- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1889 /
294

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 34. Fredagen den 23 augusti 1889 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis I Pl I I Kl t,M billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag tllltjenst
verkställer alla uppköp ät Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt | LJ U |\| för Iduns ärade läsarinnor.

tre- eller flerdubbelt. Oftast har man
mera af de mindre vackra och
billigare garnerna, ocli tar man då mera
af de sorterna och lyser upp dem med
en grann ända af sefir eller mattgarn,
hur kort som helst; t. o. m. blott 1
meter af gult eller ljusgrönt gör god
effekt mot 10 à 15 meter mörkt och
mindre vackert, då det blir stickadt.
När man fått ett nystan, kan man
börja arbetet. Tag då två grofva
stickor af trä eller metall, lägg upp 60
maskor, sticka ett hvarf rät stickning,
vänd och sticka åter ett likadant och
så hela tiden, tills man fatt en
fyrkantig ruta, då man stickar af. När
man fått t. ex. 32 rutor, har man till
en mindre matta. Man fordrar nu
hvar och en ruta för sig med säckväf.
Sedan kastas de samman, men på så
sätt, att de flammiga ränderna komma
zigzag. Jag sydde min matta så, att
kanten bildades af halfva rutor, och
behöfdes då intet garnityr. Jag
rekommenderar denna matta såsom ett
särdeles lämpligt skymnings- och
»gå-borts»-arbete, hvarjemte jag kan
försäkra, att den färdig tar sig mycket
bättre ut än någon beskrifning
förefaller. Dessutom får man ju sina
»gömmor» rensade från en hel mängd
skrymmande skräp, hvilket man dock ej
kunnat kasta bort. K.

Köket.

Djurplågeri i köket. Att flå ålen
lefvande är under alla omständigheter
ett afskyvärdt djurplågeri, till hvilket
ingen civiliserad menniska borde göra
sig skyldig. Den, som har något hjerta
ocli som sett en ål blifva flådd, skall
säkert alltid minnas detta som något
af det ohyggligaste han upplefvat. Man
säger, att det är nödvändigt, emedan
det är så svårt att få skinnet af ålen,
sedan man dödat honom. Men saken
är att man öfver hufvud taget alldeles
icke behöfver flå ålen. Att man gör
detta har sin grund deri, att hans
skinn är slemmigt och oaptitligt, men
slemmet låter mycket väl aflägsna sig,
och det egentliga skinnet, som sedan
återstår, är ganska tunnt, fett och
välsmakande, må hända det läckraste på
hela ålen.

Då man köper eller fiskar ål, skall
man genast skära hufvudet och gerna
äfven stjerten — men hufvudet först —
af honom. Då man derpå kommer hem
med honom, öppnar man honom icke,
utan lägger honom hel i ett fat med
vatten och tillsätter till detta en stor
hand full salt och ett par matskedar
ättika. I denna lake låter man fisken
ligga i tre qvarts timmes tid.
Slemmet kan derpå utan svårighet skrapas
af med en slö knif, och de rester som
möjligen qvarblifva äro lätta att tvätta
bort. Derefter öppnas och
sönder-stvckas fisken.

Detta sätt att behandla ål är så lätt
och beqvämt, att man ej har den
ringaste ursäkt för det fula djurplågeriet
att flå honom lefvande. Hvar och en,
som försökt den här beskrifna metoden,
kommer säkerligen alltid att följa den
samma.

Inläggningar.

Att insalta gurkor. Tre händer fulla
med salt tagas till hvarje kanna
vatten, som kokas upp och får sedan
fullkomligt kallna. Körshärs- och
vinbärsblad läggas hvarftals med
gurkorna i en bytta, hvarpå den kalla
saltlaken hälles öfver och bör stå öfver
bladen, som skola ligga öfverst. Ett
lock med press pålägges, och byttan
får stå i varmt rum (t. ex. köket) i
åtta dagar, så att saltlaken blir litet
syrlig. Ställas sedan i källare. Om
man vill kan man äfven ditlägga några
dillqvistar och pepparrotsbitar, och om
man har rönnbär att lägga dit, kan
man genast nedsätta byttan i källare,
ty då surnar laken af sig sjelf. Om
det sedan skulle mögla på ytan, väntar

man att borttaga det, förr än det blir
som en »fåll» öfverst, då det sedan
icke plägar bli mera.

Fönsterträdgården.

