- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1889 /
460

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 50. Fredagen den 13 december 1889 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDUN

Våra barn.

Barnens bädd. Barn böra aldrig ligga
högt utan blott hafva en liten dyna
under hufvudet samt helst ligga på
tagelmadrass eller hårda dynor. Jag
vet, att friska barn ock kunna sofva
mycket godt på dynor fylda med torr
hafrehackelse, som man ibland kan
byta om. För personer, som lida af
hufvudvärk, är det nyttigt hafva en
sådan dyna under hufvudet.
Skrofu-lösa barn böra ligga på madrasser,
fylda med torra ormbunkar.

Barn böra ej heller hafva för många
täcken och filtar på sig; ty ofta har
det motsatt verkan, mot hvad man
önskar dermed; de blifva för varma
och kasta i sömnen af iig och blifva
förkylda.

Regina.

Bred ut ett 6tort, tjockt sticktäcke
å golfvet i ett varmt mattbelagdt,
golf-dragfritt rum och sätt här ned den
lille pysen, då han blifvit så stor, att
han kan sitta utan stöd. Lägg till
honom litet leksaker och sätt er sjelf
så bredvid, så skall ni få se hur roligt
det blir — för er båda.

Småttingarne blifva trötta af att jemt
sitta på armen och de, som vi alla,
älska friheten, att röra sig fritt, ledigt,
utan tvång.

IS i kan ömsevis arbeta och leka med
den lille.

Tycker han inte det är roligt den
första gången, så blir det nog den
andra, tredje, eller fjerde.

Tag honom upp, när han tröttnat
på leken.

Men — gå aldrig ifrån honom!

Ebon Hoi.

Toaletten.

Händernas beklädnad spelar i våra
dagar nästan lika stor roll som fotens;
så har ock tillverkningen och handeln
med handskar vuxit ut till en väldig
och omfattande affär. Hvilket omfång
en slik rörelse i dessa tider kan taga,
när een bedrifves med energi, ordning
och insigt, derpå är t. ex. hr Carl
Malmbergs handskaffàr ett utmärkt
bevis. Hr Malmberg har under den följd
af år, ban här i hufvudstaden
bedrif-pit den samma, genom prima varor
och ett prima bemötande förvärfvat en
allt större och större kundkrets och
har derigenom ock haft den
tillfredsställelsen att undan för undan kunna
utvidga sin aoär. Hr Malmberg torde
i delta ögonblick vara en af
hufvudstadens allra förnämsta furnissörer i
denna branch.. Hans kunder betjenas
från Ira eleganta butiker i olika delar
af staden. Den senast öppnade är
belägen vid den fashionabla Sturegatan
i det eleganta nybygda huset n:r 5. I
den präktiga dubbelbutiken, som på
långt håll lockar med sina strålande
elektriska lampor, har hr M- anorduat
en synnerligen tilltalande
fönsterexposition, som lockar talrika åskådare,
och vittnar godt så väl om lagrets
rik-haltigbet och solida elegans som om
arrangöreus smak.

Handarbeten.

Billig skrifbordsmatfa. (Svar till 290).
Man köper bos bnndtmakarn ett grått
eller svart ulligt fårskinn; detta fästes
på ett stycke säckväf, så stort man
vill hafva mattan. Omkring skinnet
sätter man en bård af klädeslappar —
gamla eller nya — tre tum långa, 2
tum breda, på hvilka man rundat de
två hörnen samt sytt en gles languette
omkring den och en liten stjerna i
rundade kanten. Dessa lappar fästas
så, att man börjar i ytterkanten af
mattan, så alt halfva lappen ligger
utanför kanten; nästa hvarf lappar
sättes så, att öfre kanten, som ej är
lan-guetterad, döljes. Vill man ej hafva
lappar, kan man ju sy en enkel bård

på grof stramalj och sätta omkring
skinnet. Anna.

Brickgömma- Tag ett aflångt stycke
oblekt rafvenduk, något större än den
största bricka, man deri vill förvara,
och fastsy derpå mindre och mindre
bitar allt efter brickornas storlek, med
öppningar på ena sidan, som fastknytas
med band. En svarfvad käpp instickes
på den ena korta sidan. Det hela
döljes under ett broderadt öfverkast af
javastramalj med frans. Ett tvinnadt
snöre med stora tofsar fastknytes vid
käppen. Gömman hänges på väggen
som en karta. Detla arbete utgör en
prydnad för matsalen och iir dessutom
mycket praktisk. Passande julklapp åt
matmödrar. Finska.

