Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 19. Fredagen den 10 maj 1889
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mod Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis I F\ I I M "" bil,lKaste Prls och På bästa sätt utför alia möjliga uppdrag tllltjens
verkställer alla uppköp ät Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt I LJ U IN för Iduns ärade läsarinnor.
arbeta efter utlopp, oeh båda längtade ut i
det fria.
Den lilla trädgården skattades på så när
allt" den hade af blommors prakt, de vilda
och de förvildade om hvar andra, och de buro
det ena fånget efter det andra ut i vagnen
på gatan, som snart nästan fyldes deraf likt
en jättestor blomsterkorg.
Men tiden led, och den sysslolöse
kyrk-drängen stampade allt otåligare der ute på
trottoarens stenar. De måste tänka på
återfärden.
»Jag önskade, jag nu finge stanna här uppe
och dö», sade Ruth sorgset; »det forefaller
mig dubbelt bittert att vända åter ut till den
tomma verlden utanför, när jag än en gång
är här.»
Och Klara, som sökte efter något
uppmuntrande ord att säga henne, fann intet.
Tysta gingo de sin väg och stego upp i
vagnen, och strax derpå stod gatans damsky
bakom dem och föll åter långsamt ned
framför den igenbommade porten, utplånande
deras spår. Nu finner ingen den platsen igen.
En ny tid har sopat den ifrån jorden . ..
*
Och dagen derefter begrafdes pappa
Re-bolledo. Tre eller fyra af hans gamla
kamrater vid choren, Ruth och Klara samt
»musikanten », som dagen till ära på nytt druckit
sig rusig och ideligen måste motas från den
öppna grafven för att ej i otid stupa deri —
se der hela processionen. Den lilla klockan
i Nacka sjöng begrafningspsalmen, presten
gjorde ceremonien så kort som möjligt. Ruth
stackars ögon hade sinat ut på tårar, men
när hon släppte den gamla kransen från
hemmet på bergen ned i den svarta jorden, tyckte
hon, att den sista droppen af hennes lifsblod
som i en kramp pressades ut ur hennes tomma
ådror och röd och het föll ned i grafven.
Hon formligen såg det inför sina ögon, med
hallucinationens skärpa.
De skoflade brådstört mullen deröfver, och
allt var slut.
(Forts.)
Handarbeten.
Präktiga näsdukar kan man för
billigt pris göra sig, om man under
pågående realisationer köper små stufvar
af fint linne, klipper dem i lagom
storlek och viker en bred fåll samt
tillsyr den med en liten hålsöm eller
ett enkelt kulört broderi. De prydas,
som vanligt, med ett vackert
monogram. Lilly.
Af tomma trådrullar, som svartbetsas,
kan man göra arbets- och
blomkruks-ställ. Man träder upp rullarne på
jerntenar,’ som böjas i någon form,
passande till ben, och fäster öfverst en
betsad platta till blomkruksstället. Till
arbetsstället böjer man öfre| delen af
tenarne i korgfason och träder små
trådrullar äfven på dem. Sjelfva
fötterna utgöras af kulor, i hvilka
ändarne af tenarne instickas.
»Lilly».
Matlagning-.
En viss matordning i hemmet. Att
hafva en sådan uppställd för veckan,
utgör för husmodern en stor lättnad.
Till en böljan, tycker man, det kan
vara både besvärligt och obehöfligt, men
med tiden vinnes vana i detta, som i
mycket annat, och det går ganska lätt
för den mer erfarna husmodern att
uppställa matsedlar för hvarje dag,
liktom hon ock inser nyttan dermed.
Meningen är icke, att det nödvändigt
skall serveras det eller det alla
måndagar, det eller det alla tisdagar etc.
nej visst icke! Det skulle blifva för
mycket enformigt; utan blott att man
vid slutet af hvaije vecka tänker efter
och ordnar för den följande.
Frida N. N.
Stekt sill. God, fet sill klyfves,
benas, flås, urvattnas samt klappas i linne,
hvarefter den skäres i tärningar och
stekes i smör. Frida N. N.
Kalops. En bogstek skäres i mindre
bitar, som bultas dugtigt med en
mor-telstöt; läggas sedan hvarftals i en
stek-grvta med hel kryddpeppar,
lagerbärsblad, salt och en doft mjöl. I botten
bör läggas litet smör och njurtalg, som
får brynas; helt obetydligt med vatten
påspädes. Stekes, till kött och sås hafva
en mörkbrun färg. Frida N. N.
Ättiks-päron. 11 skålp. päron, 4 skalp,
socker, J k:na vatten, ! d:o ättika.
