Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 21. Fredagen den 24 maj 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
skrifva, derom har visserligen endast ett fätal en
klar föreställning.
Samtidigt med att gossen började sin första
skolgång, fick han äfven sin första undervisning i
gymnastik under handledning och tillsyn af särskildt
utbildade lärare, som hade att noga ge akt på, att
ingen fick utföra rörelser, som stodo öfver hans
ålder och utveckling, och dessa öfningar fortsattes
dagligen, till och med sedan den egentliga
skolundervisningen var afslutad.
Ursprungligen var afsigten med gymnastiken
naturligtvis den, att utbilda ungdomen till kraftiga och
dugliga soldater. Men vid sidan häraf hade man
ock ädlare mål i sigte. De kroppsliga öfningarna
skulle, förutom att’ de styrkte ynglingens helsa,
tilllika bibringa honom ett ledigt och ädelt behag i
det yttre uppträdandet. Man fordrade, att den frie,
bildade mannen genom hela sitt yttre skulle skilja
sig från den, hvilken af strängt och ensidigt arbete
beröfvats kroppens harmoniska utveckling.
Ej heller var man blind för den stora betydelse,
som de gymnastiska öfningarna egde för ungdomens
moraliska utveckling. Den känsla af kraft och helsa,
gymnastiken födde, sknlle naturligtvis höja
ynglingens lifsglädje och skaflfa honom förmåga att fullare
njuta alla lifvets behag, hans musklers spännkraft
skärpte mod och energi, nnder det den stränga
disciplin, han från sin första barndom vänjdes vid
genom de gymnastiska öfningarna, lärde honom
ordning, måttlighet och sjelfbeherskning.
Ej heller fanns någon fara, att de unga skulle
förfalla till klemighet eller utsväfningar, så länge
lusten att täfla med jemnåriga lockade dem till de
gymnastiska öfningarna.
Det är derför ingalunda underligt, att staten gjorde
allt för att främja ungdomens kroppsöfningar. Ingen
stad var så liten, att den ej hade sitt gymnasium,
sin offentliga plats för kroppsöfningar, der den
vuxna ungdomen dagligen samlades till öfning. Ett
sådant gymnasium må vi. inte tänka oss som en af
våra dagars dammiga och smutsiga gymnastiksalar,
som man är glad att slippa ut ur så fort som
möjligt. De bestodo af en öppen plats, omgifven af
byggnader med pelargångar och af
trädgårdsanläggningar, der det var godt utrymme för åskådare. Ty
gymnasierna voro tillika en omtyckt samlingsplats
för stadens borgare, som till en stor del sökte sitt
umgänge här, och som med ifver följde ungdomens
öfningar; detta lifliga deltagande från de äldre
åskå-darnes sida var ock egnadt att än ytterligare sporra
de unga att göra sitt bästa.
En sådan uppfostran måste dana ett ovanligt
lifs-kraftigt slägte. De stora andliga förmögenheter,
naturen gifvit detta folk, kommo i de kraftiga
kropparne till sin fulla rätt. Medan grannarne i öster
och vester antingen voro öfverförfinade, klemiga
trälar eller råa barbarer, se vi det jemförelsevis lilla
grekiska folket utföra ett andligt arbete, som ännu
väcker vår beundran, och som efterlemnat de
djupaste spår i menniskoslägtets historia.
Så långt om grekerna. Af hänsyn till utrymmet
vilja vi först i ett följande nummer kasta en blick
på nutidens gymnastik och derför nu öfvergå till
framställandet af tre rörelser på räcket.
f) Sträckhängning med benvinkelföring är en
synnerligen allsidigt utvecklande öfning, enär den
bringar så godt som samtliga muskler i stark aktivitet.
Verkar dock särskildt stärkande för länd-,
uuderlifs-och bukmusklerna och blir derigenom specielt för
qvinnan af stor betydelse. Underlifssjukdomar höra,
som kändt är, ej till sällsyntheterna nu för tiden,
men ett förnuftigt utvecklande af underlifvets
muskulatur kan ofta erbjuda ett godt värn mot dessa
farliga sjukdomar.
Sedan en lugn sträckhängning intagits, böjas de
slutna benen så starkt i knälederna, att skenbenen
komma i vågrät ställning (fig. 12 a). Fem
sekunder derefter sträckas benen till baka till halfmåne-
Fig. 12 b.
ställningen (fig. 12 b), som likaledes bibehålles i fem
sekunder, hvarpå knälyftningsställningen intages (fig.
12 c). Utan att låren sänkas sträckas dernäst be-
Fig. 12 c och d.
hålles så länge krafterna tillåta det. Till sist
sänkas benen långsamt, hvarefter man tar ett språng
ned på fotbladen med lätt eftergifvande böjning i
tå-, fot-, knä- och höftled. Under hela öfningen
måste bålen hållas alldeles stilla, hufvudet fritt från
armarne, och dessa må gerna till att börja med
obetydligt böjas för att bättre vidmakthålla den goda
hållningen.
Från våra badorter,
in.
