Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 32. Fredagen den 9 augusti 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttnlngsbyrå. hvilken gratis I i—\ | l hj till billigaste pris och pà bästa sätt utför alla möjliga uppdrag tiiltjenst
verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter i landsorten samt för öfrigt I U U IN för Iduns ärade läsarinnor.
plats skulle stå till reds. Han iiade sagt
honom, att han derför ej behöfde känna något
tvång; kom lian, så skulle han alltid finna
sitt kuvert.
Detta var ett för en husfru obehagligt
arraugement. Många gånger hade hon
for-sökt att eröfra platsen, skaffa sig visshet.
»Bankos vålnad är förskräcklig», sade hon.
»Hvarför skall din vän ha alla rättigheterna,
vi pligterna?»
»Liksom han inte uppfylde sina pligter
sainvetgrannare än vi våra. Han är själen
i detta öfverflöd, arbetsbiet, som förser oss
med honingen.»
»För mig förbittrar han den åtminstone
ordentligt. Jag önskar, att vi hade lemnat
honom i hans vrå. För mig är han som en
fläck, en mörk fläck på min sol.’ Detta är
outhärdligt, med honom kunna vi intet, utan
honom ej heller. Honom ser du i allt till
godo, mig i intet.»
»Emedan du är skulden till, att Klas ej
finner någon trefnad; han är som ett lam.»
»Naturligtvis — och jag vargen! Du
skulle inte ha ställt mig emellan er, Sigfrid».
I dag stod åter den lediga plats tom,
hvilken hon så gerna hade besatt med en
genomresande väninna. Bordet var redan
fullsatt af gäster, men för en ytterligare fans
ännu plats. I tio minuter till väntar jag,
tänkte hon, sedan föreslår jag henne att
stanna. Efter fem minuter tröt henne
tålamodet, och väninnan blef inbjuden. På
lördagen brukade ju Klas som oftast utebli.
Sigfrid var för artig att göra någon
invändning.
De hade just satt sig till bordet, då Klas
steg in. Han observerade genast, hur det
hängde samman, och försökte obemärkt smyga
sig ut. Sigfrid hade dock sett honom. Då
han åter blef ensam med Käthe, blef han
för första gången häftig emot henne och slöt
med att säga, att om hon lemnade bort
vännens plats, kunde hon på samma gång
utesluta hans; han ämnade då icke äta hemma.
Hon snyftade och försvarade sig; han ville
ej höra derpå, utan slog dörren igen och gick
upp till Klas.
Vännen var mycket bedröfvad öfver
Sigfrids vrede. »Stackars fru,» sade han. »Hon
har alldeles rätt, det går inte med mig. Låt
mig endast åter vegetera som förr, för många
menniskor duger intet annat; de äro födda
till ensamhet och skola förbli det oeh ej
tränga sig in i lyckliga förhållanden.»
»Jag förstår inte Käthe, en sådan öppen
och hjerteglad natur.»
»Jag förstår henne mycket väl,» svarade
Klas, »hon vill ensam ega dig.»
»Som om mitt hjerta vore så litet.»
»Vore det också aldrig så stort, Sigfrid,
den, som älskar, ertappar sig lätt med att
icke unna någon annan den allra minsta
plats. Jag har också gått igenom den krisen.
Men nu vet jag, att otn jag också på nytt
måste ut ur huset, ur ditt hjerta fördrifver
mig intet.» — — — — — — — — —
Det var eu vacker, varm afton; solen
strödde här och der sin rodnad öfver ett grått
litet moln, som i sin obetydlighet aldrig
hoppats på en dylik glans. Klas vandrade
tankfull fram genom den skuggiga trädgården.
Hvad han borde göra hade han klart för
sig, han måste bort, bort ur huset. Sitt
arbete kunde han ju dock egna honom, ty han
käude med stolthet, att han blifvit
oumbärlig. Han skulle tala med Käthe, han ville
skiljas i godo, snart, genast i dag; svårt var
det icke, hela hans egendom rymdes i en
liten koffert. Ett afsked med Sigfrid tilltrodde
han sig ej. Vännen skulle ej släppa honom.
Om ock Käthe sedan ensam egde honom,
skulle hon dock ej kunna uttränga honom ur
detta trogna hjerta, från denna enda lilla
fläck paradis. Han kunde lugnt gå.
