Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 48. Fredagen den 29 november 1889
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
Iduns julklappsbazar.
(Forts.)
XXVI.
Bref till Lilly.
Bästa Lilly! Jag vill hasta
Att ditt bref besvara nu;
Några råd jag vill framkasta.
Efter som du bedt mig ju.
Du dig säger ej begripa,
»Hvad till julklapp du skall ge.» —
Sätt dig derför ej att lipa,
Något råd kan jag väl ge!
Låt oss först med mormor boija!
Hon är gammal, hon, och skral,
Att för hennes trefnad sörja
Passar bäst en virkad schal.
Och din pappa, som plär dröja
Ute jemt i ur och skur,
Skulle säkert väl förnöja
Ett par tofflor, eller hur?
Mamma är ej svårt att tänka,
Hvad till julklapp man skall ge.
Henne kunde du just skänka
Brickduk och hordlöpare.
Fastrarna, som ständigt sticka,
Kunde sig stickaskar få.
Tag ansjovisburkar, flicka,
Sätt ett broderi derpå!
Klä’ dem ini se’n behändigt,
Och du skall få se, min »gris»,
Att de dem begagna ständigt,
Mista ej för något pris.
Stora syster, som plär fara
In till sta’n på bal ibland,
Kunde just till nytta vara
Necessär med tråd och band.
At bror Kalle skall du knyta
En svamppåse, tycker jag,
Att han ej sin svamp må byta
Mot bror Fritz’ en vacker dag.
Fritz, den unge sprätten sedan,
Som på jagt så gerna går,
Har skjut-väskan utnött redan,
Som han fick förlidet år.
Fröken S-, din lärarinna,
Som på jernväg ofta far,
Skulle ganska säkert finna
Liten slummerkudde rar.
Nu jag vill ej längre skrifva!
Om mitt råd du finner bra,
Skulle hjertligt glad jag blifva,
Nu farväl!
Din L—n—a.
*
XXVII. Flossamatta. Der en väfstol finnes att
tillgå, är en dylik matta lätt förfärdigad. 1 skålp.
niotrådigt bomullsgarn n:r 16, s. k. fiskegarn, räcker
till 2 qvad. alnar både som varp och inslag. Till
flossen tages hamburgerullgarn. Smyrnamönster
eller korsstygnsmönster kunna med fördel kopieras.
När mattan är fäld ur väfven, limmas den på
baksidan med tunt kornlim, kammas och klippes på
rätsidan samt fodras. Jag har väft en flossamatta,
2 alnar lång, 1 aln bred. Materialet kostade 4,50;
gick rätt fort och blef mycket vacker.
Chrysopas.
XXVni. Antimakassar af röd plysch och gula
spetsar är en treflig julklapp. Utaf plyschen
klippes en ruta, så stor man vill hafva antimakassarn,
denna delas midt itu från hörn till hörn, och en
lagom bred spets i samma stil som den, hvilken blir
omkring, sättes emellan. De båda plyschhörnen
fodras med röd atlas, som ej får räcka öfver spetsen,
ty den skall vara genombruten. Sedan sättes en
vacker och bred spets, ej allt för tät, omkring, ocli
på denna skola bladen ådras med kulört silke och
smaragd. Dessa antimakassar äro mycket vackra och
lätta att arbeta. K—a.
*
XXIX. Fajanslat. Vanliga, runda, hvita fajansfat
dekoreras med oljefärg efter något majolika- eller
gammalt fajansmotiv. Var ej snål om färgen och
uppblanda den med kopallack, så att den torkar fort
och blifver glänsande. Faten äro af stor dekorativ
verkan högt upp på en matsalsvägg eller på en pa-
nelning. Chrysopas.
*
XXX. Sparkmatta. Denna sak är ämnad att
skydda en soffa för beröringen af fötterna, hvarför
den i synnerhet lämpar sig som gåfva till en herre.
Enkla sådana kunna förfärdigas af grof stramalj med
garnbroderi i mörka färger. En något dyrbarare,
men också vackrare sådan matta kan göras af mörkt
kläde med pålagda klädesfigurer i vackra färger.
Nanna.