Furusund
af
Lilly.
Wfeilå den resande med jernväg anländer till
Sveriges hufvudstad, har han ett allmänt
intryck af det genomfarna landets skönhet
och vexlande behag, men knappast någon
bestämd föreställning om någon viss orts
särskildt anmärkningsvärda sköna läge och
omgifningar. Skälet dertill torde vara, att man
har taflan för nära intill ögonen, för att rätt
kunna uppfatta densamma.
Men då han med någon af de större
ångbåtarne gör en färd utåt Stockholms skärgård,
kan ett dylikt uppfattande lätt ske, och han
öfverraskas af den mängd natursköna
scenerier, som öfverallt uppenbaras för hans
beundrande blickar. Öfverallt ha också
menniskorna vetat att taga all denna härlighet i
besittning oeh slagit neil sina bopålar. I
stadens närhet kan man tycka, att dessa bopålar
kommit väl tätt för att medgifva den frihet
och otvungenhet, som äro ett af sommarnöjenas
förnämsta behag. Men för handels- och
affärs-verlden, som väl till största delen bebor dessa
sköna stränder, är grannskapet till staden
otvifvelaktigt af ganska stor vigt.
Dock, för den, som har lyckan att vara
oberoende af dylika band, uppväges den längre
resan mer än nog af de allt mer vidgade
utsigterna och den ojämförligt renare luft, som
härute spelar omkring. Då man gjort en tre
à fyra timmars färd, inandas man med
förtjusning en luft, hvarom en inlandsbo icke
förr kunnat göra sig en inbillning. Om man
så stiger i land vid t. ex. Furusund och
vandrar fram i furuskogens ljusdunkel, får man
njuta af den mest härliga blandning af
skogs-och sjöluft, som man någonsin kan begära.
Också har Furusund sedan gammalt varit en
eftersökt helso- och rekreationsort, samt för sina
omvexlande utsigter tidtals eröfrad af våra
artister. Dock är det först på senare tid med
dess beqvämare kommunikationer, som
Furusund utvecklat sig till verklig badort och
beredt sig att mottaga ett större antal
sommargäster. Dessa bli ock med hvarje år allt
talrikare, och många vända dit alltjemt, år
efter år. Hvad som bland annat bidrager
att göra Furusund så omtyckt, är den stora
frihet att följa sin egen smak, som platsens
terrängförhållande medgifver. Den, som älskar
att vara tillsammans med de andra bad- och
sommargästerna, väljer i allmänhet sin bostad
vid nordöstra sidan af ön, nära det särdeles
trefliga societetshuset med park och en
hänförande utsigt samt i närheten af ångbåtarnes
större tilläggsplatser. Möblerade villor att
hyra täfla der om det vackraste läget.
Andra, hvars smak drager dem till
ensamheten, slå sig ned en qvarts timmes väg
derifrån, i enklare bostäder, tillhörande öns
befolkning, som gerna om sommaren drager sig
undan till mindre beqväma tillhåll for att
förtjena en summa penningar.
För alla smakriktningar är dock skogarnes
dragningskraft gemensam, och många äro de
platser på ön, som blifvit sommargästernas
favorit-promenad-mål. Så har t. ex. den, som
älskar sjön, utsigten vid Nordcap med sina
berghällar och svallvågor att njuta af, medan
de, som föredraga det mildare landskapet, gå
till Fagerviks leende löfklädda stränder. På
vägen till jernkällan plockar man utan möda
en bukett konvaljer eller linnéor samt under
bärtiden präktiga smultron.
Slutligen erbjuder oss sjön en rikedom af
rodd- och segelturer. För den, som ej har
egen båt, är tillfälle att få låna eller hyra
sådan af fiskare och lotsar, och kan då ofta
hjelp med båtens manövrering erhållas.
Ibland arrangeras utfärder med ångbåt af
societeten till närbelägna öar och egendomar;
en annan gång får åter ön mottaga resande
gäster. Om man är rädd för långa båtfärder,
erbjuder det midt emot belägna Köpmanholm
ett lagom afstånd och en vacker utsigt öfver
Furusund. Är man ett helt litet sällskap
och tager kaffe med sig ditöfver, så blir
färden så mycket angenämare, förstås. Äfven
är ett sakta roende hit och dit på den
spegelklara vattenytan under lugna sommaraftnar
ett omtvekt nöje, medan man lyssnar till
tonerna af en god orkester, placerad på
platån vid societetshuset.
Såsom bad- ochj kurort har Furusund
otvifvelaktigt ett utmärkt inflytande på de
helsosökande, särskildt på dem, som lida af
nervsjukdom och reumatism. Platsens lämplighet
som sanatorium torde icke kunna betviflas i
anledning af den rena oeh starka luften från
barrskogen. Anstaltens gyttjebad i förening
med massage lära vara något i sitt slag
utmärkt, och särskildt kan Furusund
rekommenderas för dem, som önska en efterkur efter
en sejour, tillbringad vid något hafsbad.
177
Fig. 12 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
