Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. Fredagen den 29 november 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nrted launs expedition är förenad Iduns uträttnlngsbyrà, hvilken gratis l r*\ 1 I hl till billigaste pris och pä bästa sätt utför alla möjliga uppdrag till tjenst
verkställer alla uppköp åt iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt I LJ U IN för Iduns ärade läsarinnor.
blottade all den lumpenhet, som doldes
under den granna ytan. Hon hade en gång
hoppats att kunna utsträcka sin herskarspira
•äfven öfver dottern svägerska, men den unga
damen hade, visserligen vördnadsfullt, men
alldeles bestämdt afböjt hvarje närmande.
Den stackars frun hade ingen tur med de
oböjliga syskonen Hiinter. Oeh icke heller
fick hon visa humör. Genom sin rikedom
och framför allt sitt giftermål med en af
landets första ädlingar intog Gunilla en allt för
framskjuten ställning, att den fåfänga frun
skulle hafva råd att göra sig ovän med
henne. Tantskapet med en dam, som var en
sjelfskrifven och, genom mannens oberoende
position, till och med en firad gäst inom den
högsta societeten, fick ej åsidosättas för
småsaker. Yi känna den värda fruns förmåga
att kunna underordna småförargelser, då det
gälde något, som hon ansåg vigtigare. Tänk,
hvilken njutning att, sedan hon en morgon i
Dagens Nyheter under titeln »Fashionables
news» läst om det friherrliga parets ankomst
till hufvudstaden, och hvilka fester de
möjligen skulle bevista, gå på visiter och
händelsevis hafva med sig ett nummer af den
dyrbara tidningen och lika händelsevis draga upp
den med näsduken och så utropa: »kors, jag
fick tidningen, just som jag gick ut. Hvad
kan det stå for nytt, i den?» Och så få syn
på notisen oeh i glad intresserad ton
fortsätta: »nej, är den kära Gunilla i staden?
Nå, då får jag direkt lof att gå upp och
helsa på den snälla ungen. Hon bor alltid
hos min dotter, när hon är här», och så
lemna sina dvra väninnor, gröngula af afund.
Nej, icke ens dessa kritiska förhållanden
inom dotterns hem finge hafva någon betydelse
härvidlag. Ett stillestånd måste ingås under
friherrinnans besök — oeh så vände hon sig
mot dottern. (Forts.)
Med dagens nummer af Idun följer som bihang ett
cirkulär om ett nytt botemedel för
reumatism, benämdt E. W. Grönbergs
reumatiska essens. Intyg om essensens nytta läsas
i cirkuläret från såväl läkare som andra
personer med aktad samhälsställning i Finland.
Iduns läkare, hos hvilken vi förfrågat oss om
saken, anser ock, att essensen nog kan vara
nyttig, för så vidt den i bruksanvisningen
föreskrifna sjukbehandlingen ordentligt följes.
Några skadliga beståndsdelar innehåller den ej.
Redaktionen.
Från Iduns läsekrets.
Härmed ett tack för den upplysning, ni för någon
tid sedan gaf om de nu så moderna
sköldpadd»här-kammarne. Nära ett år hade jag haft en ovanligt
vacker sådan (köpt just i Köpenhamn) och beslöt
strax att vid lampan försöka, om den var eldfängd.
Granska häpen blef jag, då den fattade eld med det
samma och brann med stor låga och tjock rök
under den skarpaste kamferlukt. Min glädje, öfver att
ingen olycka skett förr, öfvervägde förlusten af min
vackra hårprydnad. En skarp hufvudvärk, som jag
länge haft, misstänker jag ha med kammen att skaffa,
men denna misstanke är kanske öfverdrifven, då
kamfer ju är helsosam. Hos flere väninnor har jag
gjort kamexperiment med samma resultat, och alla
äro vi tacksamma för påpekandet.
Prenumerant i Helsingborg.
Ett innerligt, hjertligt tack
frambäres härmed till fru Mathilda Langlet för
»Några ord om lyckliga äktenskap» af ett par under
flere års lust och nöd profvade, men ändock
fullkomligt lyckliga äkta makar.
Sen till, ärade läsarinnor, att Idun finnes hos
alla edra bekanta!
Bostaden.
Bepröfvadt medel mot väggohyra. En
jumfru sprit, en dito terpentinolja, 12
lod kamfert, anisolja för 12 öre. Detta
slås på en butelj, omskakas ofta, tills
kamferten löst sig. Möbeln i fråga
bestrykes i alla springor och fogar
med denna blandning medels en
pensel eller ijäder. Verte.