Gödselvatten. (Svar på frågan 149.)
För växter i boningsrum kan man
bereda gödselvatten på följande enkla och
billiga sätt. I en liten påse af ej allt
för tätt tyg läggas t. ex. 2 delar sot
— tillvaratages vid sotning och
förvaras för kommande behof — och 1 del
benmjöl eller hornspån. Påsen
hop-bindes och lägges i ett kärl med kallt
vatten, der den får ligga ett par
dagar, då den borttages och vattnet är
färdigt att nyttjas. Oienom att taga
jemförelsevis mycket fasta beståndsdelar
i förhållande till vattenmängden,
erhålles ett mer eller mindre
koncentreradt gödselvatten, hvaraf tages i mån
af behof och blandas till det vatten,
hvarmed växterna vattnas, så att det
samma får en ljusgul färg, uugefär som
färgen på vanligt öl. Detta
gödselvatten kan på en sval plats förvaras ett
par veckor. Efter längre tids förlopp
blir det dock illaluktande, synnerligast
i slutet kärl. Man må städse tillse,
att ej gödselvattnet blir för starkt, då
det lätt kan skada eller rent af döda
växterna. Icke heller alla växter
fordra eller ens fördraga sådant. Att t.
ex. vattna en Azalea eller Camelia
med ett starkt gödselvatten vore just
ej att tillråda. De krukväxter, som
mest äro i behof af gödselvattning äro:
törnrosor, fuchsier, pelargoner,
chry-santhemum eller s. k. vinteraster
(novemberblomma), balsaminer,
toffel-blomster (Calceolaria), tuppkam
(Celo-sia) och åtskilliga andra, hvilka någon
tid före och under blomningen böra
erhålla en eller par gödselvattningar
i veckan. Barrväxter (Cypress, Thuja,
Cryptomeria m. fl.) få ej alls vattnas
med gödselvatten.

Utom ofvannämda sätt att förskaffa
sina blommor flytande gödning, finnes
i handeln att tillgå åtskilliga
preparater, åtföljda af bruksanvisning, för
beredande af sådan, såsom: Professor
Bergstrands »Blomstergödning för
krukväxter», Naumanns kemiska
blomstergödning och det i n:r 39 af Idun
omnämda »Dahls blomstergödning» i
små askar il 50 öre. Ett eller annat
af dessa preparat finnes att tillgå i
hvaije välförsedd frö- och växthandel.

Vän af blommor.

Smörgåsbordet.

Fläskomelett. Bökt och salt fläsk,
lika mycket af hvardera, skäres i
tärningar och brynes. En lika del kokt
och skalad potatis skäres också i
tärningar. Af detta lägges hvarftals i en
blecklåda, hvarefter det öfverslås med
en omelettblandning af 4 ägg och J liter
mjölk och grädda. Elsa.

Kalfnjure, stekt eller förväld, skäres
i tärningar samt lika mycket kalfstek.
Blandas med ägg ocli mjölk och gräddas
i blecklåda i ugn. Elsa.

Stufvad kalfhjerna. Hjernan vattnas
ett par dagar. En liten tår god mjölk
uppkokas med litet salt och socker, och
deri lägges hjernan. Ätes varmt till
smörgåsbord. Elsa.

Sill rätt. Vattnad och i tärningar
skuren sill samt lika mycket potatis
kokas i mjölk med litet peppar.
Omtyckt som frukosträtt. Elsa.

Annabullar. Halfkokt potafis skalas
och rifves kall; deraf väges l|*®, som
i ett fat väl blandas med | qvarter
smält smör, 5 vispade ägg, 4 à 6 lod
socker samt 6 i 8 stötta bittermandlar.
Af denna massa göras små bollar, hvari
göres en grop; deri inlägges mycket
små, kokade frikadeller eller lika små
stekta köttbullar, en i hvaije.
Potatismassan tryckes väl igen omkring
köttbullen, och då alla äro färdiga, rullas
de först i vispade ägg och sedan i

rifvebröd samt lägges glest på ett flått
fat. En munkpanna ställes på glödeld
att upphettas och smörjes med smör,
och deri stekas bullarna gulbruna rundt
om samt serveras genast på
smörgåsbord. Fanny —g.

Utmärkt god kaviar. Sik- eller
gädd-rom rensas ren från alla hinnor, saltas
väl och inknytes i en ren linnelapp
samt ställes i press ett dygn.
Uppblandas sedan med starkpeppar och
finhackad rödlök. Fanny —-g.

Huskurer.

