- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1891 /
158

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. 15 maj 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158 1891
IDUN
skolor, handarbetsskolor och snart till nöd-
vändiga stopp- och lappningsskolor.
De enklaste arbeten skola inhemtas i skolor
— med fullkomligt förbiseende utaf, att en
stor del af hvad i sistnämnda skolor inhemtas
skulle och borde kunna bibringas den unga
flickan eller dottern inom hennes eget hem.
Frihet är tidens lösen. ■— Religionsfrihet,
tankefrihet, själfbestämmelserätt. — Något
tvång förekommer ej under någon annan form
än — skoltväng. Det tvånget eger ännu be-
stånd — och se där orsaken till, att sådana
ringaktade sysselsättningar som de i Idun
omnämnda, strumpstoppning etc., förutsättas
kunna inhemtas i en skola.
Men hvarför i alla goda penaters namn
kunna ej nu, som förr, enkla praktiska sys-
selsättningar inläras i hemmen!
Det är ej bristande arbetsförmåga hos det
uppväxande släktet, som synes mera fysiskt
starkt och kraftigt utveckladt än möjligen ett
föregående. Det är moralen, som är slappare.
Vördnaden, lydnaden för de äldres åsikter,
önskningar eller befallningar är borta inom
de flesta hem.
Hvarför kan ej den unga, ur skolåldern
komna flickan tillhållas att, om hon ock måste
gå igenom en kurs i klädsömnad, dock själf
vända, ändra, lappa och laga sina kläder,
däruti inbegripet sina strumpor och handskar.
Hon kan, om hon ej är alltför omöjlig, vänja
sig vid att sätta ihop sina hattar samt klippa
till och sy linnesömnad. Men hon får, och
bör, foga sig uti att med samma tålamod
och undergifvenhet ta emot en tillrättavisning
af sin egen mor, eller den som inom hem-
met föreställer en moder, som hon i skolan
skulle göra det gent emot en lärarinna, och
i hemmet visa lika mycken ihärdighet och
vilja att lära som i skolan. Unga flickor ■—
om I vissten, hvilken välsignelse, hvilken glädje
I kunden vara för edra hem, då skullen I
ej så lättvindigt lemna dem för att följa en
kallelse, som, om den är verklig, då bör följas
och utvecklas i yrkesskola, men som i alla
händelser har gagn utaf praktiska förstudier
inom hemmet, utan hvilka ej de lysande re-
sultat, åtminstone ej i ekonomiskt hänseende,
ernås, som annars kunde blifva fallet.
Betänk, hvad som i en framtid på den för
embete, affär eller annat yrke danade kvin-
nans inkomster korpmer att afdragas, då, me-
dan hon »verkar i sin kallelse», modister,
sömmerskor (för att nu ej tala om tvätter-
skor, lappsômrïierskor, betjäning för rum och
anskaffande af lifsförnödenheter) måste till-
tvinga sig en stor del af den inkomst, som
den yrkesdugliga inhöstat, och som kanske
för denna, sedan alla sådana afdrag äro gjorda,
ej lemnar större öfverskott, än hvad hemmets
unga flickor af förståndiga föräldrar kunde
erhålla i månadspenning. Och medan vi äro
inne på det kapitlet, vore ej skäl att föräl-
drar, mer allmänt än som sker, till den vuxna
dottern lemnade någon, om än ytterst liten,
men bestämd summa, för att den unga flickan
med dessa månadspengar skulle kunna be-
strida någon detalj af sin toalett, ha något
att röra sig med, ha rätt att förfoga öfver.
Det är just denna brist, som tvingar så många
unga flickor ur hemmen.
En snäll, präktig flicka, och unga flickor
åro för det mesta snälla, om man tar dem
rätt, vill gärna göra gagn inom hemmet. Och
hvilken besparing för hemmet att få ha eder
hemma! Hvilken harmoni, hvilken prydlig-
het, I kunnen skapa.
Bladväxter, blommor, rosor — de ta tid
att sköta — men hvilket behag medföra de
ej. Jag vill säga er en sak! — Människor
kunna i en framtid visa sig otacksamma emot
er — mycket! — Blommor —■ ja äfven djur
— aldrig!
Egnen er åt blommorna, och de skola inom
hemmen rikligen löna eder.
Putsa, damma, håll fint hemma, lika väl
som ni borta, för liten eller ingen lön, skulle
göra det! Lappa, laga! Om se’n edra vän-
ner eller — lika godt hvem, komma att säga:
»Förskräckligt — där går hon den stackars
flickan hemma och gör ingenting. Förfärligt,
att hon inte får lära något, hon är i den
åldern, att hon borde betala för sig hemma».