Gasvatten, som kan erhållas vid
gasverken, är ett osvikligt medel mot
väggohyra, möbeln bör naturligtvis
utflyttas. M. L.
Fotogén- och andra lampors
behandling. 1. För att liindra lampoljans
utsipprande kring oljehuset tages en af
ljusvekegarn eller annat mjukt garn
förfärdigad fläta och lägges utomkring
oljehuset, nedom skrufven, hvarmed
lampveken regleras. Gynsamt resultat
har häraf erhållits.
2. En lampa släckes lätt, genom
att man nedifrån söker blåsa ut
densamma, sedan veken först något
ned-skrufvats. I brist af s. k.
lampsläc-kare är ju detta sätt lämpligt.
3. Försigtighet vid påtändning
erfordras i högre grad, om
pappersskärmar, rosor och dylikt äro anbringade
å lampan. Bäst är att borttaga sådana
under tändningen.
4. Blott småningom bör lampveken
uppskrufvas, hvarförutan ett
vederstyggligt lampos lätteligen uppstår, men ej
snart försvinner. Under bränningen
växer nämligen lågan af sig sjelf i
förvånande och stundom olycksbringande
grad.
5. Vid påfyllning af gaslampan bör
iakttagas, att blott ett ringa mått af
olja behöfves. Om den ymnigt fylles,
händer lätt att lampan blossar upp och
står i ljusan låga, särdeles om den ej
blifvit omsorgsfullt afputsad och väl
torkad efter påfyllningen.
Till prydnad på väggar kan med
fördel användas uppspända fogelstjertar
(kalkon, tjäder, orre). De se ut som
solfjädrar, och äro isynnerhet bra att
skyla fula väggar med. På stubbar af
björk och gran finner man ofta stora
trädsvampar. Om desse torkas på
något luftigt ställe, kau man sedan
fastspika dem på väggen till vackra och
ändamålsenliga små hyllor.
Handarbeten.
Starka och vackra strumphälar
hoptagas på följande sätt: sedan man
stickat, så långt hälen bör vara, stickas
6 maskor, de 2 följande tagas i hop,
de 2 sista maskorna på stickan tagas
också i hop. På nästa sticka hoptagas
de 2 första, så stickas, tills 8 maskor
äro qvar, de 2 första af dem hoptages.
— Hoptagningen sker endast i det räta
hvarfvet. — Sedan man på samma
sätt tagit i hop, tills sex maskor äro
qvar på hvar sticka, vändes
stickningen, och hälen hopstickas på afvigsidan
sä, att alla maskorna komma på en
sticka. Dessa hoptagas, att 1 maska
blir qvar. Hälen är då färdig.
Trefliga schalar kunna stickas med
hvarannan maska afvig, hvarannan rät.
1 nästa hvarf stickas den afviga maskan
öfver den räta, så att de komma i
zigzag öfver hvarandra.
Fönsterträdg-ården.
Blommor i rum trifvas bra, om de
någon gång vattnas med svagt
tvålvatten.
Murgrönor växa bättre, om man i
stället för att vattna dem lägger på
litet snö hvarje dag.
Tvätten.
I 18 kannor, nära till kokning varmt
vatten vispas (om man vill, medan
grytan står öfver elden) 2 skåilp. såpa,
2 matskedar ammoniak och 1 matsked
terpentin, men det får ej koka. Nu
har man i ordning en så ell. balja,
hvari alla hvita kläder läggas utbredda;
vattnet hälles öfver dem, och baljan
öfvertäckes. Sedan kläderna stått på
detta sätt 2 à 3 timmar, gnuggas de
i vattnet, tills de blifva rena.
Derefter läggas de på bykkaret som
vanligt med tvättkläder.
Efterrätter.
Ärrakspudding. 1 stop gräddmjölk
uppkokas med litet socker — 12 lod
stärkelse (Colmans) upplöses i \ qvarter
mjölk. Denna blandning vispas i
mjölken och får koka en stund under
ständig vispning. Nu ihälles 1 \ jumfru
arrak. Massan upphälles i våta formar.
Då den kallnat, uppstjelpes puddingen
och serveras med brynt sockersås.
Matlag-ning".
Sillpudding. Salt sill urvattnas.
