Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 37. Fredagen den 13 september 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis
verkställer alia uppköp åt Iduns abonnenter 1 landsorten samt för öfrigt
till billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag tllltjenst
för Iduns ärade läsarinnor.
Observera!
Att alla äkta
"La Graeieuse"
äro försedda med
nedanstående stämpel:
GB*
HENRIC LA BAT T
STOCKHOLM
Alla fördelar framför andra sorter?
Allmänt erltändt bästa
Snörlif’ ’La Graeieuse"
5
såväl i höga som låga former, finnes endast att erhålla hos
Henric Labatt,
An Kongl. Hofleverantör, ah
//Drottninggatan/i
Stocliliolm.
Obs.! Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller decimaltum.
Obs.! Order mottagas äfven genom Iduns Uträttiiingsbyrå, Stockholm.
f2S2]
sedan det fläckade tyget, derefter
gråpapper och så ett hvitt papper
der-ofvanpå. Tag ett hett strykjern och
stryk på det hvita papperet en stund.
Om fettet visar sig på gråpapperet,
byt då genast om och lägg dit nytt
papper af båda sorterna på alla ställen.
Fortfar att stryka och ombyta papper,
tills fläcken är borta. Anta W.
Bostaden.
Dekorations-solfjäder. Nu då allt
möjligt, vackert och fult, värdefullt och
skräp, skall upp på väggarne, och det
synes som vissa personer blott hade ett mål
härvidlag, det nämligen att så mycket
som möjligt dölja tapeterna, vill jag
beskrifva en idé, som för en tid sedan föll på
mig, hufvudsakligen för döljandet af
en ripa i mina vackra salongstapeter.
Jag köpte 15 ark silkespapper i
schattering från ljusaste crémegult till ljust
brandgult i fem färger. Jag fattade
med ena handen papperet på midten
af arket och lät det glida genom den
andra handen, tills jag fatt det riktigt
reffligt. Sedan alla arken på så sätt
voro dragna, tog jag en af de ljusaste
hylsorna, eller hvad jag nu skall kalla
dem, och gummade fast den på en
förut klipt solfjäder af papp med
snibbarne af hylsan något litet vidgade
upp mot solfjäderns öfre kant,
derefter förfor jag på samma sätt med
båda de andra ljusaste arken och så
till nästa schattering, tills jag kom
till andra sidan. 1 en blomsterbod
skaffade jag mig ett par höga, mörka
tistlar, några strån och ett par
nedhängande grågula gräs, band allt
sammans i en vårdslös bukett och fäste
den sedan med en fyllig rosett af gula
atlasband nederst vid handtaget och
lät den ledigt grena ut sig på
solfjädern, hvilken nubbad på väggen nu
döljer min ledsamma refva. It.
Rengöring af dörrar och fönster bör
aldrig ske med såplödder, emedan såpan
upplöser färgen. Jag begagnar helst
litet soda, emedan den binder färgen,
men bäst sker rengöringen med en
blandning af en del salmiak och tolf
delar vatten. Anta W.
Lackerade brickor böra aldrig tvättas
med vatten. Man beströr dem med
mjöl ocli gnider dem med en linnelapp.
Förgylda ramar rengöras bäst på det
sätt, att man doppar en lapp i fin olja
och dermed gnider ramen, hvarefter
den afputsas med hvetemjöl. Anta W.
Huskurer.
Mot tandvärk. Att på tandköttet
sätta en blodigel har jag med önskadt
resultat gjort flere gånger. Man håller
igeln (köpes på apoteket, 33—40 öre)
med en hand- eller näsduk ocli sätter
sig framfor en spegel. Vill ej igeln
strax taga, får man ej förlora
tålamodet. Har man vid den sjuka tanden
haft droppar eller annat, måste man
först smörja något tjock grädda med
socker i på tandköttei för att få igeln
att taga. Igeln får sitta på så länge,
tills han sjelf släpper, man får aldrig
söka draga den bort, ty då kan ett
stycke af tandköttet medfölja. Då igeln
släpt, kramar man antingen det sjuka
blodet ur den, ty eljes medföljer döden
— för igeln förstås — eller ock,
hvilket jag alltid gjort, strör man blott
litet salt på den snälla igeln, som då
sjelf afbördar sig blodet. Igeln sköljes,
lägges ned på en flaska med friskt
vatten uti, hvilket dagligen ombytes.