Så tänk: »Vännerna» se mig icke, de veta
intet, men jag vet, att genom flit, villighet,
tålamod och aktgifvande på de minas önsk-
ningar inom hemmet, genom att verkställa,
hvad där blir mig ålagdt, med ordning och
vilja alt lyckas, skall jag vinna rik kunskap
och välsignelse och ej i framtiden sakna det
bröd, som jag, hvilken eger ett, om än aldrig så
enkelt hem, som yrkesskolbildad platssökande
kanske beröfvar en af de tusendetal af olyck-
liga unga kvinnor, som sakna ett dylikt hem,
och som därför tvingas att i skolor rikta sina
anlag och förvärfva kunskaper i äfven de
enklaste sysslor. Kunskaper, hvilka dessa
hemlösa sedan måste använda för sitt, mån-
gen gång tungt förvärfvade lifsuppehälle.
Laura Fitinghoff.
Redovisning för insamlingen
till Iduns skollofskoloni.
(Ports.)
Transport 280: 85. Nyinflutna medel: P. E. B.
1: —; Onämnd, Stockholm 1: —; Kr. H. 2: —; L.
M. 1: 20; Onämnd 1: —; D. E. 5: —; »Några strån
till stacken» 23: 50; Tre små syskon, Forsmark 20: —;
Wara och Hageka 6: —; Maria J., Norrköping —: 50;
Signe, Göteborg 1: —; Onämnd, Kilanda —: 50;
Onämnd —: 50; H. Öhrling, Västerby 1: —; Fru
Bunnström, Stockholm 2: —; A. Norberg 1: —;
Bosa 3: —; 5 syskon i Östersund 5: —; Einars
minne 10: —; Herbert B—g 5: —; L. I., Göte-
borg 25: —; Z. P., Kongelf 4: —; Onämnd 2: —;
Joseflne J„ Göteborg 3: —; Ellen, Göteborg 2: —;
Gustava Billow, Hedemora 5: —; H. M—n, Sand-
viken 3: —; S. P. 2: —; Från vanner till de små
1: 50; L. Landskrona 1: 50; Anna och Ina, Svalöf
2: —; M. E. Ellinge —: 50; Gerda 1: —; Från flic-
kor i Arboga elementarskola 7: 20; L. H. Karls-
krona 1: —; Henriette, Nyköping 5: —; Gösta —:50;
Budolf —: 50; fröken L—gren 1: —; K. Ö—n,
Aby 1: —; A—a och H—r, Karlshamn 2- —; Em-
my, Anny och Lilly 10: —: L. 5: —; Gerda och
Elsa 3: —; H. A., Jönköping —: 66; L., Floda
station 2: —; 18 år —: 55; Maria, Karlskrona 1: —•;
E. B—g 3: —; Intresserad 1: —; Elisabet 1: •—;
T. B. A. 2: —; G. L—m, Göteborg 1: —; M. Eu-
rén, Fagervik 1: 20; N. B. 1: 50; Ebba, Elsa och
Erik 3: —; Ü. K. och M; P. 5: —; Nisse L., Kors-
näs 10: —; Augusta Påhlman, Venersvik 3: ■—;
Sommar och frihet 3: —; Några små syskon, Stor-
fors 1: 50; Lilla Tegnér 2: —; S—g, Borås 1: 50;
Fyra små syskon 1: 80; J. och E. V. 1: 50; Vän-
ner af vår och landtluft, Sundsvall 30: —; S. E. G.
3: —; E. W. J. 2: —; N. T. 2: —; S. Gpp, Lund
2: —; Kristinehamnare 6: —; M. L., Upsala 5: —;
Viven, Mörsil 5: —; I. H., Stockholm 1: —; Bil-
lingsfors 6: —; Ch. EI. Elfving, Skogsby 5: —; A.
Wilson, Skara 5: —; Akke och Signe 2: —; G. T—11
H—g 1: —; M. C—n 1: —; M. och E. 1: —; Olga
L., Kallinge 1: —; En droppe i hafvet 1: —; T—n
2: 10; C. A. L. 5: —; Sofie W—n, Vexiö 4: —;
X. 2: —; Bredestad 1: —; Peck, Karlstad 2: —;
Davida 1: —; Maud och lilla John 2: —; Bror
Pontus, Karlskrona 1: —; Gorng, Karsbrona 3: 50;
Mia S., Winninga 1: 50; Maggie 3: —; H. A. B.
10: —. Summa 624: 04. (Forts.)
Några praktiska vinkar för
utstyrseln.
