Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23. Fredagen den 7 juni 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manus|cript, som e] antages till Införande, återsändes, såvida porto bi- I Pl I I M Annonser mottagas endast mot kontant liqvid I förskott af 26 öre pr 4
fogas. Inga ofrankerade försändelser lösas. I U U >N spalt, petitrad (= 10 stafvelser). Ingen annons införes under I krona
majdag i Paris varit så strålande skön som
denna. Jag minnes än så lifligt, som vore
det i går, hur jag tyckte luften vara mera
blå och rusande vårlig än någonsin förr, hur
jag njöt af den späda grönskan på
boulevardernas lindar.
Det var solskenslynnet inom mig, som
bredde denna egendomliga tjusning öfver
tingen omkring mig, som förlänade de största
hvardagligheter en doft af poesi, det var
tankarne på dig, Ruth, och din bild, som
beständigt stod för mina ögon.
Ack, inom några dagar, inom några
tjugotal af timmar skulle jag ju åter få råka dig
för att aldrig släppa dig mer, taga dig helt
i besittning — för evigt.
Jag skulle få blicka in i dina blåa, kära
blåa ögon — lika klara, lika ogrumlade, det
visste jag, som förr! — och säga: här har
du mig, älskade, tag mig med allt hvad mitt
är! Länge har jag tegat och i tysthet sträfvat
— nu, mitt namn, min ställning, min
framtid, allt är ditt!
Men jag skulle träffa dig ännu snarare, än
jag anat. Jag hade hela dagen varit i
rörelse för att ordna en del affärer för min
resa, göra några uppköp med mera. Så hade
klockan blifvit sex på aftonen; jag började
känna mig trött och hungrig efter kuskandet
fram och åter samt befalde körsvennen att
stanna vid första hyggliga restaurant.»
(Forts.)
Från Iduns läsekrets.
Om rullkaminer.
I n:o 22 af Idun förekommer en uppsats, hvars
senare del — om rullkaminer — på det lifligaste
berörde mina personliga känslor och erfarenheter.
Som jag anser mig vara en stor vän af rättvisa
på alla områden, kunde det icke annat än uppröra
mig att höra denna min goda vän — kaminen —
så oförtjent förtalas. Under tvänne vintrar har
jag jemte min familj njutit värme och trefnad
uteslutande genom denna ypperliga pjes, hvarför jag
anser mig berättigad att med några ord bemöta
beskyllningarna. Angående »atmosferförpestandet,
strupkatarrbefodrandet och
hufvudvärksförskaffan-det» så har hvarken jag eller många bekanta, som
begagna dylika kaminer, erfarit något men, t. o. m.
mina krukväxter ha ej lidit skada. Mattor och
golf behöfva ej heller förderfvas, om man blott
går försigtigt till väga, och vid kakelugnseldning
är ju dessutom äfven försigtighet af nöden. Den
smula obehag och besvär, man möjligen kan hafva
genom ny påtändning och någon gäng inträffadt
os, är man själf alltid skyldig till, då sådant
endast förekommer i följd af bristande tillsyn och
försumlighet, och hvar och en vet för öfrigt att
äfven vanlig eldning i kakelugn kan förorsaka os
och annat obehag vid oriktig skötsel.
Hvad prisbillighet och bränslebesparing beträffar
— saker som den ärade författarinnan ej anser
löna mödan att alls omtala — ber jag att få
uppvisa ett exempel.
Vår lilla våning beslår af fyra rum. Kaminen
har ständigt sin plats i tamburen, till hvilken de
tre rummens dörrar föra. Enligt noggrann
beräkning belöper sig kolförbrukningen under den allra
kallaste tiden i medeltal till 25 öre pr. dygn. Vid
blidare väderlek till 20 öre.
Var god upplys mig, om det med
kakelugnseldning är möjligt att för en utgift af 20 à 25 öre
pr. dygn hålla en våning på fyra rum vid en
temperatur af 17 à 18°?
Har jag med dessa mina rader i någon mån
förmått ingifva bättre tankar gent emot kaminen, vore
det mig kärt, då jag, som sagdt, är en stor vän och
beundrare af denna praktiska och nyttiga
uppfinning och ingalunda med fasa tänker på den
tidpunkt, då kaminen träder ur sin sommararrest alt
sprida värme och med det samma trefnad i vår
boning.
D. S.
^ül
En livar af våra
läsarinnor, ung eller gammal, husmoder eller
ej, skulle belt visst kunna finna en
verkligt nyttig och praktisk artikel i
Blindföreningens försäljningsbod, 19
Jakobsgalan härstädes, och skulle äfven i
och med inköpet göra en god gerning.
Denna affär är nämligen af »Föreningen
lor blindas väl» grundad for att skaffa
afsättning för fattiga blindas arbeten.
Som priserna äro synnerligen
moderata, arbetena vittna om mycken
konstfärdighet oeh ändamålet är
behjertans-värdt, behöfva vi nog ej förgäfves
rekommendera affären hos våra
"läsarinnor. Annonsen i n:r 21 och 22 af
Idun lemnar närmare upplysningar.
För sommaren.
