Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 49. Fredagen den 6 december 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tion ske å närmaste postanstalt.—Bidrag från alla områden rör qvinlig I I I NI användas och marginal lemnas. Namn och adress torde alltid noga
verksamhet mottagas med tacksamhet. Endast en sida af papperet bör I LJ U IN angifvas, och kan fullkomlig diskretlon från redaktionens sida påräknas
var, om hon nedsätter arbetslönen på grund
deraf, att hon lian lefva på mindre inkomst
än mannen.
Detta kan höras hårdt, ja orimligt, men
påståendet är dock lätt bevisligt. Ty for det
första får ingen aflöning vara så ringa, att
den af naturen (och — handtverkarne)
fast-stälda skilnad i mannens och qvinnans
lef-nadsomkostnader får tagas med i beräkningen
för de olika könens arbetsförtjenst.
(Här kunna ju finnas qvinnor, som äta lika
mycket som karlar samt förbruka lika många
klädespersedlar under sitt arbete.)
Aflöningen måste i hvaije fall beräknas
efter en frisk menniskas naturliga
lifsförnö-denheter. Det är ej heller så mycket dessa
förnödenheter, som tanklösa qvinnor åsyfta,
när de tala om mannens större behof, utan
de mena dermed, sorgligt nog, hela denna
rad af vidriga och förderfliga vanor, hvilka
flertalet af män gjort till sin andra natur.
Det är just i denna punkt, som den
konkurrerande qvinnan syndar mot moralen, dels
dermed att hon förringar värdet af sin egen
sedliga återhållsamhet och pligttrohet genom
att döma sig sjelf till indirekta böter, för det
hon öfvar dessa oeh liknande dygder, dels
rent af stadfäster hon de yngre männen i
deras ärfda föreställning om en olika sedelag
for de olika könen.
Detta är ett brott äfven emot det
gudomliga lagbud, som satte qvinnan till mannens
hjelparinna i lifskampen.
Genom att blindt rusa in i konkurrensen
med männen, främjar ingen qvinna det
allmänna bästa, och hon misstager sig storligen,
om hon dermed tror sig gagna sitt eget kön.
Om det låter tänka sig, att vi qvinnor, med
våra ringare anspråk och dermed förenade
öfvertag, öfver allt kunna tränga männen
tillbaka på arbetsmarknaden, hvad vunnes
dermed? Jo, ett ännu större hopande af
kapitalet, rikedomen, magten på få händer, en
mera allmän fattigdom bland alla klassers
arbetstagare, eu fattigvårdsbörda, som skulle
rent af förlama all högre utveckling, männens
förvandling till blott och bart drönare i
samhället och dermed ett allmännare
öfverflyttande af skyldigheten att försörja familjen
från mannens, faderns, skuldror till hustruns,
moderns, alldeles som »I kupéen».
Vi qvinnor ega menniskans rättighet att
söka hvarje arbete, som egnar sig för våra
anlag, och dessa arbeten äro i många fall likamed
mannens. Men vårt arbete skall — der ej
nöden skrifver sin sorgliga lag — vara mer
än en »kamp för tillvaron»; det skall vara
en god insats i kampen for att befrämja det
sedliga och ädla i folklifvet, en kamp för det
sedliga lifvets höjande bland oss, som bo och
bygga i Sveriges land; en kamp hand i hand
med mannen mot allt det låga och usla, som
vill förnedra menniskan.
Och denna kamp kan föras med lika stor
framgång i det stilla hemmet, under de
husliga bestyren, som uti det allmänna lifvet.
Arten af vårt arbete måste ju vara olika
och rätta sig efter hvar och ens gåfvor oeh
förhållanden; men anden deri skall och kan
vara den samma. Kärlekens ande, som äfven
är den sanna vishetens. Han öppnar våra
ögon, så att vi lära oss se, om vår större
eller mindre gerning är till gagn för det
allmänna på samma gång som till vårt eget
och vår närmaste ovigifnings, så att de, for
hvilka vi i första hand skola vara till stöd,
hjelp och glädje, må kunna se vårt arbete
med fröjd och icke med suckan, ty detta se-
nare är sannerligen hvarken oss eller
samhället nyttigt.
Med en tacksam helsning till »—m», som
i Idun bringat denna sak på tal, utber jag
mig af tidskriftens vänliga läsare, att i en
följande artikel få tala några ord om den
der andra resanden »I kupéen», han som så
vemodigt säger sig veta, att ingen af hans
döttrar vill stanna hemma och sköta hans
hushåll.
(Iduns annonser.
Äro annonserna i Idun af någon betydelse
för Iduns läsarinnor?
Under årets lopp har titi Red. ingått ett och
annat bref från någon naiv läsarinna, deri vi
uppmanas att taga bort alla annonser ur
tidningen. Hvad hafva vi för nytta af dem?
frågar b-ef skrif var innan. Jo, derpå vilja vi
svara, att Iduns ärade läsarinnor hafva dubbel
nytta af dessa annonser. Annonserna göra det
först och främst möjligt för oss att kunna
lemna en tidning af delta omfång och denna
utstyrsel samt så godt som uteslutande med
originalbidrag — för det oerhördt billiga priset
af 4 kr. pr år. Utan annonser skulle vi nödgas
antingen höja tidningens pris eller minska dess
godhet. Och ingendera delen äro väl de ärade
brefskrifvarinnorna med om. För det andra
hafva Iduns läsarinnor den reella nyttan af
dessa annonser, att de vid uppköp hos Iduns
annonsörer, om de hänvisa till vederbörandes
annons i Idun, alltid kunna räkna på att
erhålla bästa vara till billigaste pris. Delta
enligt öfverenskommelse mellan Red. ocli de
flesta af tidningens annonsörer.
Att annonserna så här Ull jul upptaga rätt
betydligt utrymme är ju naturligt. Men vi
hafva, tro vi, sökt hälla våra ärade läsarinnor
skadeslösa derigenom, all vi sedan flere veckor
till baka utgifvit tidningen i 12-sidigt format i
stället för 8-sidigt, samt meddelat porträtt i
hvart och hvart annat nummer i stället för en
gång i månaden, som vid årets början
utlof-vades. Redaktionen.
Iduns julklappsbazar.
(Forts.)
XXXVII. En billig och varm skrifbordsmatta kan
förfärdigas af ett mindre svart fårskinn, som är beredt
på ena sidan (beredes af garfvare). Man jemnar
skinnets kanter, så att det blifver af den storlek
man önskar, ullen kammas och fuktas med
vatten, hvarpå den pressas med ett ej för hett jern.
Omkring skinnet fastsys en 2 dc. bred remsa af
svart yllestramalj, broderad med gult eller rödt
garn i korsstygn, kantas med röda kordonger ocb
fordras med juteväfnad.
Säkert en välkommen julklapp för mången.
B. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