Medel mot hastigt påkomna
fross-skakningar. Under en regnig och ruskig
dag för någon tid sedan färdades jag
på en jernväg och såg då i ett
vagnshörn en nyinkommen passagerare sitta
och skallra med käkarna, under det
derjemte hela kroppen skakades af
frossbrytningar. På tillfrågan om ban
frös, svarade den resande, att han gått
häftigt, så att han mycket varm
inkommit i vagnen och nu i den kalla
luften, med kläderna våta af störtregnet,
frös alldeles förskräckligt. Jag
uppmanade honom då att andas ut och
så långsamt och uthållande han kunde.
Skulle han så efter en stund känna
någon yrsel, borde hau andas på
vanligt sätt, till dess yrseln gätt öfver.

Några minuter derefter var den
resande, en frisk och välvuxen ung
man, i samspråk med mig. Han
berättade då, att han ofta varit utsatt
för samma obehag som i dag, och huru
han då skaffat sig grundliga
förkylningar. Medpassagerarne, som med en
viss uppmärksamhet följt tilldragelsen
och samtalet, frågade nu, om det
an-befalda medlet hjelpt. i Ja, nästan
ögonblickligen,» svarade personen i
fråga. För tillfället kände han icke
ens en tillstymmelse till frysning.

Jag har på detta, kanske något
omständiga sätt framstält min anvisning,
emedan jag vet, att ett i all enkelhet
gifvet recept ofta lätt nog förbises eller
åtminstone ej ihågkommes, då det just
behöfver användas, och detta inträffar
i fråga om hastigt påkommen frysning
rätt ofta. Utan någon då företagen
kraftig åtgärd kunna lätt svåra
följder uppstå, och jag har derför ansett
mig böra offentliggöra detta under
många år af mig använda och åt
bekanta anbefalda medel mot
köldrysningar. Medlet kan användas på resor,
i kyrkor, under stillastående uti i kall
luft, o. s. v., utan att man genom
medlets användande behöfver det minsta
störa omgifvande sällskap.

Till slut vill jag också i korthet
anbefalla ett ganska tillfredsställande
medel mot kalla fötter. Man behöfver
nämligen för att få detta obehag
alldeles bort eller åtminstone betydligt
minskadt, blott pressa stortårna kraftigt
och uthållande mot skobottnarne. Ar
kölden icke allt för stark, kan man på
detta sätt under lång tid hålla fötterna
tillräckligt varma. Ove.

Hvarjehanda.

Ett sätt att borttaga färska blodfläckar.

Lätt händer det, att man på kalaser
eller utflygter i det gröna genom synål
eller taggar får ett litet sår i fingret.
Man griper efter sin fina näsduk och
denna blir nedblodad. Dessa förargliga
fläckar kunna dock på ögonblicket
aflägsnas, i fall en nyckel finnes tillhands.
Man lägger fläcken på ett bräde, gnider
med det blanka nyckelhandtaget och
frågar sig förvånad: hvart tog fläcken
vägen ? Stenia.

Aff borttaga bläckfläckar. Det säkraste
medel att borttaga bläckfläckar är alltid
harsyresalt. För dem som äro roade
af att göra experiment vill jag meddela
att bläckfläckar försvinna genom
behandling med färska jordgubbar.
Fruktfläcken, som nu i stället förspörjes,
måste sedan med Eau de Javelle eller
Bleksoda aflägsnas. Stenia.

Att taga fläckar af rödt vin ur duktyg.

Man tager god mjölk, (som ej får vara
vattenblandad), sätter den på elden att
den blir varm, men får icke koka, låter
fläcken ligga ett par dygn häri,
hvarefter man tänder eld på svafvel och
håller det under den våta fläcken, sköljer
den och låter den torka så försvinner
den alldeles. Fanny —g.

Att rengöra guldbårder eller
guldbroderier. Man påströr vinstenspulver
och gnider varsamt med en ej för hård
borste, och glansen skall återkomma.

Stenia.

När man har tagit bort en fläck på
tyg med benzin, så uppstår ej sällan en
mörk rand efter fläckvattnet; detta kan
man förhindra, om man förut gör en
våt krets på något afstånd från
fett-fläcken. Stenia.

Läkareråd.

Sixcla. 1) Låt tandläkare noga befria
tänderna från s. k. vinsten, emedan denna efter
all sannolikhet är orsak lilt blödningen. 2)
Utan svårare betydelse och troligen beroende
på hæmorroider. Laga, att ni har jemn och
lätt afTöring för hvarje dag.

