Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 31. Fredagen den 2 augusti 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 31.
Fredagen den 2 augusti 1889.
2:dra årg.
B yrå:
Klarabergsgatan 54, en tr.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Tidningen kostar
endast 1 krona tör qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummeriBrsäljning.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10—11.
Allin. Telef. 61 47.
Utgifningstid:
hvarje helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen,
utgifves tidningen näst föreg, eller
nästfölj. söckendag.
Prenumeration sker
I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å
Stadspostens hufvudkontor, i boklådorna
samt å tidningskontoren
Sök mödan. I fliten den trefne ser
sin bästa skatt.
Det trädet skönaste skugga ger,
som sjelf man satt.
C, /’. Dahlf/rcn.
Damerna och glasmåleriet.
många förvärfskällor ännu äro
stängda för qvinnan, eller rättare då
fripass forvägras henne af nedärfd fördom,
måste alla yrkesgrenar, som stå henne
tillgängliga, dess mer beaktas och från alla
sidor belysas. Derför gälla dessa ord
glasmåleriet.
Glasmåleriet är en af de äldsta konster;
redan i gamla tider försökte man att
sammansätta färgade glas till ornamenter eller figurer
i likhet med mosaikarbeten af andra material,
hvilka i forntiden allmänt prydde golf, väggar
och tak. Till den ändan infattades de
brokiga glasskifvorna med bly. Dessa äldsta
»glasmålningar» äro i sjelfva verket ingenting annat
än glasmosaik. Emellertid kunde glasmåleriet
först då utveckla sig till sin fulla höjd, när
den götiska byggnadsstilen trädde i de
romaniska och byzantinska stilarnes ställe.
Dessa sistnämda föreskrefvo nämligen för
kyrkobyggnader endast små rundbågefönster,
hvilka ej gerna allt för mycket kunde
fördunklas genom färgade glas, utan på sin
höjd tilläto en smal, mosaikartad kantprydnad
som infattning. På dessa fönster kunde ej
heller en stor målning finna tillräckligt
utrymme.
När nu gothiken undanträngde alla onödiga
murmassor, med sina smärta pelare sträfvande
mot himmelen, då måste som nödvändig följd
uppstå stora fönster af kolossal höjd, hvilka
liksom väggar utfylde rummet mellan pelarne.
Liksom förr för litet ljus letat sig in,
strömmade nu för mycket af det klara solskenet
genom fönstren. Då måste konsten uppfinna
utvägar att afhjelpa detta obehag. Och
dermed var glasmåleriets tid kommen, den tid
under hvilken den skulle nå sin högsta
fulländning. Först ville man hänga för fönstren
liksom med mattor, deraf uppstodo mattartade
mönster; efter hand framträdde mot den
färgade bakgrunden brokiga figurer, för hvilka
man valde religiösa motiv, till dess sist
mattmönstren alldeles försvunno och efterträddes
af landskap, religiösa framställningar och
historiska bilder i rik färgprakt. De stora
fönstren indelades ofta i flere fält, omgifna
oeh omramade af underbart vackra ornament.
De herrligaste produkterna från denna tid
finna vi i Sebalduskyrkan i Nürnberg,
Elisabethkyrkan i Marburg, i kyrkorna i Köln,
Augsburg och Freiburg. Af svenska kyrkor
eger exempelvis Upsala domkyrka dyrbara
antika glasmålningar. Vidare i katedralerna i
Reims, Amiens och St. Quentin; de äldsta
alstren af glasmålarkonst finnas i Florens, Lübeck
samt i England och Nederländerna. Stort rykte
har förvärfvats af glasmålarfamiljen
Hirschvo-gels arbeten i Nürnberg. Sin högsta blomstring
nådde denna konst efter reformationen.\ Med
det att sedermera nya byggnadsstilar
utvecklade sig och den egentliga målarkonsten allt
mera uppblomstrade, var äfven
kulminationspunkten för glasmåleriet passerad. Man ville
fullständigt ernå alla penselns och oljans
effekter på glaset — ville åstadkomma det
omöjliga; då måste förfallet inträda som
nödvändig följd. Den ena verkstaden efter den
andra stängdes; allenast i England var
glasmåleriet ej fullständigt på förfall.
Till sist vaknade dock denna konstart till
nytt lif i början af vårt århundrade under
protektorat af Ludvig I af Bayern;
glasmålaren Bernhard von Linge är den, hvilken
måste räknas som den nya skolans fader,
hvilkens metod användes än i den dag, som
är. Sedan nu ock den mägtiga herskarinnan
modet svängt sin trollstaf öfver glasmåleriet,
så har för det samma en ny blomstringstid
uppstått. En blick på hvarje mera betydande
nybyggnad, på de kostbara glasmålningarna
för privata bostäder, på de med vapen
och bilder rikt smyckade fönstren till
offentliga byggnader är tillräcklig för att
åskådliggöra, huru högt fordringarna på detta
område stegrats med den växande efterfrågan.
Då de fina liniernas eleganta teckning
fröjdar vårt öga, då de kraftiga, mättade
färgerna med sina mjuka förtoningar oeh sin
intensiva glöd, hvilken liksom uppsuger allt
ljus för att i fördubbladt mått åter utstråla
det, när dessa smeka vårt skönhetssinne, då
kunna vi ju väl tänka oss, att detta arbete
särskildt lämpar sig för den skickliga
fruntimmershanden och den synnerligen hos
qvinnan högt utvecklade smaken!
För att lära glasmåleriet behöfves icke
ovilkorligen framstående talang, ehuru
naturligtvis äfven här ett verkligt mästerverk
endast lemnar mästarhanden. Ty vid denna
efterbildning af gifna mönster träder tekniken
i förgrunden, på samma gång skapandet af
egna och nya idéer alltid fordra talang och
genie, om något stort skall ernås.
Första vilkoret är: goda ögon, en säker, i
teckning redan öfvad hand, smak och de
första förkunskaperna i färglära. En
synnerligen gynsam omständighet är, att lärandet
af glasmåleriet icke fordrar allt för stort
begynnelsekapital, icke anskaffandet af dyrbara
apparater eller verktyg. De behöfliga
artiklarna såsom penslar, färger, oljor, syror,
stafflier, mönster, papper och glas belöpa sig till
30 a 40 kronor. Naturligtvis får man ej
vid de första försöken genast taga till stora
förläggsplanscher, utan välja de aldra enklaste
mönster såsom arabesker, vapen, emblem,
band, stjernor, ornament o. dyl. samt
särskildt sådana saker, som egna sig till
framställning på en liten glasskifva. Har man
nu förvärfvat sia; nödig säkerhet i handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
