Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. 6 mars 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1891 I DU N 75
fjutgrwndeliga minne,
du, som ärestoder får,
du är Kärast för mitt sinne,
när du loclîar fram en tår.
.jdvad min ungdoms kärlek drömde,
häst jag i mitt hjärta gömde,
dyrhart såsom jfohinoor.
’Outgrundeliga glömska,
endast du till sist hestår.
ffj förgängelsen, den lömska,
dina stöder nederslår.
’Svig is skall dig hetäeka,
ingen forskning dig skall väcka,
evighetens Ifohinoor.
Rudolf Svensén.
Den unga moderns dagbok.
Af Stenia.
B
tn unga flickor företaga sig att skrifva en
_
_ dagbok, till hvilken ofta någon kärleks-
episod bildar initiativet, och efter flere års för-
lopp genomögna denna bok, blir behållningen af
hela arbetet for dem mestadels ett skratt eller
en hufvudskakning öfver den svärmiska öfver-
spändhet, som råder inom alla anteckningarna!
En dagbok, förd under en längre resa, tjänar
till stort nöje för den det vederbör, då han
eller hon efter åratal därigenom blir satt i
tillfälle att i andanom på nytt genomlefva den
angenäma tiden med alla dess minnen. En
dagbok däremot, hvari en moder antecknar allt
rörande sina små, är någonting så ytterst nyttigt
och viktigt för människokännedom i allmänhet
och för modern själf i all synnerhet till att
bättre lära sig förstå och följa sina barns ut-
vecklingslif, steg för steg, att man ej nog kan
uppmana hvarje ung moder att föra en sådan.
Alla små omständigheter ur barnets första
lefnadsår kan en moder omöjligt draga sig till
minnes, och mycket som sedermera förefaller
henne gåtlikt och oförklarligt, skulle framställa
sig för henne i en vida klarare dager, i fall hon
egnat större uppmärksamhet åt den nyföddes
karaktäristiska egenskaper och uppskrifvit alla
iakttagelser i sin dagbok i st. f. att endast njuta
af lyckan att vara moder och betrakta barnet
såsom en leksak. Den korta stund, som behöfs
till dessa dagliga anteckningar, finner nog hvarje
moder. Ingenting i världen eger ju för resten
större intresse för henne än just hennes barn
— och hvad man gör gärna, därtill finner man
alltid tid.
Förstår hon att uppfatta hufvudmomenten i
den unga varelsens utveckling samt att bringa
dessa i förbindelse med hvarandra, så har hon
däraf en ledtråd, huru hon skall behandla och
uppfostra sin son eller dotter. Då skall hon
än tillbakahålla, än uppegga barnets fantasi,
kombinera yttre inflytelser med födans verk-
ningar och under alla omständigheter veta att
bevara och alstra barnets ursprunglighet och
egendomlighet, något som ej är möjligt utan
grundligt studium af de enskilda utveeklings-
företeelserna, hvilkas kännedom lättast vinnes
just genom trogna dagboksanteckningar.
Boken, som till sin yttre form må beställas
eller väljas efter moderns smak, kan förses med
passande motto och börja med dag, timme och
närmare omständigheter af själfva födelsen samt
anteckningar angående barnets tillstånd d. v. s.:
om det är normalt bildadt; hvari första lifsytt-
ringen bestod (sakta kvidande eller kraftigt
skrik); hufvudets bildning och ögonens färg,
(hvilken snart undergår förändring); om kroppen
var mager eller fyllig, näsan någorlunda ut-
vecklad; om en viss familjetyp framträdde;
huru mycket barnet vägde. Vägningar företager
man efter hvar veckas förlopp. Med undantag
för andra veckan tilltar ett friskt barn utan
uppehåll.
Under de första sex veckorna inskränka sig
moderns iakttagelser till en jämförelsevis trång
krets, emedan barnets lif nästan uteslutande
uppgår i att sofva och äta. Ovanligt mycket
skrik tyder alltid pä att något är i olag — ett
friskt barn ligger också vid vaket tillstånd be-
låtet i sin vagga, då det är både mätt, snyggt
och har behagligt varmt. Håller modern från
början strängt på regelbundna mattimmar, så
smälter äfven barnet sin föda bättre, än om
det lägges för ofta till bröstet. Likväl kunna
en mängd småsaker antecknas — ty ingenting
bör undgå moderns blick och anses oviktigt.
Föddes barnet med hår på hufvudet (eller åt-
minstone i nacken), så bortfaller detta snart,
och sådant af ljusare färg träder sedan i stället.
De hos nyfödde alltid mörka ögonen blekas
också så småningom genom dagerns och solens
inverkan. Hvitan antager under första lefnads-
veckan ofta en gul färg, som ej är något sjukligt,
utan sammanhänger förhållandet med gallan ;
sedan blir hvitan mera blåaktig, och bör modern
noga gifva akt på, om detta skimmer förlorar
sig eller öfvergår till sjukligt gult. Öronen och
hakan förändras minst, men den först vanligt-
vis något tillplattade näsan vinner snart be-
stämdare gestalt och kindbenens utväxande gif-
ver mera uttryck åt hela ansiktet. Ögonbryn
saknas länge — deras tillkomst antecknas med
glädje af modern, likaså om resultatet af väg-
ningarna visar, att den lille ej minskats, utan
ökats.
