Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 33. 14 augusti 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 ! DU N 1891
föddes första svaga lifsgnistor; dessa kvinnor,
som alltid måste stå redo, natt som dag, att
offra hvila och sömn för att skynda till den
kvinnas bädd, där ett lif skall tändas; dessa
kvinnor, som efter trägna och svära studier
blifvit skickliga att anförtros jordemoderns
svåra uppgift, huru löna vi dem, huru akta
vi dem?
I anledning af väckt fråga om statsanslag för
pensionsinrättning för barnmorskorna lät me-
dicinalstyrelsen verkställa en statistisk utred-
ning aDgående barnmorskornas ekonomiska
ställning. Uppgifter erhöllos angående 2,275
barnmorskor, däraf 1,499 voro anställda i kom-
munernas tjänst, 776 enskildt praktiserande.
Af de kommunalt anställda hade 330 mel-
lan etthundra och etthundrafemtio kronor, 297
mellan 150—200 kronor, 566 öfver 200 kr.
i ordinarie lön. De extra inkomsterna upp-
skattades för 935 till under 100 kr. för 269
till mellan 100—200 kr. och för 139 till öf-
ver 200 kr. om året.
Härtill kommo några »naturaförmåner».
Den ekonomiska ställningen sammanfatta-
des af vederbörande sålunda
Fattiga ........................................ 16,7 proc.
Bergade........ ..............................63,5 »
Goda omständigheter..................19,8 »
Och då menar man med »bergade» en in-
komst af 500—600 kr. inalles och med »goda
omständigheter» 700—800 kr. årlig inkomst!
Så löna vi barnmorskorna! Låt nu vara
att dessa insamlade uppgifter i allmänhet äro
för lågt tilltagna, och att ett mindra tal barn-
morskor i synnerhet i de stora städerna hafva
rimligare vilkor, så måste dock erkännas,
att lönen icke står i rimlig proportion till
det tunga, slitande, ansvarsfulla och diskreta
arbete, som barnmorskan får utöfva.
Och den sociala ställning barnmorskorna
intaga är därefter. Det kan heller icke vara
annorlunda, ty så länga arbetet betalas så
lågt som nu, kan man icke vänta, att de burg-
nare och mera bildade klassernas döttrar skola
utbilda sig till barnmorskor.
Med några få undantag är det också ur
de fattiga klasserna barnmorskekåren rekry-
teras. Bondedöttrar, döttrar af arbetare och
småhandtverkare i städarna, tjänande kvinnor
o. s. v.
En liflig agitation har länge fortgått i
syfte att förmå kvinnor af de bättre lottade
klasserna att egna sig åt barnmorskeyrket, och
många unga kvinliga studenter ha blifvit
uppmanade därtill.
Det tyckes emellertid, som skulle myc-
ket olika meningar vara gällande bland auk-
toriteterna på detta område, angående nyttan
af att införa ett dylikt nytt element i barn-
morskornas klass.
Så yttrar sig t. ex. professor Groth i denna
sak på följande sätt:
»Många anse och däribland ej minst lä-
kare, att det skulle vara en stor fördel, om
i barnmorskeskolan iutoges mera allmänt ele-
ver från de »bildade klasserna», »ståndsper-
sonernas klass», kvinnor med dessa klassers
underbygnad i studier och sociala vanor. —
Om en dylik plan skulle realiseras i nå-
gon större utsträckning, tror jag icke det
skulle vara någon lycka för »landet». Un-
der de många år jag varit barnmorskelärare
har sällan förekommit någon afdelning, bland
hvilka icke någon funnits, som har utgått
från ståndspersonernas klass. Dessa hafva
dock i allmänhet vid afgångsförhören ieke
varit, som man skulle kunnat förvänta, i sina
kunskaper framståeede mot sina medsystrar
af allmogeklass.»
Som man finner, tycks professor Groth här
taga saken uteslutande ur »betygssynpunkt»,
men många andra måste ju gör, sig gällande.
Säkert skulle det icke kunna vara till skada,
om nivån för barmorskornas allmänbildning
höjdes. Det skulle vara till nytta både för
kåren och för — patienterna.
Men — detta torde nog i alla händelser
länge förblifva ett önskningsmål. Ty det är
mycket, som gör, att de bildade klassernas
unga kvinnor blott i nödfall tillgripa utvä-
gen att blifva barnmorskor. Därtill bidrager
ej blott den ringa ekonomiska ersättning,
som yrket skänker, utan väl i högre grad att
dessa klassers kvinnor i regel ej äro vana
vid eller egnade att utstå det tunga och
hårda arbete, som med barnmorskans kall är
förenadt.
Det skall starka och kraftiga kvinnor till
det!
* *
*
Undervisningsskolor för barnmorskor finnas
i Stockholm, Göteborg och Lund.
Den som vill blifva intagen som elev i nå-
gon af dessa anstalter, skall till landshöfdings-
embetet i det län, där den sökande bor, ingifva
en till k. medicinalstyrelsen ställd, egenhän-
digt shrifven ansökan därom så tidigt, att den-
samma kan före januari eller juli månad till
medicinalstyrelsen insändas.
