokas
upp, då den något afsvalnat ivispas 3
ägg, som först uppvispas hårdt.
Smeten slås i en med sirup smord form
ock kokas eller bakas i ungn.
Serveras genast med sylt och socker.
Frida N. N.
Drycker.
Smultronpunsch. | k:na fin arrak
slås på 1 k:na smultron i en stenkruka
och får stå en vecka. | k:na
källvatten och 3 skalp, socker, kokas till en
simmig lag och deruti siias arraken.
Öses väl tills den är kail.
Frida N. N.
Konservering.
Sockerlingon till sallad. Stora vackra
lingon utväljas, sköljas samt få afrinna
på linne. Derefter prickar man dem
med en grof nål samt nedlägger dem
i glasburk, hvarftals med socker, som
tages rikligt, eljes hålla de sig icke.
Sockret skall vara siktadt.
Frida K N.
Bakning-.
Holländska kakor. I skålp, smör, \
skålp. socker, 1 skålp. mjöl, 2 äggulor,
1 skedblad stötta nejlikor, 1 d:o kanel.
Kakorna öfverstrykas med ägghvita,
doppas i socker. Frida N. N.
Mandelstänger. 0 väl uppvispade
gulor, 6 skedar smält smör, (j d:o grädde
J skålp. socker och .J skålp. stött
mandel, arbetas väl tillsammans med så
litet mjöl som möjligt. Uttages i små
stänger, hvilka gräddas på smord och
mjölad plåt. Frida N. N.
Mjuka kringlor. 1 J qvarter god mjölk
5 ägg, | skålp. socker, j d:o smält
smör. Frida N. N.
Tvätten.
Kanhända det fins flere unga
husmödrar, tör hvilka det torde vara
välkommet att i »Iduns» smala spalter
få några råd och upplysningar, om hur
man förfar vid Iak eller stortvätt. Jag
vet ett hem, der en massa kläder
förstördes genom oriktig behandling,
hvarken husmodern eller hennes
tjenste-flickor förstodo saken.
Först och främst anskaffas god aska,
som dock numera utan fara kan
ersättas af Eneroths lutpulver; ett
bevis på god aska är, att den är tung.
Soda bör undvikas; kläderna blifva
i längden gerna gula deraf. Såpa
är en högst odryg vara, men brukad
med förstånd, räcker mer än väl 10
skålp. till ett Iak af kläder, som
begagnats af 4 personer under 6
månader. Litet rostpulver bör ock finnas,
ty på ett outransakligt sätt kommer
det alltid en eller annan rostfläck på
kläderna, och de urtagas bäst under
tvätten. Pulvret begagnas med
varsamhet ; man tager helt litet på fingret
och stryker på den våta fläckeD,
gnub-bar och sköljer den, och fläcken
försvinner. Äfven tillses, att alla kärl,
som skola begagnas, äro täta. Man
hopsamlar allt orent på ett ställe.
Visserligen bar man det mesta i
smutslåren, men det är dock mycket, som
skall ombytas och samlas för att komma
med, och det är alltid förargligt, om
något skulle glömmas. Man knyter
in kläderna i grofva lakan för att i
dem bäras till tvättstugan, dock först
ordentligt räknade och uppskrifna.
Dagen innan tvätten skall börjas,
inbä-res ved och vatten, ty arbetet börjas
vintertiden långt före dager, kl. 4
eller 5; man bör äfven göra det
sommartiden för att få börja med
kläderna genast. Vid middagstiden eller,
om laket är stort, senare på dagen,
lägges kläderna på karet, som
iordningställes sålunda: aska, sållad, slås
i en särskild s. k. askpåse och lägges
ofvanpå rena, grofva, i kors lagda
björkvedsstickor i botten af karet (stickorna
gömmas gång från gång); vid
tapphålet ställes vanligen en half tallrik e. d.
för att luten skall kunna rinna
obehindradt, och karets sidor klädas med
grofva lakan. Närmast askan lägges
kökshandukar m. m. Alla kläder
skakas ut, innan de läggas på karet, och
den som har sig anförtrodt att lägga
laket, måste noga tillse, att det blir
jemt, att inga hålor bildas, hvari
luten stannar. Vill man först skölja på
tredje dagen, lakas kallt till andra
dagen vid pass kl. 3, då man böljar
laka med varm lut. Ett uppehåll
göres under några timmar, men
läkningen böljar vid tre eller fyratiden. Bäst
är att skölja tredje dagen, det blir då
ej så ansträngande för tvätterskorna,
ty sköljes nemligen redan på andra
dagen, måste det lakas oafbrutet hela
Datten. Då det böljar att varmlakas,
måste iakttagas att det på inga vilkor
får till en början ösas kokande lut på
kläderna, utan luten värmes småningom;
i annat fall uppkomma lutfläckar, som
äro omöjliga att taga ur. Ofvanstående
måste äfven iakttagas, om det upphört
att laka under sjelfva natten. Vill
man slå ett par grytor kokande vat-
ten öfver kläderna, medan de ligga på
karet, underlättas sköljningen.
Frida N, N.
Läkareråd.
I. ’B. Försök att om möjligt byta om
vistelseort for en tid. Vistas mer än hittills
ute i fria luften. För hög diet och drick i
synnerhet mycket oskummad mjölk. — En
badsejour i sommar skulle helt säkert vara
af stor nytta för eder.