Och så den intellektuela utvecklingen! De
organs verksamhet, som hittills slumrat, vaknar
i bestämd följd, från de lägre småningom upp-
stigande till utveckling och fullkomning af de
högre sinnena. Känsel och smak äro de sin-
nen, som den nyfödde förnimmer först, därpå
kommer lukten, därefter den medvetna synen
och sist hörseln, då hufvudet följer ljudets rikt-
ning och med uppfattning lystrar till förut utan
deltagande åhörda knackningar, ringningar o. d.
En ny öfverraskning blir barnets första verk-
liga leende, hvarmed man kan anse dess inre
själslif vaknadt. Kommer så det första arti-
kulerade ljudet såsom förebud, att talverktygen
funktionera. Innan det första (s. k. dumma)
kvartalet når sitt slut, bruka de små kunna
taga fast bestämda föremål med händerna.
Mjölktändernas frambrytande är en stor pe-
riod i barnets utveckling, en företeelse som
mer eller mindre brukar sammanfalla med den
naturenliga tiden för afvänjningens början ; kon-
vulsioner vid tandsprickningen kan en förståndig
moder förebygga genom att allt ifrån början
efter det varma badet ge barnets kropp en
öfversköljning af kallare vatten samt tvättning
i nacken med alldeles kallt vatten.
Snart helsas med jubel de första försöken
att krypa — att gå! —• således hos barnet i
viss mån ett tillstånd af begynnande oberoende.
Då barnet fyllt sitt första år, plägar man
sluta upp med de regelmessiga vägningarna;
om då siffran befinnes 3 gånger större än första
veckans vikt, är allt normalt. Ett i ögonen
fallande plus eller .minus bör antecknas.
- Hvilken mångfald af anteckningsvärda mo-
ment, till hvilka under det andra till och med
det sjätte året egentliga karaktärsdrag ansluta
sig — allt för viktiga ibland för läkaren vid
påkommande sjukdom! Samlar modern alla
roliga anmärkningar från barnets sida, hvilka
tyda på individuel uppfattning, böjelse för
företrädesvis intresserande lekar och sysselsätt-
ningar, bevis på hjältemod eller hjärtats sinne-
lag, så skaffar hon sig en den värdefullaste
bok i sitt enskilda bibliotek.
Dagboken bör med rätta åtföljas af ett foto-
grafialbum, på hvars första blad barnets mor-
och farföräldrars samt föräldrarnes porträtt fått
sin plats, hvarigenom man lättare kan afgöra
och jämföra likheten med någondera. Dessa
blad upptaga vidare år för år en ny fotografi
af barnet själft. Den första bilden må tagas,
så snart sådant sig göra låter, innan dragen
gifva vika för andra. Detta porträttgalleri är
ytterst intressant, emedan det tydligt utvisar
barnets intellektuella framsteg i hållning och
ansiktsuttryck och bättre än något annat fast-
håller den, ack, allt för hastigt flyende barn-
domen, för att ej tala om den minnesskatt i
en sådan samling en moder eger, som träffas
af det hårda slaget att mista sin älskling i
blomman eller knoppen af dess lefnad.
Jh-
Ny literär pristäfling.
Det i flere hänseenden goda resultat, som
det förflutna arets större pristäfling i Idun
medförde, har manat oss att äfven i år in-
bjuda ärade författarinnor och författare till
en dylik literär täfling. I hopp om att
med dessa täflingar kunna gagna ej blott
på det literära området, utan ock i det
praktiska lifvet ha vi denna gång i flere
afseenden vidgat gränserna för täflingen..
Då som naturligt är i en tidning af Iduns
omfång de arbeten, som där införas, måste
till utrymmet starkt begränsas, är det så
godt som omöjligt att där intaga längre
noveller och, ännu mindre, längre uppsat-
ser för det praktiska lifvet. Vi hafva emel-
lertid vid den nu förestående täflingen velat
lemna plats äfven åt dessa båda slag. An-
gående prisen och prisämnena hafva vi be-
stämt följande:
1) För den bästa novell eller roman om
minst femton oktavark vanligt roman-
format betala vi
ett tusen (1,000) kronor.
2) För den bästa novell om ungefär fyrtio
Idunspalter erhålles ett pris af
fem hundra (500) kronor.
3) För den bästa utredning af frågan:
»Huru skall kvinnan bäst kunna bi-
draga till höjande af familjens ekono-
mi? » —- omfång : 20 à 25 Idunspal-
ter — betalas
tre liumlra (300) kronor.
4) För den bästa uppsats om 3 à 5 spal-
ters utrymme i något ämne rörande
kvinnan eller hemmet erhålles ett pris
af
ett hundra (lOO) kronor,
och slutligen bestämmes
5) för den bästa skiss eller berättelse om
3 à 5 spalter likaledes ett pris af
ett humlra (lOO) kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