Följande intyg måste medfölja ansökningen :
l:o) bestyrkande af vederbörande pastors-
embete att sökanden vid lärotidens början
uppnått en lefnadsålder af åtminstone 22 år,
men icke öfverskridit 35, samt att hon är
välfrejdad och eger god kristendomskunskap ;
med uppgift därjämte om hennes födelseort
och hemvist, samt huru hon dittills sig för-
sörjt;
2:o) läkarebevis, hvarigeuom styrkes att
sökanden är frisk, har stadig helsa, är fri
från krojrpslyten och för öfrigt synes vara till
barnmorska lämplig;
3:o) intyg om att deu sökande vid för än-
damålet företagen pröfning visat sig ega full
färdighet att läsa svenskt och latinskt tryck,
äfvensom förmåga att nöjaktigt redogöra för
det lästa och någorlunda felfritt uppskrifva
ett dikteradt stycke, färdighet i de fyra räk-
nesätten i hela tal och i enkel hufvud-
räkning samt slutligen i konsten att skrifva
en läslig handstil;
4:o) intyg af trenne i orten bosatta väl-
kända män därom, att sökanden eger erforder-
liga medel såväl för sitt uppehälle under lä-
rotiden som till inköp af nödiga instrument
efter lärotidens slut.
Vid läroanstalten i Lund finnes en del fri-
platser. Den som önskar åtnjuta fri under-
visning därstädes bör, i stället för det här
sistnämnda intyget vidfoga behörigt kommunal-
stämmaprotokoll, hvarigenom styrkes, att sö-
kanden af någon landsförsamling, som lemnar
årligt bidrag till samma anstalt, blifvit kal-
lad att efter slutad lärotid till ordinarie barn-
morska med bestämda lönevilkor antagas, och
att församlingen förbundit sig att bekosta
hennes underhåll under lärotiden samt förse
henne med nödiga instrumenter.
* *
*
Undervisningen är alltid fri, blott under-
hållet å anstalten måste eleven själf bekosta.
Men detta fordrar ej så ringa kapital.
Kursen räcker nämligen 1 år, indeladt på
följande sätt.
De första 6 månaderna, då eleven dagli-
gen deltager i »skötningen» af mödrarna och
barnen, får eleven fritt bo inom anstalten.
Därpå följande tre månader måste eleven bo
utom anstalten, som blott besökes vid lek-
tionstimmarne. Därmed är kursen i allmän
föreläsningskonst afslutad. Men så vidtager
för dem som erhållit minst betyget »beröm-
lig», en ytterligare 3 månaders kurs i instru-
mentalförlossningskonst.
Elev från landsorten måste således ega
medel till uppehälle under 1 år och till bo-
stad under ett halft. Vid härvarande barn-
morskeanstalt å Söder är mathållningen för
eleverna så ordnad, att en af dessa alltid i tur
och ordning omhänderhar inköp och lagning af
elevernas middagsmål, till kostnaden för hvilket
alla bidra med samma del. Morgon- och
aftonmål skaffar hvar och en för sig.
Den dagliga underhållskostnaden kan be-
räknas till lägst en krona pr dag.
De första 6 månaderna af kursen äro na-
turligen de mest ansträngande, då eleven stän-
digt måste vara färdig att bistå och sköta
de sjuka natt och dag.
Eleverna få dessutom vidmakthålla all ren-
göring i anstaltens salar och lokaler, eldning,
städning o. s. v. ett arbete som kan vara
ganska ansträngande.
Hvarje dag å vissa tider lemnas teoretisk
undervisning af därtill utsedda lärare, dok-
torer och professorer.
# *
*
Efter att ha utexaminerats kan barnmorska
söka sig fast plats i kommun eller slå sig
ned som enskildt praktiserande.
Som i början af denna uppsats antyddes,
äro de flesta lönerna mycket små — varie-
rande mellan 1 —300 kr. pr år jämte ibland
husrum och vedbrand. Därtill kommer en
viss låg, bestämd betalning för hvarje för-
lösning. Denna ersättning är mycket vexlande.
I allmänhet äro barnmorskorna bättre aflö-
nade i norra än i södra delen af landet. I
städerna kunna de naturligtvis ännu mera
uppdrifva sina inkomster, ehuru dessa sällau
af lön och praktik uppgå till öfver 12 à
1500 kr. årligen.
Barnmorskans arbete är i hög grad sli-
tande, och krafterna aftaga snart. Behofvet
af en pensionsinrättning har därför länge va-
rit känbart.
Man har också bildat en enskild sådan,
hvars kapitaler f. n. uppgå till omkring 30000
kronor.
Men man hoppas, att staten skall ingripa till
barnmorskornas förmån. Vid allmänt barn-
morskemöte i Stockholm 1888 afgafs till ko-
nungen en med 1315 underskrifter försedd
petition i detta syfte, och frågan har sedan
varit före i riksdagen. Riksdagen har skrif-
vit till k. mt om saken, och det ligger nu i
regeringens hand att till riksdagen inkomma
med förslag om en pensionsinrättning för barn-
morskor, hvarigenom dessa på sin ålderdom
kunna frias från nöd.
Somliga kommuner gifva sina gamla barn-
morskor pension, men på många håll i lands-
bygden sitta dessa kvar, långt sedan de af
ålderdom blifvit odugliga att utöfva sitt yrke.
Kommunen, som icke vill gifva pension,
skäms för att låta barnmorskan komma på
fattigvården, sedan hon slitit ut sig. Hellre
låta de sina hustrur bli vanvårdade.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1891/0270.html