IAUy. Finnas pormaskar-, böra dessa
behandlas pä sätt, som finnes angilvet i svar
till Iscdora i mr 11. Hvarje qväll ingnides
ansigtet med en salfva af ] del salicylsyra, G
delar fäldt svafvel, 20 delar lanolin och 20
delar gul vaselin. På morgonen aftvàt.tas
salf-vau; när säpsprit ej användes, kan i stället
begagnas t. ex. aseptintvål. Ofta äro sma
operativa ingrepp af läkare nödvändiga under
kuren. Äfven patientens allmänna tillstånd,
lefnadssätt etc. kan ge anledning till vissa
föreskrifter, som äro att iakttaga jemte den
lokala behandlingen. Kuren fordrar i alla
händelser lång tid, och i svårare fall fordras
nästan alltid behandling af specialist.
Elsa. Ni upplyser oss blott oom, hvar
»det. onda» kännes, men alls icke på hvad sätt
och när det förnimmes. Upplys oss derom,
äfvensom om ert helsotillsiånd för öfrigt.
Ömma de angifna ställena för tryck?
Absalon. Det hela synes oss tyda på
höggradig nervsvaghet. Det bästa råd, vi kunna
gifva eder, är, att ni i sommar unnar eder
fallständig hvila och undergår behandling vid
en vattenknranstalt. — En undersökning af
öronläkare vore önskvärd.
Maria. I de flesta fall, der ej verklig
öron-sjukdoin föreligger, bero dessa symptom på
allmän svaghet och blodbrist. Huru i detta
fall förhåller sig, kunna vi ej säga, då alla
vägledande upplysningar saknas.
Ebba bör använda den salfva, som finnes
föreskrifven för Flicka 1862 i n:r 12.
Doris. 1). Svårt att besvara utan
tillfälle till undersökning; dock synes det oss
sannolikt, att orsaken är den, ni sjelf antar.
Begagna vid dessa tillfällen kraftiga
frotterin-gar af måge och bröst. Födan bör vara
lättsmält, och framför allt böra alla väderbildande
födoämneu, såsom kål, ärter, bönor, undvikas;
äfven potatis bör blott undantagsvis förtäras.
2). Hvad er sjelf beträffar, sä är här ganska
visst ej fråga om någon ögonsjukdom, utan
orsaken är sannolikt er svaghet. Drick under
några veckor två gånger dagligen ett halft
dricksglas Karlstads jernmtten; förtär
stärkande föda, isynnerhet mjölk i stora
qvantiteter; tag mera motion än hittills.
Elise B—m Det. vigtigaste vilkoret för att
ni skall bli bättre är, alt ni på allt sätt söker
kämpa mot er - sorgsna sinnesstämning och
edra grubblerier. Hjerta oah lungor äro
visserligen ej direkt i fara, men i stället hela
ert nervsystem. — Hvad er hufvudvärk
be-träifar. så bör ni, när den förekommer, taga
en matsked af en lösning af 4 gram antipyri?t
i 50 gram vatten, och efter en timme, om
verkan ej inträdt, ytterligare en matsked.
E—. I ett sà sy,ärt fall är det bäst att
rådfråga specialist. Åkomman torde äfven med
bästa behandling blifva mycket hårdnackad.
X. Y. I sådant fall bör ni hufvudsakligen
lefva af ägg och köttmat samt grönsaker. Att
undvika äro mjöl- och grynrätter, potatis,
ärter, bönor, sötsaker, oskummad mjölk och
maltdrycker. Det är dock alltid önskvärdt-,
att en afmagringskur genomföres under
uppsigt af läkare.
Smålänning. Jo, detta härleder sig ganska
visst från den orsak, läkaren sagt eder —
liksom öfriga symptom. Vi taga för gifvet, att
ni också fatt eder föreskrifven lämplig
behandling — fortsätt dermed! Hvad fotbad
beträffar, så kan ni ju försöka dylika hvarje
qväll, innan ni går till sängs.
Amalia. Det är mycket möjligt, att vi skulle
kunna säga eder något botemedel tör •extrème
i ögonbrynen», men vi måste bekänna, att vi
aldrig förr hört talas om en åkomma med
detta namn. Gif oss noggrann beskrifning.
Mirjam L—k. Dessa obehag komma
troligen deraf, att ni ansträngt edra ögon för
mycket, då ni ju äfven i öfrigt är svag. Möjligt
är ju också, att ni kan behöfva glasögon, då
ni arbetar, men huru kan ni tro, att vi skola
kunna säga eder, hvilket nummer ni bör
använda ?! — Ni bör under nägra veckor tre
gånger dagligen taga tre stycken Blavd’s
jern-piller och taga så mycket motion, som er tid
möjligen tillåter.
E. ./. Ni gör klokast i att låta läkare göra
en underlifsundersökning.
Dylika’blåskatar-rer» hos fruntimmer bero nämligen ofta pä
något underlifslidande, abnormt läge af
lifmodern, eto.
Maria. 1). Försök en salfva af 1 del
salicylsyra, 10 delar zinkoxid, 10 delar stärkelse och
20 delar vaselin. Har ni tillfälle att vända er
till specialist, är det naturligtvis så mycket
bättre. 2). Äfven härför torde den nämda
salfvan låta med fördel använda sig. 3). I ett
stort antal af dylika fall, som trotsar hvarje
annan behandling, har hypnotisk behandling
åstadkommit fullständig helsa.
Jenny. Sannolikt bero dessa smärtor och
denna svullnad på s. k. plattfot. Ni bör, sä
mycket sig göra låter, undvika gående och
stäende. Äfven vore det önskvärdt, att ni
kunde begagna särskilda, för plattfot lämpade
skodon, som finnas att tillgå i Stockholm. Är
ni Stockholmsbo?
Lungsotspatient. Det medel, som kanske
mest användes mot den besvärliga nattsvetten,
i och som ofta nog har god verkan, är atropin.
Medlet fås dock ej utan läkares recept. —
Välgörande äro också hastiga kalla tvättningar
af öfverkroppen.
D:r —rf.
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