Då han steg in i den dunkla trädgårds-
salongen, lyfte Käthe hufvudet, hon snyftade
öfvergifvet som ett barn, hvilket tänker, att
nu är allt förbi:
»Ni kommer väl för att yfvas öfver er
triumf,» ropade hon förtörnad. »Godt, se,
se nu här — jag är olycklig, mycket
olycklig, och ni är skulden dertill. Sigfrid älskar
endast er, tänker endast på er! Ni har
kommit som en ond engel i huset, som olyckan
sjelf.»
»Jag vet det,» svarade han sorgset. »Jag
skulle ha hållit mig fjerran från solen.»
»Ja,» ropade hon egoistiskt, »emedan den
förmörkas, der ni är.»
»Men om jag nu ginge bort ur detta ljusa
hem, skulle ni hysa något litet medlidande
med mig.»
»Sigfrid kommer inte att släppa er.»
»Jag skall göra, hvad som är rätt,
derifrån kan ingen hindra mig.»
Hon hade rest sjg, ur de förgråtna ögonen
lyste af oförstäld glädje. »Gud välsigne er
derför,» sade hon, räckande honom handen.
»Jag hoppas, det kommer den dag, då ni
vänder åter. Lemna mig ensam med Sigfrid
för en liten tid allenast, alldeles ensam. Ni
eger ju redan mer än jag, hela hans barndom.
Då och då kan ni ju komma till oss.»
»Nej,» svarade han och kysste hennes hand.
»Från nu måste vi vara alldeles skilda; ej
heller skall Sigfrid komma till mig, det
blefve ju blott den gamla historien. Han
måste vänja sig af med mig. Vid arbetet
ser jag honom gå till och ifrån; det är
tillräckligt. Arbete, tyckes det, blir alltid min
lott, men ock min tröst »
»O,» snyftade hon, »ni skall finna lönen
derför, jag vill bedja derom af allt mitt
hjerta I» (Forts.)
Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
För sommaren.
Syltningsliden är nu inne, och de
omtänksamma husmödrarna hafva mycket
att bestyra. Mången oerfaren husmoder
har nog emellertid i början fått ett
eller annat syltkok förstördt, utan att
hon kanske kunnat finna någon rätt
förklaringsgrund dertill. Rätt ofta står
denna att finna deri, att ett odugligt
kokkärl blifvit användt. Nu för tiden
finnas emellertid i handeln att tillgå
utmärkta, för syltning afsedda kokkärl.
Bland de bästa i detta hänseende torde
vara Anker Heegaards emaljerade
kokkärl. Ett af handelskemisten härstädes
utfärdadt intyg visar, att af fem olika
fabrikat af emaljerade kärl, som af
honom undersökts, emaljen uti de af
Anker Heegaard tillverkade kokkärlen både
iir giftfri och bland de undersökta
profven minst angripes vid kokning med
syror. De torde sålunda med skäl
kunna rekommenderas.
Sherry-cobble. I ett dricksglas tages
sönderkrossad is, några teskedar
strösocker, 2 spetsglas konjak, litet
smul-tronsaftoch eu droppe citronsaft. Denna
angenäma dryck uppsuges med små
vass- eller halmstrån; somliga begagna
sig äfven af dertill gjorda glasrör.
Sigrid.
Marquise. i kilo toppsocker lägges
i en porslinsskål ocli litet vatten slås
öfver sockret, så att det smälter. Deri
slås en butelj rhenskt vin och två flaskor
seltersvatten. Hägg sedan skifvor af
2—3 citroner. Drycken bör serveras
iskall. Sigrid.
Matlagning-.
Vild fågel vidlåder ofta en viss
obehaglig tranamak; denna kan inan taga
bort, om man fyller fogeln med rensade
morötter, hvilka dock sedermera ej
kunna ätas. Stenia.
Kalflefver stekes vanligen hel; men
rätt smaklig blir den, och kan lagas
på mycket kortare tid, om man skär
den i skifvor, hvilka man torkar,
vänder i salt och groft mjöl och steker
biff. För att pröfva, om den är färdig,
sticker man med en gaffel uti den.
Så länge en rödaktig saft sprutar fram,
är den ej riktigt stekt.
Stenia.
Efterrätter.
Goda plättar. Ett | ® sötmandel
tillika med 8 à 10 bittermandlar rifves
fint. Detta blandas med 3—5 ägghvitor
ocli ett | <t? siktadt socker efterhand i
ett stenfat, tills det blir väl blandadt,
och sedan de i en varm ugn blifvit
gräddade, lofordas de af alla.
Antoinine.
