331 (Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1891)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 42. 16 oktober 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1891 (DUN 331
bosatt i Stockholm. För sitt hem här —
detta hem med dess atmosfer af af ideal lyft-
ning, personlig älskvärdhet och hu3moderlig
gästvänskap — lefver den framstående konst-
närinnau, delande sin kärlek till och värd om
hemmet med kärleken till och värden om den
stora konsten, detta sistnämnda ej minst ådaga-
lagdt genom de elever — Julia Håkansson,
Marie Mejländer, Georg Skånberg m. fl. —
hon under de senare åren sä framgångsrikt
och lyckligt invigt i den nämnda konsten
— den Torsslow’ska.
Birger Scfiö/c/ström.
Iduns
tvåhundrade nummer
kommer med denna veckas nummer i edra
händer, ärade läsarinnor. Tvåhundra veckor
eller i det närmaste fyra är hafva således
förflutit, sedan Idun första gängen trädde ut
i världen. Glädjande för utgifvaren var det,
att hon redan frän början mottogs med vän-
lighet och varma sympatier, men mera gläd-
jande är det ändå, ej blott att dessa bibehål-
lit sig, utan att kretsen af tillgifna vänner
till den unga med hvarje dag vidgats.
Hvart hon kommit, har hon blifvit väl mot-
tagen och hjärtligt omhuldad; ständigt har
man skyndat att presentera henne för nya
bekanta och sä städse förskaffat henne allt
flere värmer.
Hvad är det dä månne, som gjort, att
hon oemotståndligt dragit och drager alla till
sig? Yi väga tro, att det främst är den red-
liga afsikten att vara till gagn och förströelse
för alla, som omisskänneligen står präglad i
hennes ansikte. Dä härtill kommer, att hon
i sitt sätt ständigt visat sig gladlynt och utan
pjunk, häller på god ton och goda seder samt
ifrar för huslighet och sparsamhet, torde man
i detta kunna söka förklaringsgrunden till,
att hon vunnit ej blott mödrar, flickor och
tanter, utan äfven fäder, bröder och farbrö-
der pä sin sida. Har hon någon gång be-
gått en liten oförsiktighet, har det blifvit
henne lätt förlåtet, ty man vet ändå, att hon
är allas vän och vill alla så innerligt väl.
Och för alla räcker hon till, ja hon är nä-
stan som allestädesnärvarande. För alla har
hon ett godt råd, ett ord till tröst eller hjälp,
framkallar ett vackert leende eller en gil-
lande nick. Hon är förtrolig med alla och
alla hysa förtroende för henne. I få ord :
hon har i alla hem, där hon en gång trädt
in, förstått att göra sig oumbärlig, hon har
blifvit den samlade familjens eller den en-
samma kvinnans lilla vänliga hustomte, utan
hvars påhelsningar det tydligt skulle kännas,
som om något fattadas.
Ja, sådan är Iduns ställning till sin stora
läse- och vänkrets, och sådan hoppas vi, den
alltid skall förblifva, med den skilnad endast,
att kretsen med våra ärade läsarinnors till-
hjälp allt fortfarande vidgas och tillväxer.
Till tack för deras bistånd härutinnan skola
vi å vår sida ej lemna någon möda eller nå-
gon kostnad ospard för att låta Idun fram-
träda med samma goda egenskaper som hit-
tills eller om möjligt bli ännu mer älskvärd,
glad och hjälpsam mot hennes talrika
vänner inom Sveriges alla landamären.
Härvid hafva vi lyckan att fortfarande som
hittills få räkna på god hjälp af en mängd
bland våra mest välkända författarinnor och
författare. Att här möta många högt skat-
tade och för alla kära namn, kan en hvar
finua, då vi bland de bidragande under det
sistförflutna året nämna:
Ellen Bergström, Cecilia Bååth-Holmberg,
Amalia Fahlstedt, Ellen Fries, Elisabeth
Kallstenius, Amanda Kerfstedt, Selma La-
gerlöf, Mathilda Langlet, Vilma Lindhé, Hé-
lène Nyblom, Mathilda Roos, Anna Wahlen-
berg, Eva Wigström (Ave); Daniel Fallström,
Tor Hedberg, Adolf Hellander, Georg Nor-
densvan, Johan Nordling, Birger Schöldström,
H. L. Victorin m. fl., m. fl.
Vi våga sålunda hoppas att, med så god
hjälp samt med fortsatt vänlighet och öfver-*
seende från våra läsarinnors sida, den redan
nu stora läsekretsen skall hafva blifvit ännu
mycket större, då Idun utsänder sitt trehun-
drade nummer.