Fönsterträdgården.

En mycket vacker och synnerligen
dekorativ växt är sommarmurgrönan.

Utaf denna kan man få hvarjehanda.
Jag liar haft en, som jag kallade j
»triumfbågen», — och som verkligen
var en triumf för mitt hem. Tvenne
krukor — en vid hvardera sidan i
fönstret — och så en båge utaf
rotting, stucken från den ena till den
andra krukan, med en ända i hvardera
och gående så högt upp som sjelfva
fönstrets höjd. På en enda sommar
var nu denna båge täckt med
murgrönan på en bredd af 11/s qvart, och
jag lät små vackra grenar mötas,
bildande de små älskligaste
»förenings-länkan-. Grönskan hölls dock i
vederbörlig tukt genom att, civilisationen
likmätigt, blott få följa vissa, utstakade
gränser, genom att befrias från allt
gult och murket samt genom att rätt
ofta få vistas under bar himmel, ljus,
luft och grundlig dusch — ty hela
herr-ligheteu var — med tvänne personers
hjelp — naturligtvis flyttbar, så att
fönsterpolering, gardinrengöring m. m.
obehindradt kunde försiggå.

En annan gång tog jag en mindre
rotting, böjde den i bågform i en kruka
och, då allt var grönklädt och vackert,
hade jag en vacker prydnad för
förmaksbordet, der den väckte mycken
förtjusning.

Öfver ståltråd, böjd i form af en
krona, lät jag en annan gång
som-margrönans rikedom slingra sig; äfven
detta, helst då allt ännu var
jungfruligt spädt, med godt resultat.

Sommargrönan öfvervintrar lätt, och
vill man för kommande året ha den
synnerligt rik, så gör man klokt att
dugtigt beskära den, så blott stubbarne
återstå.

Ebon Hoi.

Smörgåsbordet.

Lam hjerna till smörgås. Hjernan
kokas mjuk i litet vatten, hvilket sedan
afslås, hvarpå hjernan sönderkramas
med en träsked och röres i litet salt,
starkpeppar, hackad lök samt litet
smör. Då detta är väl blandadt och
hjernan tillräckligt fin, uppslås den på
en liten assiett och serveras till
smörgåsbord. Ebon Hoi.

Köttbuliar af kokt eller stekt kött till
smörgåsbord. Man hackar fint,
öfver-blifvet, kokt eller stekt kött, blandar
detta sedan med likaså finhackad, kokt
potatis, ] af köttets vigt, samt 1 à 2
ägg, ett skedblad grädde, finhackad lök,
peppar, salt och litet socker efter smak.
Sedan formas denna smet, då den
blifvit väl arbetad, i bullar, platta eller
runda, rullas i rifvet bröd och stekas
i smör i en stekpanna.

Drycker.

God glögg. | stop malaga, \ stop
konjak, socker, russin, kanel och
krossade kardemummor tagas efter smak;
allt samman uppkokas en gång och
hälles i en soppskål, som täckes med
lock. Efter afsvalningen hälles den på
buteljer med vida öppningar, på det

att russinen kunna följa med. Då
man vill servera glöggen, ställes
buteljen på eu varm kakelugn, tills den
fått lagom värme. Bränvin kan
begagnas i stället för konjak.

M. L.

Rödvinsglögg, ’h qvarter vatten,
kanel, kardemummor och socker kokas
en stund, tills det får smak af
kryddorna och ser klart ut; sedan ihälles
1 qvarter rödvin, och, då det kokat upp,
är det färdigt.

God choklad. ’/’ ® osockrad choklad
lägges i en half kanna vatten att hårdt
sammankoka, tills nära hälften återstår.
Det afredes då med en dessertsked
potatismjöl, upplöst i 1 qvarter mjölk, och
vispas flitigt. Socker efter smak.
Grädde vispas till hårdt skum, och då
chokladen serveras I ägges på hvarje kopp
ett par skedar gräddskum.

Inläggning.