^Jcftstyiseln är en så viktig faktor för det nybildade
vgr’’ hushållet, att det borde vara hvarje moders oaf-
visliga plikt att inrätta den så väl och ändamålsen-
ligt som möjligt inom ramen af de för handen va-
rande omständigheterna.
Ingenting är obehagligare för den unga husfrun
än en opraktisk utstyrsel; detta gör sig särskildt
gällande på linneförrådets gebit, där nyanskaffningar
äro dyrbara och under de första åren äfven ogärna
ses af herrn i huset. Det är därför nödvändigt att
välja särskildt denna del af utstyrseln praktiskt, d.
v. s. varaktigt, vackert och motsvarande alla förut-
sedda billiga anspråk.
Linneskåpet rymmer som bekant bords- och säng-
linne, handdukar och köbslinne. Hvad det först-
nämnda beträffar är det kanske icke onödigt att
nämna, att man bör hålla åtminstone det finare
bordslinnet i samma mönster, så att i händelse af
en större bjudning duktyget ej behöfver se »hop-
lappadt» ut. Af samma skäl borde likhetsprincipen
äfven följas vid köp af kulört duktyg. Broderi och
spetsar på kaffeservietter, stora, eleganta monogram
äro vackra och moderna, men i blygsammare lef-
nadsförhållanden gör man bäst i att afstå från denna
prydnad för att kanske kunna skaffa sig ett halft
dussin servietter mera.
Till lakan och örngått väljer man helst linne,
emedan shirting, domestik etc. fort gulnar och i
hållbarhet ej kan jämföras med linne. Är linne-
förrådet knappt tillmätt, borde man likväl alltid
förse sig.med ett ombyte af shirting.
De nu så vanliga afstickade vecken utgöra en
vacker prydnad på lakan och örngått, likaså langu-
ette och broderi. Virkade, lätt sönderdragna spetsar
böra däremot undvikas på sänglinne afsedt för hvar-
dagligt bruk. En vacker och vid strykning lätt
handterlig garnering på örngått är en öfverhängande
bred kant af dubbelt tyglag, som genom en hålsöm
skiljes från själfva örngåttet och äfven kan prydas
med ett broderi.
Hvita piqué- eller äfven ljusa kulörta trikåtäcken
begagnas mycket utomlands och borde icke heller
fattas i en utstyrsel. De äro nämligen icke blott
lätta och behagliga under den varma årstiden, utan
kunna äfven i nödfall användas som öfvertäcken på
sängarne och sjukbäddar. Som garnering på dylika
piquétäcken tager sig en plissé af batist med 3
smala veck med eller utan smala trådspetsar sär-
deles bra ut.
Beträffande den del af utstyrseln, som är afsedd
att bäras af den unga frun själf, ligger det natur-
ligtvis i egarinnans eget intresse att det bästa mate-
riel väljes därtill. Men utsirningar, som vid stryk-
ningen kräfva mycken tid och möda, böra undvikas,
och på de till dagligt bruk bestämda plaggen är en
handsydd languette med eller utan prydnadsstygn
den vackraste och mest varaktiga garneringen.
Men först och främst bör linnet göras bekvämt.
Ofta behöfvas endast några år för att af en smärt
flicka göra en korpulent fru och de många facon-
linnena bli sålunda obrukbara, innan de ännu på
långt när äro utslitna.
Hvad kökslinnet beträffar, tillrådes den största
liberalitet; handdukar och dammdukar kan den unga
frun aldrig få för mycket af. I motsats till bords-
linnet är här önskvärdt att välja de enskilda sorterna
så olika som möjligt. På alla plagg, som skola gå
genom tjänarnes händer, måste deras ändamål vara
så tydligt kännetecknadt som möjligt. Det är näm-
ligen ej angenämt, om glashanddukar användas vid
torkning af kokkärlen, eller om tjänstflickan begag-
nar sig af dammhandduken i köket.
En i ögonen fallande skilnad i mönster och färger
är därvid ofta af bättre nytta än någon märkning.
Till kökslinnet hör äfven mangel- och strykdukar.
Till tjänarnes linne räknas de lakan och hand-
dukar, som äro afsedda för dem och naturligtvis
göras helt enkla, men i så stort antal som möjligt.
Hit höra äfven bordsdukar såväl som köks- och
serveringsförkläden samt, om man så vill, äfven små
hvita mössor. Hvita rena förkläden gifva alltid
tjänstflickan en prägel af prydlighet. En tjänarinna,
som i ovårdad klädsel öppnar dörren, gör ett dåligt
intryck på den besökande, under det en rent och
ordentligt klädd jungfru ovilkorligen framkallar en
slutsats om hela hemmets vård, som ej kan vara
annat än angenäm för husets herskarinna.
B. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1891/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free