Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 39. 25 september 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1891 IDUN 311
kens allvar jaga bort barnafröjd eilet ungdoms-
lynne hos sina elever, huru mycket han än
inom sig tar sin lifsuppgift pä allvar. Denna
de tyske lärarnes uppfattning bar också i Fin-
land gjort sig gällande, såväl i val af öfnin-
gar som i deras utförande och enkannerligen
i sättet att anföra och leda, hvari pian söker
likställa ämnet med andra undervisningsämnen.
Isynnerhet inom flickskolan undviker man
hvarje skymt af militarism, och häri som i
annat ansluter sig skolan till hemmet.
Man kan karaktärisera den finska frisk-
gymnastiken med att den närmare ställer sig
såsom bundsförvandt till dansen såsom skön
konst än till Äskulap eller Mars och därige-
nom kommer grekernas uppfattning nära.
Fack,
Till harsäsongen.
«
are är icke blott en välsmakande kötträtt,
utan den spelar äfven en viss roll såsom
näringsämne, ty af det för människan be-
höfliga ägghvitsämnet innehåller detta ville-
bråd 23,5 procent, och vildt anses ju i allmänhet
såsom lättsmält och blodbildande. Redan i forn-
tiden var man ense om, att hare var en läcker-
het; och Plinius påstod till och med, att man
skulle bli vacker genom förtärande af harstek.
Fättharar äro mera välsmakande än sfeopsharar;
fjällharar däremot de tjockaste och delikataste.
Honan är finare än hanen (den förra kännes igen
på sin långsträcktare kropp; sin ljusare fäll och
sin kortare svans).
Hare bör ej ätas förrän några dagar efter den
blifvit skjuten, men ej heller hänga, tills den fått
s. k. haut goût. Vill man nödvändigt använda en
nyss skjuten hare, bör man steka den längre än
den sedvanliga tiden (som är 3U timme eller högst
en timme) och förut iakttaga följande behandling:
Sedan den är flådd och alla sju skinnen aflägsnade,
öfverhäller man köttsidan med sprit, konjak eller
rom och tänder alkoholen; så snart flamman slock-
nat torkar man haren väl, späckar den och be-
stryker den med hett smör, hvarefter den lägges
åsido ungefär en timme. Under stekningen på-
häller man tjock sur grädde, hvilken i allmänhet
bör spädas på vildt- och fogelsås och ej tillsättas
endast vid afredningen. Hare står sig vid kall
väderlek i flere veckor, då man hänger upp den
på ett luftigt ställe. Förvaring på is duger ej, ty
då bortfalla håren så småningom. Men inträder
töväder efter frost, bör den flås och tillagas. In-
bäddar man en frusen hare i korn eller hafre,
så tinar den ej upp så lätt. En flådd hare kan
möjligen förvaras ytterligare ett par dagar, om
man häller ättika eller dricka öfver den jämte
skarpa kryddor. Denna s. k. marinering tjänar
äfven till att göra köttet mörare samt pikantare.
Om ej haren är allt för mycket sönderskjuten eller
oaptitlig, bör beröring med vatten undvikas. Har-
stek förlorar i smak, om man uppvärmer den.
Man må gärna servera köttet kallt, bara såsen är
väl uppvärmd. Vill man företrädesvis värma ste
ken också, så må denna på inga vilkor läggas i
såsen, utan i täppt kärl med pågjutning af kok-
hett vatten. Jägare bruka tycka om en sorts
skarpsås till kall harstek (senap, pudersocker, olja,
ättika). Till hare passar bäst surkål (blåkål) och
äpplemos samt potatis och maccaroner och alla
slags sallader.
Skulle möjligen en förvarad hare befinnas hafva
för mycket haut goût, så hjälper behandling med
öfvermangansyrad, kali; dock har det gått för
långt, är fara förhanden till blodförgiftning — då
må man hellre afstå från att förtära den.
Man söker ibland förbättra köttet af gam-
mal hare genom att lägga den några dagar i en
marinad; dock varnas för att låta den ligga för
länge i en sådan, vildtsmaken förminskas, och nä-
ringsvärdet försämras af syran. Rå lök bör ej hel-
ler användas därtill, den skulle snart meddela
köttet en obehaglig lukt. Men fräst i smör ska-
dar löken ej. Segt harkött blir äfven mjukare,
om det lägges i mjölk några dagar.
I handeln finns särskilda trancher-knifvar för
hare. Bekvämast för matgästerna är väl att ser-
vera steken uppskuren utan ben; ryggköttet från-
löses och skäres på snedden i aflänga stycken,
lårköttet likaså. Af stommen lagas sedermera en
god harsoppa.