Förvaring af dill. I anledning af ett
i ett föreg. n:r af Idun omnämdt recept på
förvaring af dill, vill jag föreslå ett
ännu bättre, tiäml:

Dillen hackas fint, lägges på
buteljer med vida halsar, hvarefter ihälles
god stark ättika; buteljen öfverbindes
med pergamentpapper, som förut bör
doppas i varmt vatten för att bättre
sluta till. Sålunda inlagd dill
användes naturligtvis endast till sås.

Ehuru gurktiden längesedan är
till-ändalupen, lemnar jag här ett recept
på, huru pressgurkor förvaras under
vintern, så att de äro såsom färska.

Man skär gurkorna i tunna skifvor,
beströr dem hvarftals med fint salt och
låter dem stå pressade öfver natten;
sedan afhälles laken väl, och gurkorna
öfversköljes med iriskt vatten sam.
uppläggas på linne för att afrinna,
hvarefter de nedläggas i glasburkar.
Efter gurkornas mängd uppkokas nu
en lag, hvartill man tager | skålp.
socker till hvaije stop vatten; den slås
kall öfver gurkorna, som sedan öfver
öfverbindas med pergamentpapper.
Serveras med endast ea tillsats af peppar
efter sma-k.

Matlagning".

God surkål. Hvitkål hackas fint,
lägges i en kastrull med något vatten
och ej för litet smör; får ej bli brun
utan endast koka, tills den blir mör,
hvarefter den tillsättes med ättika,
socker och litet stött kummin. Är
utmärkt god och smaklig att servera till
salt får- eller oxkött; garneras med små
fina frickadeller. Denna kål lagad för
tillfället är vida bättre än den, som i
allmänhet förr nedlades till
vinterförråd. Skånska.

Engelsk rätt. 3 à 4 ägg och så

mycket söt grädde, man tycker, samt
hvetemjöl, att smeten blir ganska
stadig, vispas tillsammans. Små
fläsktärningar bräckas i en panna, hvilka
sedan nedröras i smeten, hvaraf gräddas
munkar. Uppläggas på fat och
öfver-ösas med smält smör. Passande till
frukosträtt.

Klädedrägten.

Att fukta blanksmörja till
stöfvel-borstning med några droppar fotogén
i st. f. vatten har den påföljd, att man
får skodonen särdeles blanka och
vackra ; dock bör man akta sig att ej taga
för mycket fotogén. Stenia.

Hvarjehanda.

Enkelt sätt alt hindra ost alt torka,
är att lägga den i en stenkruka, som
täckes med en skål, hvari vatten
hälles. Krukan bör stå i kallt rum. Detta
behandlingssätt är förträffligt,
isynnerhet för schweizerost.

Maria E-.

Läkareråd.

A. B. Troligen ej mycket att vinna genom
annan behandling. Ni bör emellertid laga,
att ni ^bar jemn och lös afföring samt
undvika hårdsmälta födoämnen, öl, viner och
kaffe.

Bekymrad flicka. 1 sådant fall kan ni
försöka hypnotisk behandling af läkare, då ju
omsorgsfull behandling af specialist ej kunnat
skaffa er lindring.

Ofömijjd. Vi kunna oj göra annat än trösta
er med Sehlstedts: »bättre rödt än grönt!»

Anjalaflicka. 1). Kan ej besvaras utan
undersökning. 2). Se svar till Ina i n:r 9. Vi
äro dock ingalunda i stånd att kuuna lofva
er säker hjelp. 3). Detta botas ej med
medicin ! Ni måste sjelf söka öfvervinna dessa
obehag.

E. W—n. Drick hvarje morgon en timme
fore frukosten två glas artificielt.
Carlsbader-vatten SO’ varmt. Undvik kaffe, öl och
spirituösa, ärtor, bönor, potatis och sötsaker.
Lef af mjölkmat, ägg, färsk fisk (kokt) och
färskt kött (ej fett tillagadt).

Fru S—E. Se svar t:!t E. W—n här
ofvan. — Mjölk skall och mäste »syrsättas, i
magen och gör så äfven i den friskaste.
Troligen fördrar er man mjölken bättre, om den
är kokt.