Öfver flaskan bindes en tunn linneväf,
som dessutom ytterligare genomstickes
med en stoppnål, att tillräcklig luft
tillföres igeln. På så vis kan det lilla
djuret vara till nytta många gånger
och lefva i åratal.
Att låta en barnmorska sätta igeln
på är förstås beqvämt, och många hysa
en så stor fruktan för iglar, att de
ej ens en gång våga ombyta deras
vatten, mycket mindre sätta igeln på
tandköttet, men dylikt kallar jag
pjunk, och det bör ovilkorligen
öfvervinnas. Att så vidt möjligt sjelf hjelpa
sig sparar såväl tid som pengar.
Ebon Hoi.
Hvarjehanda.
Mjölkprof. Om mjölken (grädden)
fräser, då man slår stark ättika i den,
har soda, pottaska eller kalk i en för
helsan skadlig mängd blifvit blandade
deri. Anta W.
Ett medel mot solbränna, hvarefter så
många Iduns läsarinnor fråga, är att
gnida den solbrända huden med en
citronskifva och derefter tvätta den med
söt mjök Får upprepas några gånger.
Ett sätt att till nästa sommar
förekomma solbränna är att under
vinter-saisonen dansa bort sin dyrbara helsa
eller att åtaga sig ett ansträngande,
stillasittande aibete, såsom t. ex. söm-
nad eller skrifning; då skall denna om
helsa och lifskraft så förargligt
vittnande solbränna ej färga den bleka,
sjukliga hyn, ty endast de, som hafva
helsans dyra gåfva, blifva solbrända.
Kurre J.
Frågor.
N:r I 99. I n:r 37 af Idun för år 18SS
beskref Simia om pumpors odling och deras
användande i hushållet. Der nämnes bland
annat om sirupsbereduing och äfven om
torkning af pumpor. Vågar jag nu derför bedja
Stenia vara god och genom Idun lemna
upplysning, hur sirapsberedningen tillgår, samt
hur pumpor torbas, äfvensom hur kärnor,
blad och skal kunna användas? För svar med
snaraste vore ingen tacksammare än Ina.
N:r 200. Hur färgas halm, 1) mörkblå, 2)
svart, 3) brun, 4) röd, 5) grön? Hur blekes
densamma? Ina.
N:r 201. Hur skall jag förfärdiga en
vacker och billig arbetsväska? Ina.
N:r 202. Vill någon upplysa mig om bästa
sättet att borttaga bläckfläckar å golf? Jag
har försökt bläckpulfver, men fläckarna
försvunno endast till en del. Och harsyresall,
som nyligen stod angifvet i Idun, finnes ej
att köpa på vårt närmaste apotek. Vore
tacksam, om jag finge veta, hvar man skall köpa
detta eller om något annat medel finnes för
nämda fläckars borttagande ? Hanna.
N:r 203. Hvar kan man köpa ett nytt
piano för godt pris? Eller i annat fall ett
begagnadt, fast i godt skick och med god samt
mjuk ton. En musikvän.
N:r 204. Huru skall man vid kokandet af
salt kött (får- eller oxkött), behandla detta
för att få det mört? Jag får det alltid hårdt
och segt, hvilket är mycket tråkigt.
Saida.
N:r 205v Hur fäster man fotografier pä
trä och mulär de samma? Användes endast
oljefärg eller äfven vattenfärg? Lisa.
N:r 206. Vill någon uppgifva ett bra sätt
för beredning af äppelvin? ai.
N:r 207. Huru skall jag kunua laga min
nva emaljerade syltgryta? Jag skulle koka
lingonsylt, men den blef ej färdig, så att jag
lät den stå öfver natten (utan sött), och när
jag om morgonen skulle börja koka ånyo, så
började stora flisor af emaljen komma upp
till ytan, och nu har jag den förstörd I
En bekymrad husmoder.
N:r 208. En ung flicka på 23 år, som har
allmän elementarskolebilduing och som måste
försöija sig sjelf till följd af sina föräldrars
dåliga ekonomi, frågar Iduns alla
varmhjertade läsare och läsarinnor om råd för val af
lefnadsbana. Jag är säker, att detta skall
intressera många, många flickor jemte mig.
•Tag disponerar 2,000 kr. Hvilka studier
behöfvas, och huru lång tid beräknas för att
taga tandläkareexamen? Huru mycket kosta
lektioner för en skicklig musiklärare i
Stockholm, och hvilken är lämplig att utbilda till
musiklärarinna ? Vet Iduns läsarinnor någon
annan väg till oberoende, som ej öfverstiger
mina tillgångar?
