Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19. Fredagen den 10 maj 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiàlloi ett .lummer I veckan under hsia qvartalet. För hvarje 6-tal abon- | P\ II M Idun, erhjlle» e<t gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne
nen ter, »om samlas, och för hvilka afgiften Insändes till Redaktionen af I U LJ IN mentet räcker. Äro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumera
i banker, försäkringsanstalter, gick på kontor,
men allt förgäfves. Faderns gamla vänner lofvade
nog att »göra något», men det stannade vid löftet.
Så en dag var hon inne i en parfymhandel och
kom på den idén att uppsätta en dylik affär.
Ilon gick till en faster, der hon bodde, oeh
meddelade henne sin plan att försöka komma
in i en parfymhandel för att göra sig förtrogen
med affären. Hon möttes af denna med
häpnad och förskräckelse, ett helt slägtråd
sammankallades, somliga skrattade och gjorde narr
åt hennes »barocka idé», andra bannade henne.
En hviskade henne något i örat om unga
damer, som hafva sådana affärer, och då Betty
med förtrytelse sade, att det var lågt att
efter en eller annan sådan person döma alla
de andra hederliga, samt att det för öfrigt
berodde på hvar och en sjelf, hurudant rykte
man finge, då bröt en fullkomlig storm lös
öfver den stackars försvarerskans hufvud. Man
vågade t. o. m. komma med sårande
antydningar, att Betty kanske ej vore så kinkig eller
nogräknad m. m. Till slut erbjöd sig helt
ädelmodigt en af fastrarna att afskeda sin
guvernant och hushållshjelp, hvilken var i en
och samma person, och gifva Betty platsen.
Uttråkad, trött och vanmäktig mot öfvermakten,
mottog Betty befattningen, men om hennes
di-sciplar vunnit derpå betviflar jag, ty till
lärarinnekallet fordras först och främst varmt
intresse och brinnande nit.
Se här ett annat fall. En ung officersenka
stod ensam, utan penningar, utan egna
slägtingar, »bekanta» hade hon deremot godt om.
Efter många mer eller mindje goda råd af
dessa att söka komma in vid hofrätten for
att få skrifning, der det emellertid är
öfverfullt af sökande, eller att med sina stora
språkkunskaper gifva lektioner, hvilket fält
också är öfverfullt, eller att inrätta en
»pension» för fullvuxna unga damer o. s. v. —
efter många dylika råd, hvilka alla vid
noggrann pröfning befunnos ontförbara, beslöt hon
att hos en konditor lära sig tårtbageii m. m.
Sagdt och gjordt. Derefter öppnade hon ett
nätt damkafé under eget namn. Men nu blef
det en uppståndelse hos alla hennes bekanta.
Somliga funno hennes tilltag djerft och
»oqvin-ligt», andra förklarade sig aldrig ha kunnat med
fru L:s egendomliga åsigter, andra voro
mildare och beklagade henne, men i ett voro de
nästan alla lika: mötte de fru L. någon gång
ute, var det alltid något i ett bodfönster, som
så upptog deras intresse, att de ej sågo henne.
Hon sväljde förödmjukelsen, men med
bitterhet jcmförde hon det förflutna med det
närvarande; det kändes så tungt ibland att ej fa
elt uppmuntrande ord i sitt sträfsamma arbete,
ej en vänlig blick af de forna vännerna, och
att skaffa sig nya, dertill hade hon ej råd...
Ack, verlden är ond; man säger med skäl
detta, då det gäller vissa företeelser, som göra
oss bittra och skarpa. Kan då intet göras för
att hämma alla dessa lumpna, trångbröstade
fördomar, som möta oss nästan vid hvarje steg?
K;ir skola vi en gång lära oss att högakta
aili arbete och dess utöfvarinnor, det må nu
vara kontors- eller banksyssla, handtverk eller
affärsrörelse? Jag vill nu ej påstå, att alla
göra sig skyldiga till de fördomar jag ofvan
berört, men de flesta af oss rynka ännu på
näsan åt det enkla arbetet. Huru många af
dessa »pauvres lionteux» skulle ej nu på
ålderdomen haft sin bergning, om de ej af gamla
fördomar tvingats att, i stället för att egna sig åt
praktiskt arbete, ata ett ofta surt nådebröd som
säll-sällskapsdam, »hjelp i huset» eller guvernant
och sedan som gamla och utsläpade trängas
bland tusentals sökande till de två asylerna.
Min gamla mormor talar ibland om, huru i
hennes ungdom det var mycket värre, ja, en
riktig skam att behöfva arbeta; kanske skola
vi en gåDg för våra barnbarn såsom en saga
kunna tala om vår ungdoms många småsinnade
förhållanden — — — Men, »medan gräset
växer, dör kon»; ack, gräset växer så
långsamt, så långsamt!
Förnöjsamhet.
|l| förnöjsamhet, du himlens barn, må du
i blifva bofast i hvarje menskohjerta ocli
sprida ljus öfver hvarje hem!
Må man blott ej förblanda dig med
föreställningen om en fullkomlig lycka, ty för att
vara fullkomligt lycklig i en verld, der tusen
sinom tusen sucka under sorgens, plågans eller
fattigdomens tunga bördor, dertill fordras hos
den lycklige en stor portion egoism, men för
att vara nöjd med sin lott, dertill fordras blott
ett rent samvete, ett kärleksfullt hjerta och en
klippfast tro på det sannas och godas slutliga
seger öfver villfarelsen och ondskan.
Ofta liör man dem, som knota öfver sitt
öde, tröstas dermed, att de hafva det ofantligt
mycket bättre än många andra af sina
medmenniskor; men ack, häri måtte väl ej ligga
någon tröst. För den, som sjelf läppjat på
qva-lens bägare, är det väl ingen tillfredsställelse
att veta andra intill dräggen nödgas tömma
den bittra drycken.