B. von S. TJndvik de födoämnen, som
finnas angifna i svaret till X. Y. i n:r 13. Tag
ett par, trj timmars daglig motion i det fria.
Drick hvarje morgon två glas
Marienbader-vatten. — Undvik staj-ka afiöringsmedel och
tag i stället lavemang, om så behöfs.

Karin. Använd den behandling, som är
föreskrifven för Lilly i n:r 13.

Lodaiska (?), 1) Det ges flere olika slag
»eccern», hvarför det är nödvändigt att se
utslaget för att kunna föreskrifva botemedel.
2) Sannolikt utan betydelse. 3) Låt
undersöka ert hjerta. — Se svar till A. T. i n:r
22. 4) Det är oss omöjligt att läsa det. namn,
ni ger er hårsjukdom. Skall det varamjell?
5) Ja.

Alfhilda. Det är oss naturligtvis omöjligt
att säga er något om er medicin, då ni ej
lemnar annan upplysning, än att det är
piller och droppar, ordinerade för blodbrist. Då
receptet behölls på apoteket, är det sannolikt,
att medicinen innehåller arsenik, men »om
det är mycket gift i den samma», kunna vi
omöjligt gissa oss till; för mycket är det nog
i alla händelser ej.

52-åring. Sannolikt upphör detta innan
årets slut. Begagna dagliga sköljningar med
ljumt vatten. — Skulle det fortfara, bör ni
låta läkare undersöka eder.

–amic d’Idun (?) bar haft så brådt att

lägga i hop sitt bref utan föregående
användning af läskpapper, att blott ett fätal ord
kunna läsas. Det enda, vi kunna gissa oss
till, är »lefverfläckar», hvarför vi antaga, att
ni önskar veta något botemedel, och derför
hänvisa er till svaret titi A. T. i n:r22.
Likaså ge orden »tänder» och »pulver» oss
anledning att hänvisa cr till tandläkare. — I
öfrigt vänta vi nytt bref, för den händelse
nägra frågor blifvit obesvarade.

Gammal mamma. Då gossen i öfrigt är
frisk, är enligt vår tanke intet att göra mot
detta obehag.

Quærens. Sä vidt vi utan undersökning
kunna bedöma saken, torde massage på
nack-muskulaturen vara att försöka.

D:r -d.

Frågor.

N:r 17 9. Huru fördrifva väggohyra ur rap-.
pade väggar? Alla vanliga medel, såsom
fotogén, ättiksprit, insektpulfver ha försökts, men
förgäfves. Fru L.

N:r 180. Hvilket handarbete lönar sig bäst
till försäljning, och hvar kau man lättast få
afyttra finare handarbeten? Fru L.

N:r 181. Vill uågon af Iduns läsarinnor
uppgifva bästa sättet att lägga in krusbär på
buteljer, så att de bibehålla sin gröna färg.

Carola.

N:r 182. Om någon af Iduns läsarinnor
har besökt något hittebarnshus och ville lemna
råd och upplysningar om, huru ett sådant bör
iarättas för att blifva fullt ändamålsenligt,
emotses detta meddelande i Idun med
tacksamhet af Carola.

N:r I 83. Hvar kan man tä köpa en riktigt
god spinnrock, och hvad är priset på en sådan ?

N:o 184. Vill någon af Iduns läsarinnor
godhetsfullt säga, huru en fattig flicka, som
har plats i handel, kunde på lediga stunder
förekalla sig någon extra förtjenst. Allehanda
handarbeten ha försökts, men som det går så
sakta och är svårt att afyttra, blir förtjensten
ringa. _ Amlih L.

N:o 185. Frågas vördsammast om bästa
sättet att borttaga flugsmuts från icke
fernissade väggkartor och polerade möbler.

Fjerra.

N:r 186. Vill någon af Iduns
prenumeranter säga mig adressen på den person eller
firma i Engelholm, som förfärdigar en sorts
mycket prydliga blombord? Ellis B.

N:r 187. Hvar kan jag fä köpa en
fullständig korsstygns-monogrambok ? S—n.

N:r 188. Finnas några flere arbeten af
författaren till »Jane Eyre» att tå köpa ? Hvilka
äro dessa och hvar kan man erhålla dem?

Ensam.

N:r 189. Huru skall man sjelf kunna
bereda parfym af rosenblad? Ficdrilca.

294

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1889/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free