L. Westerbergs
Sm ultron-Tvål
Skinnet bör flås försiktigt, så att det förblifver
helt, för att af pigan kunna säljas ; man börjar
vid hufvudet.
Blodet kan delvis användas till s. k. svart ragu,
hvartill man tager halsen, bröstflakarna, bjärta,
lunga, lefver (Buffon, säger att harblod hjälper mot
finnar och fräknar). Harfett lär vara bra för vis-
sa sår. Tassarne finna mångahanda användning
inom hushållet: de äro ypperliga såsom blank-
smörjsborstar, att svärta spisen, sopa kaminrör,
kolboxar, damma krukväxter etc. De kunna tvät-
tas rena i varmt vatten. Den lilla mjuka svan-
sen är nyttig som svamp för griffeltaflan.
För den som skall köpa hare, gäller den regeln
att se efter, om ögonen äro väl bibehållna; äro
de insjunkna, så har djuret blifvit dödadt för flere
dagar sedan. För att bestämma, om man har en
ung eller gammal hare framför sig, har man tre
tecken : 1) Äro klorna på bakfötterna -hvassa och
något spetsiga, så är det en hare för året — äro
klorna nötta, är djuret äldre. 2) Hos en ung
hare låter nackskinnet ledigt röra sig fram och
åter (som på hundvalpar). 3) Äfven med öronen
kan man anställa prof: är skinnet så segt att
man omöjligt kan rifva örat, har man att göra
med en gammal; ju lättare det däremot brister,
desto yngre är villebrådet. Men om haren är i
fruset tillstånd, kan detta prof bedraga, då brister
äfven ett gammalt öra lättare. Harar äro ibland
hehäftade med ett slags koppor, som man igen-
känner därpå, att ullhåren bakom öronen bort-
fallit.
Stenla.
Iduns frågor,
satta i rim*.
en klagan hörs båd’ först och sist,
Att i vår tid är faslig brist
På hvad man kalla plär förmågor,
Men döm ej tiden ohörd blott,
Ty jag en annan tanke fått
Yid läsning utaf »Iduns» frågor.
Jag funnit där en verklig skatt,
Och därför jag i rim dem satt,
Förr’n tiden dem i glömska höljer,
Och fast en annan form de ha,
Ar innehållet lika bra
Och lyder ungefär som följer:
Jag är uti så stort behof
Att få ett riktigt mönsterprof
På mellanspetsar, vackra, breda.
Ack ! den som ömmar för min nöd,
Jag vore tacksam till min död,
Om hon vill sända det till
Beda.
Jag draperier ville ha
För fönstren, men det går ej bra,
Och jag har gjutit tårefloder;
Kan någon råda mig på fläck,
Hur jag skall ordna deras veck
Så skrif till
En bekymrad moder.
Min fästman skall en julklapp få,
Men jag kan icke hitta på,
Hvad jag till honom kunde skicka.
Bland Iduns läsare kanske,
Att någon kan ett råd mig ge
I bref till
Nyförlofvad flicka.
Jag nyss ett täcke stickat ut,
Men vet ej alls, hur jag till slut
I kanten väl det skall ornera.
Jag grubblat hela veckan mest,
Om spetsar eller frans blir bäst.
För svar så tacksam vore
Vera.
* Ofvanstående roliga skämt med en del frågor
från Iduns läsekrets, väl befogadt för resten — re-
daktionen har ju ock redan i ett par tre artiklar
uttalat sig emot de många naiva frågor, som till
tidningen insändas — tillåta vi oss aftrycka ur vecko-
tidningen »Svea». Bed.
Jag spruckna röda händer har,
Och ingen salva på dem tar,
Hvar skall väl någon bot jag finna?
Och därför jag så varmt vill be:
Om någon ett recept kan ge,
Så skrif till
»Bittert pröfvad kvinna».
Fast ännu allt är godt och väl,
Jag fruktar och med största skäl,
Min fästman ämnar svartsjuk blifva.
Gif råd, om blott uppå en rad,
Ej mera tacksam eller glad
Kan någon därför bli än
Viva.
Får jag om en beskrifning be
På något klart och godt gelé
Och någon billig sockerkaka,
Och så mot vårtor någon kur,
Och emot hår, som faller ur!
Skrif svaret till
En lycklig maka.
Mitt barn, som annars är sä sött,
Har hår, som är så grufligt rödt,
Säg, kan man väl bli af med färgen!
Skall lungmos lagas till med smör?
Hvad heter den kompositör,
Som skref »Min lilla vrå bland bergen» ?
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