Förnöjsamhet hemtar sin styrka ur
förhoppningarnas källa, och dennas flöde är sä ymnigt
och dess vatten så rent, att den, som dricker
deraf, aldrig kan blifva verkligt olycklig.
Blott genom att återuppväcka förmågan att
hoppas kan man bibringa den rätta trösten åt
dem, som klaga på ett oblidt öde.
Hvad mer, om lifvets stig för mången blott
har törnen; i en annan tillvaro skall kanske
hvarje törne, som här stungit, utbytas mot en
härlig ros, som hänryeker med sin skönhet.
Hvad mer, om mången här omgifves blott
af sorger och bekymmer; lifvet är endast en
sekund i evigheten, och »de som med tårar
så, skola med glädje uppskära».
Hos den, som är frisk, som eger sitt
dagliga bröd, och som ser de sina friska omkring
sig, hos den är oförnöjsamheten en grof synd.
Men äfven hos den sjuke, den fattige, den
öfvergifne, bör denna känsla ej vinna insteg.
Kännedomen om och delaktigheten af den
sanna religionen, som sträcker sin famn
mot alla, samt medvetandet om, att få af
deras medmenniskor hafva det sämre, men
tusentals bättre än de sjelfva, bör äfven hos den
sjuke, den fattige och den öfvergifne bereda
ett rum åt den himmelska förnöjsamheten. För
den, som sjelf vandrar i sorgens skugga,
höidet ligga en skön tröst i att tänka på dem,
som lefva i glädjens solsken.
Ju större sjelfförsakelse, dess större
förnöjsamhet. Att lefva för andra, besjälad af det
ljufva hoppet om en tillkommande verld af
absolut skönhet, med möjlighet för alla
varelser att blifva absolut goda och absolut
lyckliga, deri ligger förnöjsamhetens hemlighet; ty
se — detta himlabarn eger trenne
bundsförvandter: tron, som stöder sig på religionen,
hoppet, som pekar mot evigheten, och kärleken,
som- omfattar allt i himmelen oeh på jorden.
Sten.
Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
En intressant utställning.
Handarbetets Vänner öppnade i tisdags i n:r 18
Brunkebergs torg en utställning af gamla broderier
och väfnader samt åtskilliga kopior af dylika. Det
är Handarbetets vänners egen samling, som förevisas,
och afsigten lär vara, att den samma skall utgöra
början till ett museum af dylika föremål. En stor
del af dessa utmärkta och intressanta arbeten har
legat obegagnad och utan att göra någon särskild
nytta, men kan jemte de saker, som härefter
för-värfvas, komma att vara till mycket gagn för alla,
som här vilja vinna kännedom om eller sjelfva idka
den märkliga husflitsindustri, hvars främjande utgör
föremålet tör Handarbetets Vänners verksamhet.
Vi rekommendera så väl den nu öppnade
utställningen som töreningens syften i allmänhet i våra
läsarinnors vänliga åtanke.
"^ül
Från våra badorter,
n.
Särö saltsjöbadort.
Af Elsie Calliau de Lisle.
Prisbelönad vid Iduns femte täfling.
(Slut fr. föreg. n:r.)
J-< land de oförlikneliga behag Särö
erbju-(I der äro promenaderna genom den
här-!, liga, susande skogen, der hafsvinden
spelar in mellan trädstammarne, de
angenämaste. Tillfälle till segling och fiske finnes
äfven; den hygglige »Kalle i stallet» och
»gubben Jansson i Klef» föra gerna med
sina båtar badgästerna ut till hafs, ända till
Nidingarne*, om det kniper.
Vår artige och uppmärksamme värd, som,
ser, att den långa promenaden tröttat oss,
föreslår, att vi slå oss ned på restaurationens
veranda, medan vi vänta på middagen, och
der meddelar han dig de upplysningar, som
afse det rent materiella lifvets kraf.
Från böljan af juni till början af
september är såväl badinrättningen som
restaurationen tillgänglig, och kan den, som så
föredrager, inackordera sig i ett för allt, rum,
mat, uppassning, frukost, middag och qväll
för 30 kr. i veckan, rabatt för längre tid;
table d’hote serveras till 3,50 pr dag. Vill
man sjelf tillreda sin qväll och frukost och
endast intaga sin middag på restaurationen,
möter det inga hinder. De, som äro helt
inackorderade eller endast till middagen, bo
vanligtvis i de s. k. paviljongerna eller ock
i de närmast belägna villorna,
Drottninghuset eller andra. Att ha eget hushåll är
ganska lätt, då god tillgång på
landtmannapro-dukter, fisk, bär och frukter finnes samt
specerier med lätthet kunna fås från Göteborg.
I så fall böra badgästerna sjelfva medföra,
liksom vid öfriga svenska badorter, linne och
bordsilfver samt en och annan
prydnadsartikel jemte kokkärl.
I varmbadhuset serveras såväl vanliga
varma bad som ock gytjebad till olika
priser, motsvarande Marstrands och Lysekils l:a,
2:a och 3:e klass. En särdeles treflig
kall-basin för herrar finnes naturligtvis äfven.
Badintendent är doktor Algol Wieslander
från Stockholm, som äfven meddelar massage
och elektricitet.
Societetsafgiften är lägre än vid de flesta
badorter, emedan under den rubriken
inbe-gripes en del utgifter, som eljes pläga
hänföras till extra utgifter. För hel familj med
eget hushåll 25 kr. för sommaren;
inackorderad familj 5 kr. i månaden; enskild person
* Farliga, med fyrar försedda skär.
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