N:r 209. Har någon af Iduns ärade
läsarinnor sig bekant, hur lång tid fordras för en
hypnotiseringskurs för dryckensksp och
priset på den samma? Ängslig hustru.
N:r 210. Hur skall man göra för att, när
man steker äpplen, få dem att se ut som
glacerade, och huru derigenom få dem att
ligga liksom i en simuiig sås?
Blekingeflicka.
M:r 2! I. Huru färgas mossor gröna?
N. S.
Svar.
N:r 150. I »Portföljen, tidning för
salongen» för år 1854:, n:r 8, februari, finnes
intagen en saga, benämd »Rosorna», i fall det
är denna En af Iduns måuga beuudrarinnor»
åsyftar. Någon upplysning om författaren
eller författarinnan kan jag tyvärr ej lemna,
dä uppsatsen ej är signerad.
Då det kanske torde intressera någon af
Iduns läsarinnor att höra den samma, vill jag
återgifva den lilla täcka sagan:
»Fordom voro alla rosor röda. Tvänne
rosor stodo vid sidan af hvar andra; den ena
blomstrande i hela sin purpurglans, den
andra ännu blott en blygsam knopp.
En skön brokig fjäril fladdrade emellan de
begge rosorna och sade till den utspruckna
rosen: »Hvad du är skön, du blommornas
drottning!» Stolt svarade då rosen: »Det
hafva aila dina bröder redan sagt mig; har
du icke något bättre att säga?»
Fjäriln Jlög nu bort till den lilla knoppen
och sade: »Äfven du är skön, ljufva
rosenknopp, väl ingen drottning ännu, men värdig
att blifva det!»
Förlägen sänkte rosenknoppen sina ögon,
rodoade djupt och svarade hviskande: »Jag
förstår ej, hvad du säger, men Herrans nåd
har skapat mig.» Då svarade fjärilen: »Du
är sä blygsam, ödmjuk och lofprisar Herren
— du skäll blifva min utvalda!»
Dessa ord gingo den andra rosen djupt till
hjertat, tv hon insåg sitt misstag och kände
bittert qvalen af att vara förbisedd och
tillbakasatt, och derför bleknade hon af sorg och
försmådd kärlek.
Sedan den tiden finnas här också hvila
rosor.» G—a B—s.
N:r I 54. Jag skulle vilja föreslå er ur- .
makeriyrket, såvida ni derför har någon lust
och fallenhet. Ebon Hoi.
N:r 158. Vagg- eller vagntäcke.
Afmedel-fint ullgarn, rödt och hvitt, virkas — såsom
vid plaider — rutor, hvarannan röd,
hvarannan hvit, med 18 maskor i fyrkant. Dessa
hopsys, sedan på de samma först sytts: på
de röda med svart garn något enkelt
mönster; kantningen med hvitt. Pä de hvita med
rödt garn: kantningen svart. Det hela fordras
med vackert rödt tyg samt förses med frans,
om sä tyckes. Ebon Hoi.
N:r 164. Under 10 à 12 ärs tid liar jag
ailtid sytt alla kläder till mig och barnen
efter metoden »utan ]rrofning» och funnit den
både säker och tillförlitlig, och man vinner
på den samma både tid och tygbesparing.
Kläderna blifva utmärkt välsittande.
Carola.
N:r 168. Kokbok för husmödrar af
Margaretha Nylander 12:e upplagan har
undertecknad haft mycket gagn utaf. Innehåller,
förutom det af eder nämda, derjemte
matsedlar till såväl större som mindre middagar,
supeer etc., jemte mycket annat, Den har
kostat bunden 2: 75, fås häftad ä 2: 25.
N:r 171. Det råd till tvättning af plagg,
som jag i n:r 28 af Idun meddelat, har jag
ej försökt på någon grå och svartrandig
bomullsklädning. Men då jag användt detta sätt,
har det visat ett godt resultat. Gör Anna
ett försök, tillönskas god lycka af
Utilis.
N:r 173. Huru ofta och huru lång tid min
huskur behöfver användas för att åstadkomma
önskadt resultat är mig omöjligt att upplysa,
tv oaktadt förfrågningar hos alla dem af mina
bekanta, som med fördel användt
märgpoma-dan ocli kamfervattnet mot dålig hårväxt, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