Ny prenumerant. I sådant fall bero de
troligen på nägon inre orsak. Är er måge på
n got vis dålig, eller har ni något
underlifs-lidande ?

A. E. Vi känna intet om mannen i fråga
och ha ej heller hört, att någon med detta
namn anlitats.

Eugenia,. Detta kan ej förekommas, och
mycket är ej heller att göra för ätt lindra
dessa obehag. Förtär blott högst litet drvck
eller flytande föda till måltiderna; drick
emellan dessa Vichyvatten i små qvantiteter.

Margit. Se svar till Ina i n:r 9. Ytterst
svårbotligt!

Young Man. 1). Troligen någon slags astma.
Mera kunna vi ej säga utan undersökning.
2). Jo, bot finnes ju, alldenstund ni redan en
gång blifvit bättre genom lämplig
behandling. Bölja ånyo dermed.

A—a. 1) Ingnid något feUämne, t. ex.
la-ttolin, innan Di går ut. 2). Massage.

Ev. 23 dr. Hvad er nuvarande sjukdom
och svaghet beträffar, fordras naturligtvis
undersökning för att kunna säga, hvad orsaken
är, och hvad som bör göras. Likaså måst-9
undersökning (helst af specialist) afgöra, om
plågorna vid menstruationen bero på något
underlifslidande.

25-årig. Tsg, när värken påkommer, 50 S.
75 centigram antifebrin. — Äro edra tänder
skadade, böra de behandlas af tandläkare.

D:r -i.

Frågor.

N:r 329. Vill någon af Iduns läsarinnor
godhetsfullt upplysa mig om, hvilken slags
sked man bör begagna till s. k. krabbaväf?
Jag antar den skall vara grof, på det
ränderna må komma att synas upphöjda.

Hvilket nummer på garnet?

Gammal prenumerant.

N:r 330. En af Iduns prenumeranter
nämnde en gång, att hon alltid syr sina
kläder utan profning. Hur gàr detta till frågar
en, som för svar härpå skulle vara mycket
tacksam. Gammal prenumerant.

N:r 33 1. Vid jultiden år 1878 eller 79
utkom såsom följetong i Sydsvenska Dagbladet
Snällposten en del »julhistorier». Bland dessa
fans en spökhisoria af Charles Dickens, som
han sjelf skulle ha upplefvat, upptagande 2
k 3 n:r. Frågas om dessa nummer finnas och
i så fall till salu? Alarik.

N:r 332. Fordras numera vid hvarje
telegrafstation att hafva aflagt studentexamen för
att erhålla plats, frågar Gulli.

N:r 333. Trifvas palmträd i
allmänhet-bäst i sol eller skugga undrar Gulli.

N r 334. Huru skall man rengöra och fà
silfverglans pä gamla tennsaker?

Jonas L.

N:r 335. Vore särdeles tacksam, om någon
genom Idun ville visa mig trefliga, men enkla
monogram E. N. och M. Ö.

N.r 336. Fins det nägon af Iduns många
läsarinnor, som eger nägra äldre
adresskalendrar och i så fall skulle godhetsfullt vilja
bortsli änka någon? Med stor tacksamhet skulle
jag mottaga en dylik under adress:

*Stina*. Boden. p. r.

N.r 337. Kan nàgou upplysa mig om .The
unveiled Isis« — en bok i teosofiskt Byfte —■
är öfversatt till svenska? Stina.

N:r 338. Skulle nägon af Iduns läsarinnor
vilja gifva mig en beskrifning öfver, huru
spilånga bör lutas för att bli bra? Svar
ut-bedes i Idun. Mucedes.

N:r 339. Skulle någon af Iduns läsarinnor
godhetsfullt vilja gifva undertecknad
upplysning om någon vacker kyrkmarsch för orgel.
Svar emottages tacksamt af X 20.

N:r 340. Kan någon af Iduns läsare eller
läsarinnor säga mig, bur man bör göra för
att få dubbeifönster klara i ett oeldaclt rum ?
Märk, de äro klara då de sättas in, men slå
sig ofta. Svar önskas snart Titti.

N:r 341. Vore tacksam, om någon af Iduns
läsarinnor ville uppgifva någon förträfflig
parlör, en svensk-fransk, en d:o tysk och en
d:o engelsk. Alarih.

460

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1889/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free