Kokas i 2 tim., 2 gram salicylsyra.
Böra ligga på hvarandra under
kokningen. Frida N. N.
Senap. Golmans engelska senap
uppblandas med ättika och socker, arbetas
tills den blir blank, då fransk senap
efter behag iröres. Frida N. N.
Äppelkaka. Stora, goda och lösa
äpplen skäras i tärningar vid pass 1 J
qvarter, lika mycket
hvetebrödstär-ningar. Stekes hvar sort for sig i smör,
sammanblandas sedan och lägges i
smord form. En smet af 3 ägg, 3
jumfrur grädde, 3 d:o mjölk, en tesked
kanel, en d:0 skurna citronskal samt
socker vispas och slås öfver. Gräddas
1 svag värme. Serveras varm.
Frida N. N.
Bakning-.
Mörkaka. 1 skålp. tvättadt smör, 1 J
skålp. mjöl, 4 lod bittermandel och
| skålp. socker blandas till en deg.
Uttages i kakor, passande efter fatet,
lägges sedan på hvarandra med sylt
emellan. Frida N. N.
Bicarbonat-kaka. J k:na kärnmjölk
(sur mjölk kan äfven användas), | skålp.
smör, rördt till skum, | skålp. brunt
socker, 3 ägg, kanel efter smak, 1
handfull sötmandel, skuren i strimlor.
Knappt 1 skålp. mjöl, 1 rågad tesked
bicarbonat. Frida N. N.
Goda kaffebröd. | skålp. smör röres
samt blandas med 2 gulor, 7 skedar
tjock söt grädde och ingefåra; J skålp.
mjöl. Lagas till dagen förut och
behandlas som smördeg; d. v. s.
omarbetas ett par gånger. Temligen varm
ugn. Frida N. N.
Solsken. 3 hvitor slås till hårdt
skum, 3 skedar socker, 4 d.o skiradt
smör, mjöl så att degen kan tunt
utkallas; naggas som tunnbröd, sval ugn.
Frida N. N.
Lisette-bakelse. | skålp. smält smör
röres till skum, derefter iröres 36 ort
mjöl, I skålp. socker, 6 ägg, hvaraf
fråntages tvänne hvitor, 12
bittermandlar (rifna), hvilka sist tillblandas.
Formarna smöijas med smält smör och
mjölas. Frida N. N.
Snabbtårta. 2 jumfrur smält smör
röres till det hvitnar, dertill blandas
2 d:o socker, 3 äggulor, 3 jumfrur
hvetemjöl samt till sist 3 hvitor,
vispade till hårdt skum. Häraf bli 2
bottnar; det bredes tjockt på plåten,
ty det vidgar sig mycket. En stund
innan den serveras, lägges någon
saftig sylt mellan bottnarne, hvaröfver
hälles vaniljsås eller gräddvisp.
Frida N. N.
Efterrätter.
Fin vingélé. J k:na franskt vin, J d:o
champagne, J d:o renskt, I d:0 sherry
samt | d:o vatten 2 <8 toppsocker, 18
ort prima gélatin, saften af 1 citron
och skalet af en half samt 3
uppvispade ägghvitor tillblandas i en väl
förtent kastrull, sättes på god eld att
koka upp och skära sig; under hela
tiden röres med en stark visp.
Aftages och får uppkoka tvänne gånger,
hvarefter det silas genom servett eller
flanell i 2 géleskålar. Frida N. N.
Glace. | k:na grädde kokas upp
med | ® socker och litet vanilj,
hvar-efter 8 vispade äggulor och derefter
lika många till skum slagna hvitor
iröras. Smeten får ej koka, sedan äg-
gen kommit uti, men röres till den
blir kall, hvarefter den uppslås och
får frysa. Frida N. N.
Huskurer.
Botemedel mot kräfta. Denna
sjukdom böljar vanligen med en hårdnad,
som ej låter skjuta sig med fingret,
utan sitter fast. Den blir småningom
kantig och skarpa skäringar kännas
som oftast deruti. Slutligen får den
en svartblå färg och brister sönder;
den är då öppen kräfta med en svår
stank och fräter omkring sig. Så snart
en sådan knöl märkes, bör följande
medel användas: En rågad tesked
hon-ning och en full matsked tjock, söt grädde
arbetas tillsammans och deruti röres så
mycket fint siktadt rågmjöl, att det blir
som en salva. Af denna utbredes på
hampväf eller hampa och lägges på
knölen samt ombytes morgon och
afton. Detta plägar fördela det onda,
men går ej fort. Skulle sår öppna sig
göres en salfva af: 6 ort pulveriserad
galmeja, 3 ort blyhvitt och 3 ort
vit-riol eller s. k. kopparrök. Detta
blandas med så mycket bomolja, att äfven
det blir som en salva, hvilken väl
sam-manrifves på en målarhäll. Deraf
utbredes på hampväf ocii lägges på såret
samt ombytes hvar sjette timme, om
den sjuke är vaken. Efter sjunde
dygnet börjar kräftsåret att spricka rundt
omkring, nionde dygnet böljar
vanligen stycken att bortfalla, så att
kräftskadan står alldeles öppen. Då
pålägges, för att lindra plågorna rifna
morötter, som ombytas morgon och afton.