* *

Tvåhundra veckor! ffuck, hur flinkt och lätt
Tan fogar dag Ull dag likt -pärlors rad,
,bevingad liten gud, som kallas Tid.
3 går, i dag... ‘Vi märka icke rätt,
Tur lifvets krona fäller Ilad på Ilad:
jDe nya växa ständigt fram bredvid.
Tvåhundra veckor sen den första gång
TLär 3dun tog sin äppelkorg på arm
V)ch blyg gick ut med årets späda skörd.
Visst slog väl hjärtat litet till förfång,
f)ch kinden var cn smula febervarm:
Skall barnets svaga stämma blifva hörd?
Tion gick från dörr till dörr. Så lätt hon
slog
SMed oviss liten knoge mot dess karm
-Och ifrigt öra till dess springa för. . .
Tyst, lyss . . . CMeri ack, det hände ofta
nog,
Vitt den lief stängd för gatuvimlets larm
Tied tusen rösters täflan om gehör.
Tien ropades stig in! — då stod hon hråd
ffå tröskelns trä och neg med solig blick
"Och sträckte fram sin korg med fruktens
skatt.
Tian valde villigt efter smak och råd,
T)ch månget vänligt leende hon fick
T)ck gick med hjärtat svällande och gladt.
jDet var just icke någon sällsynt art,
Töj drufva, rusande med solig glöd,
Tj finhyllt sydfrukt, doftande och len,
Tien gömde den ock ofta nog cn kart,
’Så var den nordiskt frisk och sommarröd
‘Och plockad nyss från apelns gröna gren.
Så lief den unga 3dun småningom
~&n gärna helsad vän i många hem,
ijch lätt blef hennes väg från dörr till dörr.
Jlllt flere händer sträcktes, där hon kom,
-Och åter flere sällades till dem, .
jfanhända äfven de, som dröjde förr.
3, svenska kvinnor, är det, som han ledt
jDct unga barnets väg från första dag,
Tr tackar hon sin framgång glädjefull,
Vitt mildt till hennes brister 3• haön sett,
Tien dömt till afsikt blott och hjärtelag
JLllt får det kära barnets ungdoms skull.
Tu hennes frukter större mognad nått,
Tu hennes later vunnit ans och skick —
Tr är förtjänsten och det stöd hon fann.
Tur mycket brister än — hon vet det godt,
Tien får hon blott behålla, hvad hon fick,
Tied tillförsikt hon ser sin framtid an!
J£-
Romanen eller lifvet?
Några ord i äktenskapskapitlet
af Ellen Bergström.
(—1—n )
■
lindre lyckliga äktenskapliga förbållan-
é, den hafva tvifvelsutan funnits i alla
tider; men ämnet har i våra dagar kommit
mera på tal än förr, hvartill den senaste
skönliteraturen, romanen så väl som dramen,
i ganska väsentlig mån bidragit. Orsakerna
till de misshälligheter, det här gäller, äro
mångfaldiga, och männen hafva helt visst där-
vidlag mycken skuld. Men då Idun före-
trädesvis läses af våra kvinnor, tyckes oss
här vara på sin plats att påpeka, hvad des-
sas skuld kan vara, och vi ämna alldeles
lemna å sido de förras.
Ämnet är rikt, ja outtömligt, och vi måste
begränsa oss. Att många, synnerligen litet
äldre, kvinnor gifta sig af ärelystnad eller
lyxbegär, och att ännu lägre bevekelsegrunder
finnas för giftermål, är allom väl bekant, men
dessa hustrur lemna vi åt sitt värde. Det
är ju solklart, att deras äktenskap skola blifva
olyckliga. Men det gifves en stor procent
unga, älskliga, ehuru oförståndiga flickor och
fruar, hvilka ega vår sympati, och hvilka äro
värda att ega vår sympati, och som äro
värda ett bättre öde, och med dem är det,
som vi här vilja sysselsätta oss.
Om vi företoge oss att litet närmare skär-
skåda en hel del oharmouiska äktenskap,
månne vi ej skulle finna orsakerna till dis-
harmonien däri, att den unga flickan utan
erforderliga, vare sig etiska eller praktiska,
förutsättningar, utan tillräckligt öfvervägande
tagit det viktigaste steget i lifvet; att hon
öfver hufvud ej gjorde sig reda för äktenska-
pets egentliga innebörd, hvilka fordringar det
ställer på en hustru, hvilka plikter och upp-
offringar det ålägger henne; att hon betrak-
tade saken alltför ytligt och lättsinnigt, el-
ler att mången gång giftermålet för henne
var ett medel att vinna en lockande frihet,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/idun/1891/0339.html

		Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1891 / 331 (1887) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|