Half-kokt potatis skäres i tunna jemna
skifvor. En form smörjes med smör, ett
hvarf potasskifvor lägges i botten,
derefter några sillbitar, så ett hvarf skifvor
o. s. v., tills man får formen så full
man önskar. Några smörbitar stickas
ned här och der vid öfversta hvarfvet,
hvilket bör vara potatisskifvor. Tvänne
hela ägg vispas med ett par
matskedar mjölk och en nypa mjöl och slås
derefter i formen, som sedan insättes
1 varm ugn, och brukar den vara
färdig om en timme. Smält smör till sås.
Ägg bor alltid i rymligt kärl med
riklig vattenmängd kokas öfver frisk
eld, ty annars blifva de lätt ojemt kokta.
Dessutom vållas större tidsutdrägt, enär
vattnet för mycket afkyles vid äggens
iläggande och derigenom ej så hastigt
åter kommer i kokning. Vid
löskokning af ägg kunna de i kallt vatten
sättas öjver frisk eld; när vattnet
kokar äro äggen genast färdiga att
servera.
Bakning.
Gräddbakelser. 1 qvarter grädde
vispas till hårdt skum tillsammans med
2 skedblad socker; derefter iröras 5
äggulor, en i sender, samt 5 till hårdt
skum vispade hvitor, ett qvarter
hvetemjöl , blandadt med 1 tesked
jästpulver. Bakas i form. Ej för stark
ugnsvärme. Signe.
Billiga kakor. 3 ägg, \ lod
bittermandel, 12 lod socker, 24 lod
hvetemjöl, en dryg tesked hjorthornsalt.
Uttagas med hvad mått som helst.
Signe.
Berlinerbröd. 1 jumfru skiradt smör,
1 dito grädde, \ skålp. socker, 4 ägg,
\ skålp. hvetemjöl 8 il 10 lod
sötmandel. Signe.
Toaletten.
Då håret faller af, användes en
dekokt af : en hand kardborrerötter
(Lappa major) och stop vatten, som
kokas, tills 1 qvarter är igen. Rötterna
frånsilas, då det kallnat, och hufvudet
bestrykes ett par gånger dagl. med
vätskan.
Att rengöra håret. Upplös en liten
bit soda i varmt vatten och tvätta
hufvudet dermed. Kamma sedan håret
väl med finkam, så att allt mjell och
dam kommer bort, och ingnid sedan
hufvudsvålen med någon hårolja eller
pomada. Nyttja ej annars pomada eller
dylikt.
Huskurer.
Mot bränn- och kylskador användes
kalkvatten. Proportion: 8 matskedar
gråkalk och 2,e liter (1 kanna) kallt
vatten uppslammas väl. Bränn- ell.
kylskadan betäckes med i detta vatten
blötta linnelappar, som ständigt hållas
våta. Vid svår värk användes
stundtals is utanpå omslaget. Medlet
ofelbart äfven i svårare fall.
Hvarjehanda.
Att rengöra gipsbilder m. m. Gipsen
rentvättas med vatten och, sedan den
torkat, bestrykes den flere gånger med
en blandning af finslammad krita och
vatten.
Att skilja emellan naturligt och
konstgjordt smör. Om man stryker ett
knifs-blad öfver det konstgjorda smöret,
ef-terlemnar det en hvit rand, men om
samma experiment göres på det
naturliga smöret förändrar det ej färg. I
förra falle framtränga också
vattendroppar efter knifsbladet, hvilket
deremot icke inträffar i det senare.
Renadt svinister. (Svar t. frågan 248.)
Färskt svinister skäres i tärningar samt
lägges i vatten ett par dar, under hvilken
tid vattnet emellanåt ombytes. Derpå
afhäller man vattnet och låter det i
jerngryta koka en god stund, skirar
det derpå igenom ett durkslag, hvari
man lagt litet blånor, samt lägger litet
groft salt i kärlet, der det skall
förvaras. Tärningarna man frånskirat äro
goda att lägga i grynkorf, om de
hackas väl. • Siri.
Att luta fisk. Sedan 10 skålp. risk
(gråsej, rotskär) legat i vatten några
dagar, aftages skinnet. I så mycket
vatten, att det står öfver fisken,
upplöses en ask koncentrerad såplut, och
fisken ilägges. Då den är utsväld,
tages fisken upp ur luten och
vattenläg-ges som vanligt. Såplut i fast form
fås i askar från fabriken Kronan,
Frän-sta. Askarne äro billiga.
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