Såret behandlas sedan som andra öppna
sår, och när deruti börjar synas som
röda risgryn, är det friskt och all kräfta
borta, hvarefter det läkes ganska fort.
Frida N. N.
»Stöt>-vatten. Vid hårda slag, som
efterlemna ömhet, begagnas
nedanstående: 1 skedblad bränvin, 1 d:o ättika,
1 d:o stött salmiak och 6 d:o vatten,
hvilket allt väl sammanblandas.
Frida N. N.
Hemfärg-ning-.
Rostgult pä linne och bomull. Till
hvarje skålp. garn eller tyg tages 30
ort vitriol, hvilket upplöses i så mycket
vatten, att det står öfver godset.
Vat-net bör vara så varmt, att man utan
fara kan hålla handen deri. Då
vitri-olen är väl smält, har man tillreds en
balja med varm byklut, och godset,
som bör vara väl genomvått, doppas
först i vitriolvatten och sedan i den
varma luten. Så fortfares tills garnet
eller tyget är alldeles grönt, då det
brukar blifva vackert rostgult. Ju
starkare by kluten är, desto bättre. Färgen
är fullkomligt äkta.
Frida N. N.
Grått pä bomull. 18 ort vitriol, 18
ort galläpple och ö ort hvit vinsten
tages till hvarje skålp. garn. Färgen
stötes fint samt lägges i så stort kär],
att så mycket vatten får rum, som
man tycker kan stå väl öfver garnet.
Vattnet hälles ljumt öfver färgen,
hvilken får stå att draga öfver natten.
Morgonen derpå doppar man garnet
flere gånger tills det blir nog mörkt,
då det sköljes i kallt vatten och
hänges att torka. Godset bör, innan
färgningen företagas, först doppas i ljumt
vatten och urvridas.
Frida N. X
Bostaden.
Kakelugnar rengöras bäst påföljande
vis, om de skola behålla sin vackra
yta. Ägghvita och målen krita
blandas till sammans till en deg. Med
denna fyllas möjligen uppkomna
springor mycket väl. Der efter gnides hela
kakelugnen med en torr yllelapp,
doppad i målen, torr krita. Härmed
fort-sättes tills kakelugnen återfått sin glans.
Vatten bör deremot aldrig användas,
emedan detta suger in sig i fogarne
och derigenom lätt åstadkommer
sprickor i kaklet. Lalage.
Hushållet.
Förvaring af sur svart vinbärssaft.
Sedan bären blifvit sönderklämda, låter
man massan väl jäsa ut under några
dagar. Der efter urklämmes saften och
hälles på buteljer, som väl hartsas,
hvarefter de nedsättas i källaren. —
Saften särdeles god till kräm.
Lalage.
Engelsk saltlake tillagas sålunda: 0
kannor vatten, 4 skålp. salt, \ skålp.
socker och 13 ort salpeter uppkokas
och skummas väl, hvarefter vätskan
får kallna. Häri nedlägges till
förvaring såväl kött som korf. Den korf,
som skall användas till rökning, bör
upplagas efter ett par dagar, eljes
blifver han for salt. — Denna lake
skall helt visst blifva mycket omtyckt
af hvar och en, som vill begagna den.
Lalage,
Tvätten.
Tvättning af ljusa handskar.
Handsken doppas i benzin, hvarefter han
tages på handen. Med en ren, hvit
yllelapp gnides han sedan, tills han
är torr. Här efter beströs handsken
med pulveriserad talk och gnides
något med en annan ren, hvit yllelapp.
Tvättningen bör helst ske på dagen,
ty benzinen är ytterst eldfängd.
Lalage.
Drycker.
Hjortronsaft. Denna saft beredes af
mycket mogna bär. Saften urklämmes
genast och slås på buteljer, hvilka
sedan hartsas väl och nedsättas i
källaren. Saften ihälles buteljerna genast
efter urklämningen emedan hon ej
jäser. Hon håller sig lika godt flere
år. LoXage.
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:41 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1889/0162.html