Förvaringar. Förvaring af rökt fläsk
kan ske på följande bepröfvade sätt.
Man lägger ner det i torr råghackelse,
i malt eller i humle. Äfven rökade
korfvar nerläggas i malt eller humle.
Det bör stå på ett torrt, luftigt ställe,
t. ex. på en vind. Äfven kan rökt
fläsk sys in i ett stycke tunnt tyg,
hvilket man sedan bestryker med en
blandning af kalk oeh vatten. Detta
hindrar flugor att göra skada på
fläsket. Äfven ost förvaras bra i humle.
Ägg kunna förvaras på tvänne sätt,
utom det vanligen kända; man lägger
dem nämligen i torr hafrehaekelse, som
dock en gång om året bör bytas om,
eller ock bestryker man hvarje ägg
med flott eller smör och lägger dem
i hvetekli. I båda fallen böra de
förvaras på fuktfritt ställe. Ägg,
förvarade på sistnämda sätt, har jag efter
flere månader ätit som löskokta och
funnit dem smakliga.
Skulle färskt kött på sommaren blifva
unket, kan man tvätta det i vatten,
hvaruti öfvermangansyradt kali är
upplöst; en knapp tesked i en kanna
vatten blir lagom; och om det endast är
mycket litet unket kan man, då det
kokar, lägga ett par rena träkol i
vattnet.
För att förvara sylt for jäsning tager
man till hvarje ® bär | gram
salicylsyra. Då sylten är färdig och
skummad, utröres syran mycket väl uti litet
af såsen och röres i sylten. Då
salicylsyra begagnas, behöfs ej mera än |
<8 socker tagas till 1 ® bär af sötare
sorter, såsom björnbär, hallon m. fl.
För att förekomma skadan af mal
är det mycket bra att tidigt på våren
vädra innehållet af garderober, lådor
och kistor. Men man bör aldrig
vädra ylle i solsken, utan en mulen, blåsig
dag passar bäst dertill; så sopar oeh
skurar man väl i garderoberna innan
kläderna hängas in igen. Muffar och
mindre pelsvaror samt ullgarnsnystan,
muddar, yllelappar, ja, allt, som kan
gifva målen näring, samlas ihop och
stoppas i linnepåsar eller, om sådana
ej finnas, i papperspåsar och läggas i
kakelugnar, sedan askan är väl
uttagen och ett papper lagdt på botten.
Man kan stoppa kakelugnarne alldeles
fulla ; målen hittar ej dit, om dörrarne
äro stängda och spjellen öppna.
Sängkläder böra i motsats till ylle
vädras vid starkt solsken, hvilket
verkar godt på fjäderkläder. Dynorna
böra ligga så, att vinden har fritt
tillträde både under och öfver dem;
vändas och piskas samt borstas innan de
läggas in igen.
Före midsommar böra alla
sängkläder vara vädrade. Efter kunna de,
man dagligen begagnar, luftas en stund
midt på dagen allt som oftast, emedan
det är nyttigt; i synnerhet bör man
ofta vädra dynor i vaggor, korgvagnar
och barnens sängar. Regina.
Matlagning-.
Kokt sik (att serveras varm). Siken
skrapas lätt med en knif, rensas och
sköljes; kokas i vatten, som slås i, så
att det går öfver siken; ihälles något
vin (fisk- eller hvitt vin), samt ilägges
godt med smör, samt något skorpmjöl
och hackad lök. Då den är kokt och
upplagd på sitt fat, lagas sås af spadet,
spädes med vatten, otn så behöfs, och
jemnas med något litet hvetemjöl, men
får såsen blott bli simmig. Den som
vill, kan taga ut inkromet, hvilket i
denna fisk finnes i väl stor mängd,
men den som vill, kan låta det sitta
qvar, då den kokas, somliga bruka
uttaga det och steka det särskildt, samt
lägga det här och der eller rundt kring
fisken. Hoi.
Inkokt sik (ätes kall). Sedan siken
blifvit rensad och skuren i lagom stora
bitar kokas den i vatten med något
ättika, lagerbärsblad, några korn
kryddpeppar samt litet salt. När den är
kokt, upptages den och nedlägges i
spilkummar e. d., och spadet silas,
hvarefter det uppkokas med något gelatin
ssmt slås kallt öfver siken. Sålunda
kan den bevaras 8—14 dagar, allt efter
årstid. Då den serveras, upphvälfves
den på ett fat; härtill serveras
antingen ättika, skarpsås eller nedanstående
pepparrotssås. Hoi.
Pepparrotssås (ätes kall till inkokt
sik. likaså till annan inkokt fisk). Söt
grädda vispas tills den blifvit styf; häri
lägges tillräckligt rifven pepparrot, ättika
samt socker och salt. Kokas
naturligtvis inte. Ebon-Hoi.
Gräslökslåda. I en omelett-form
hälles en smet bestående af 2 ägg, 5
skedblad mjölk samt en half tesked
mjöl och något salt. Ofvanpa strös
finhackad gräslök. Gräddas hastigt i
varm ugn. It.