God kaka. 4 ägg vispas och blandas
med | liter mjölk. Dertill tages | liter
stötta skorpor, 3 skedar skiradt smör
samt socker och mandel efter smak.
Gräddas. Uppstjelpes på fat och
serveras varm. Elsa
Bakning1.
Berlinerbröd. 5 ägg, | ® socker
vispas. \ klufven sötmandel, 3 ort
hjorthornsalt, J ffi mjöl och cedroessens
efter smak. Detta sammanblandas och
bredes på smord plåt. Ofverstrykes
med vispad äggula och beströs med
socker. Skäres i aflånga bitar.
Elsa.
Strutar. 4 ägg, lika vigt socker och
hälften d:o mjöl hopröres. Detta utslås
i små plättar på vaxad plåt och insättes
i ugnen att höja sig. Hopvikas medan
de äro varma till strutar och fyllas
sedan med snömos som blifvit färgadt
af sylt eller saft. Elsa.
Bostaden.
Kåliukt i rummen. Det är en ledsam
sanning att hela huset får en obehaglig
känning af, när man tokar den
omtyckta kålen i köket. Jag har nu fått
lära mig ett sätt, som hjelper deremot.
Man behöfver bara sätta en liten panna
med ättika längst bort på spisen, medan
kålgrytan står och kokar. (Ättikan
drar till sig den narkotiska ångan och
kan ej gerna sedan användas till
matlagning). Stenia.
Toaletten.
Kammar af sköldpadd, som blifvit
glanslösa, eller af jet, som fått en ful,
grönaktig färg, kunna upphjelpas, om
man polerar dem med fin trippel eller
pulveriserad pimpsten (fuktad med litet
sprit) och efteråt med stearinolja.
Stenia.
Huskurer.
Utmärkt medel mot tandbölder,
tandvärk och reumatisk värk. Man kokar
upp stark ättika, blöter deri humle,
som sedan stoppas i en linnepåse,
hvilken lägges på det sjuka stället.
Humlen ombytes, så fort den svalnat.
Värken lindras genast deraf.
Hvarjehanda.
Tag vara på alla lappar och spint
efter sömnad, mattrasklippning m. m.,
och om ni ej har för vana att sälja så-
dant, så klipp dem i bitar af ett
frimärkes storlek. Stoppa härmed ett
kuddvar. Har ni ej sjelf användning
härför, finnes väl alltid i eder närhet
någon fattig varelse, hvilken kanske ej
har annat än halm i sin bädd, och som
säkerligen med tacksamhet mottager
gåfvan. Klippningen kan vara en
lämplig sysselsättning tör så pass stora barn,
att man utan fara vågar låta dem
handtera saxen. På mellanstunder bör det
tör dem bli ett kärt arbete, isynnerhet
om de få klart för sig, att de arbeta
för ett välgörande ändamål.
Utilis.
Husmodern kommer ibland i tillfälle
att sjelf behöfva rensa rötterna till
buljongen, men gör det alltid ogerna
i anseende till de svarta fingrar man
deraf far. Håller man händerna under
vatten hela tiden man skrapar, så fara
de dock icke illa. Stenia.
Frågor.
N:r 161. 1) Vill någon godhetsfullt
upplysa om hur man skall tvätta tricot]if, for att
de ej skola krympa? 2) Huru fetfläekar
borttagas ur papper ? 3) Finnes något medel mot
hand- och fotsvett? Tacksam.
N:r I 62. I n:r 24 af tidningen Idun för
detta är talar signaturen »Stenia’ uoder
rubriken »Sparsamhet i det lilla», om en
apparat, som man ställer i mjölkpannan for att
hindra mjölken att koka öfver. Hvar linnes
eu dylik apparat att fà köpa? Svar emotses
tacksamt af Cordula.
N:r 163. Skulle nägon af Iduns läsarinnor
som sjelf varit eller iir lärarinna,
godhetsfullt vilja gifva mig, som första gången skall
ut såsom sådan, nägra råd, huru man bäst
skall undervisa tre barn, hvilka alla äro vid
olika åldrar. Gurli.
N:r 164. Det stär ofta annonseradt i
tidningar om tillskärningskurser, hvilka lofva,
att man på en helt kort tid ska’I lära sig
bå(le sy kläder och klippa till desamma utan
att sedan behöfva pröfva. Det är egentligen
det senare, som jag ville höra utaf någon
som sjelf har erfarenhet af detsamma. Går
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