XXXI. Tunesisk arbetskorg. En vanlig bikupa
af halm låter man at en snickare förses med tre
om hvarandra korsade ben, som bronseras eller
betsas. Måla kupans halmringar eller också
vidjeban-den med brokiga oljefärger. Bekläd den inuti med
högrödt tyg; häng utanpå några tofisar, bandöglor
och dylikt samt knyt en bandros om benen, och
man har en originel arbetskorg uti tunesisk genre.
Låter man sätta uti kupan en plan träbotten, kan
man begagna den också till blomsteijardinière.
Chrysopas.
XXXII. Synecessär för herre. Originel är ju
denna sak icke, men blefve säkert välkommen för
mången. Särskildt på resor bör den blifva
användbar. Den bör ej vara större, än att den kan
rymmas i toalettnecessären. Detaljerad
innehållsförteckning behöfver ej lemnas; hvarje qvinna är förtrolig
dermed. Tråd och nålar böra vara starka.
Nanna.
*
XXXIII. Sykorg. Man köper en spånkorg för
80 à 90 öre, hvilken man vadderar. Ar korgen tät,
kan man lägga vadden omedelbart på korgens sidor,
är den deremot gles, måste man först kläda korgen
med siden, derpå lägges vadden, så åter siden. Nu
kläder man ärter eller små runda knappar, hvilka
man fastsyr här och der, så att det blir som en
madrassering. Man kan äfven låta bli att vaddera,
utan endast vecka eller rynka sidenet. Dertill gör
man en liten duk af hvit javastramalj, hvarå man
svr en liten ranka, och rispar upp en 1 tums bred
frans; användes att kasta öfver korgen till skydd
för damm. Dessa små korgar äro särdeles nätta och
pryda sin plats. A. C. II.
*
XXXIV. Klädningsväska. De flesta af Iduns
läsarinnor ha säkert på afbildningar af
»reformdräg-ten» gifvit akt på den till denna hörande väskan,
som fästes vid skärpet. Denna toatettartikel,
hvilken är lika prydlig som användbar, kan göras efter
olika modeller. Den kan vara med eller utan lock.
Den som hör till reform drägten, är tillverkad af
kläde eller sammet samt broderad med silke i
nordiskt mönster. Hos Handarbetets vänner och fru
Kulle (i Sthlm och Lund) finnas s. k. dalaväskor
af kläde med pålagda klädesfigurer, som fastsys med
silke. En annan modell är af svart tyg, hvarpå
man i något mönster syr svarta perlor. Ännu en
variation af dessa väskor är af stramalj (helst
ylle-stramalj) med garn och silkesbroderi. Till denna
sista kan tagas ett hörnmönster, så att väskan
nederst blir spetsig. I hörnen böra sitta bollar eller
tofsar. Dessa väskor kunna fästas antingen med ett
par snodder eller slåar (af samma materiel som
väskan) vid skärpet eller kjolen, eller ock kunna de
hänga fritt kring lifvet på ett band eller snöre.
Nanna.
XXXV. Halsgarnityr. En mörk vinterklädning
kan lätt prydas med en ståndare eller en nedliggande
krage efter någon af nedanstående anvisningar. På
sammet eller kläde broderas en liten bård i silke
eller guld- och silfvertråd. Denna krage kan ock
göras af yllestramalj med vanlig tapisserisöm. Om
den ofvannämda väskan och denna krage förfärdigas
af samma material, bilda de till sammans ett vackert
klädningsgarnityr. Nanna.
*
XXXVI. Toalettdyna. Man gör en liten rund
dyna, stoppad med sand eller sågspån af vid pass
ett tefats storlek; den klädes öfver och under med
en bit siden eller plysch; nu rynkar man en
sidenremsa å båda sidor, äfven på tvären genomdrager
man den med en rynktråd pä flere ställen med så
långa mellanrum, att det blir ett pös mellan hvarje
rynktråd. När det är gjordt, fastsyr man remsan rundt
om så att remsans ena sida sys fast på dynans öfre
kant och remsans andra sida ä dynans nedre kant,
att det blir pös rundt om, vanligen 6. Nu har
man tillhands en liten duk af fina trådstjernor, som
fastes på dynans öfre sida. A. C. H.
Teater och musik.