Anjovis-gädda. Gäddan (ej mindre
än 5 ® i vigt) rensas väl, flås och
späckas med fläsk. 2 anjovisar läggas
inuti gäddan. Sedan bestrykes gäddan
med vispad ägghvita och rifvet bröd
samt litet salt. Stekpannan insättes i
ugnen, hvarpå lägges ett stycke smör;
då det smält ditlägges gäddan varsamt,
att ej rifvebrödet affaller, samt 2
anjovisar på hvardera sidan om densamma.
Gäddan skall ställas på pannan med
ryggen upp, stödd af fina stickor att
den ej faller omkull. Under
steknin-gen spädes den med litet vatten, som
flitigt öfveröses.
Vid enklare tillagning kan gäddan
fjällas i st. f flås samt späckning
uteslutas. Serveras med kaprissås eller
smält smör. Ebba.
Inläggningar.
Goda ärtskidor till vinterförråd.
Ken-gör noga anjovisburkarne genast de
äro tömda, sà att de ej börja rosta,
göm dem till den tid på sommaren, då
grönsakerna börja mogna, lemna dem
då till en smed, som passar lock till
dem, de kunna då godt användas till
konservburkar för alla slags grönsaker.
Sabel-ärtskidor plockas och rensas,
sedan sättes en förtent kastrull på elden
med vatten att uppkoka. Redan
ilägges en bit smör och ärtskidorna
uppkokas hastigt samt uppläggas sedan i
burkarne. Så mycket spad medföljer
som nätt och jemt täcker skidorna.
Burkarne få ej vara för fulla. De
tilllödas nu mycket väl och nedläggas i
en halfkokande vattengryta för att
pröfvas om de äro täta; de, på hvilka
uppstå små perlor vid kanterna, äro ej täta
och måste derför upptagas och tilltätas.
När alla synas täta bringas grytan i
sakta och jemn kokning. De större
burkarne kokas 11 timme, de mindre
1 timme. Upptagas ur grytan och
på-skrifvas dag och datum. Kunna
förvaras 1 à 2 år och bibehålla sig lika
goda. Förvaras i torr källare, ty om
det är fuktigt så rosta burkarne lätt,
små hål uppstå och ärtskidorna
skämmas. Vid begagnandet öppnas locket,
burkarne ställas på spisen att uppkoka,
mera smör pålägges, eller om man vill
stufva dem som om sommaren eller
äta dem som sparris med skiradt smör
— i hvilket fall som helst äro de
mycket goda. Med halfstammiga
sockerärter förfares på samma sätt.
Jemtldndska.
JD rycker.
01. 3 kannor vanligt svagdricka
blandas med 1 butelj porter och \ "ü
socker. Buteljeras, korkas, hartsas, är
efter 8 dagar färdigt och är mycket
godt. M.
Sockerdricka. 5 liter vatten
uppkokas med 425 gram socker; då det
kallnat, ihälles 1 butelj bajerskt öl. På
ett apotek köpes för några öre violrot,
kokas särskildt och ihälles. Buteljeras,
korkas, hartsas väl och är färdigt efter
en vecka. M.
Hvarjehanda.
Smultron kunna hållas friska flere
dagar, om man sätter dem i källaren
på ett porslinsfat, som ställes öfver
ett fat, fyldt med kallt vatten; vattnet
måste ombytas hvarje dag.
Frågor.
N:r 104. Vill någon af Iduns läsarinnor
godhetsfullt upplysa mig om något medel inot
sårnader i hufvudet på barn? E. B.
N:r 105. Vill någon af Iduns läsarinnor
hafva godheten upplysa mig om, hur sä
kallade strutar, fylda med lingon m. m., lagas?
Fru Atina.
N:r 106. Vill nägon af Iduns läsarinnor
säga mig, hvar man kan lättast sälja billiga
herr-rosetter ?
Hvar kan man sälja tomma trådrullar?
Augusta.
N:r I 07. Kan någon uti Idun upplysa om,
huru stor lifränta ett fruntimmer om 35 år
kan erhålla for 5,000 kr., och hvar eller i
hvilket bolag det vore fördelaktigast taga den ?
Svar emotses tacksamt af Prenumerant.
N:r 108. Kan en 12-åring botas för nyss
börjad höftsjuka genom hvpnotism ? Af hvem ?
" J. Z. E. Färila.
N:r 109. Skulle någon af Iduns läsarinnor
vilja upplysa om bästa sättet att tvätta ylle,
så att det ej krymper? N—a—.
N:r 1 10. Kunna yllesaker utan skada
doppas i ättika för att binda färgen, som man
gör med saker af bomull? Helena.
N:r III. Hvarför är det sä svärt att vispa
ägghvita till hårdt skum, och fins nägot
säkert sätt att alltid få den till skum?
Helena.
N:r I 12. Vill någon af Iduns läsarinnor
vara sä god oeh säga, om det finnes några
krukväxter, som trifvas i rum, uppvärmda
med kamin, och hvilka dessa växter äro?
Ånge.
N:r I 13. Huru böra böcker behandlas,
som användts under en smittosam sjukdom,
för att hindra smittans öfverförande till andra?
X. Y. Z.
m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