Kungl, operan har fortfarande att glädja sig åt
ett lifligt intresse från den teaterbesökande
all-mänhetens sida. Men så har hon nu ock i den
framstående sångerskan fröken Gina Osolio fått
eu synnerligen bemärkansvärd dragningskraft.
Fröken Oselios gästuppträdande för ett år sedan
å samma scen står ännu i lifligt minne. Liksom då,
så skördar hon äfven nu storartade triumfer, särskildt
som Margareta i Boitos opera »Mefistofeles». Röst,
sångkonst och spel bilda här tillsammans
någonting så helgjutet och fullkomligt, att man har
svårt föreställa sig, att något ännu bättre skulle
kunna gifvas. Särskildt framstår den berömda
fängelsescenen såsom något i de minsta detaljer
absolut fulländadt. Vi hoppas, att gästspelet måtte
räcka länge och helst öfvergå till fast engagement;
ty för närvarande saknas en verklig primadonna
på vår lyriska scen.
I afton (onsdag) gifves »Tannhäuser» (Elisabeth:
Gina Oselio). Den till lördagen bestämda
symfonikonserten kommer i stället att gifvas redan
på fredagen den 29 d:s. Vid denna konsert
medverkar hr Salomon Smith, som vid detta tillfälle
för första gången låter höra sig under denna
säsong och för första gången å en symfonikonsert
i Stockholm. Han sjunger då med orkester Wotans
afsked ur Wagners »Walküre». Denna
komposition har icke förut gifvits i Sverige. Vid fredagens
symfonikonsert utföres vidare, likaledes för första
gången härstädes, konsert för piano och orkester
af Sgambati; pianopartiet utföres af en ung svensk
musiker. Symfonikonserten inledes med
Beethovens storslagna Coriolanouvertyr och afslutas
med Rubinsteins Oceansymfoni, som gifves med
anledning af nämde mästares stundande
femtioårs-jubileum som tonsättare; denna symfoni har
icke gifvits på många år af k. hofkapellet.
K. dramatiska teatern uppförde i lördags för första
gången Ibsens blixtrande qvicka »Kärlekens
komedi». Stycket gjorde fullständig succés, trots
det att flere betänkliga brister vidlådde utförandet,
isynnerhet beträffande versens uttal. Den som
väl kanske mest felade i detta afseende var hr
Palme. Visserligen ega våra dramatiska artister
ej ofta tillfälle att öfva sig härutinnan, men att
så bakvändt betona orden i den eleganta versen,
att man antingen ej kan få fram någon mening
alls eller ock att den framkommer så godt som
motsatt den åsyftade, borde ej tolereras å landets
första talscen. Herr P. låter tydligen leda sig af
ögonblickets ingifvelse, och denna låter honom
nog ibland träffa det rätta uttrycket, den rätta
betoningen. Den goda verkan häraf förtages
emellertid minuten derefter af någon alldeles oriktigt
sagd replik, någon felaktigt anbragt åtbörd. Det
är med ett ord en ojemnhet, ett »på-måfå-spel»,
som ej borde förekomma hos en, som får sig så
vigtiga roller anförtrodda som dem, hr P. plägar få.
Att hr Fredriltson är en mästare i
replikbehandlingen är kändt. Han redde sig ock otvifvelaktigt
bäst i detta stycke, der han förträffligt återgaf
Guldstads roll. Synnerligen goda representanter
hade Svanhild och pastor Stråman fått i fru och
herr Bæcliström. Den förras utförande åf
Svan-hilds roll vittnade om samvetsgranna studier, och
hennes spel hade många prointer af ypperlig
verkan. Särskildt beröm förtjenar hr Personne
för den karaktäristiska maskeringen och för sitt
goda spel i öfrigt. Och att fröken Åhlander ej
skämmer bort en roll, som hon fått i sina händer,
det är väl kändt. Öfriga medspelande skötte sig
oklanderligt. Iscensättningen var god.
Bifallet från den fullsatta salongen var stundom
rent af stormande, och flere applåder för öppen
ridå förekommo. »Kärlekens komedi» hör till de
stycken, som böra ses af en och hvar.
Vasateatern uppför i afton (onsdag) för första
gången den bekanta operetten »Niniche» med
fröken Anna Pettersson i titelrollen. Att här blir
»lapp på luckan» kan man taga för gifvet.
433
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:41 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1889/0437.html
