Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 46. 13 november 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 (DUN 1891
Modren satt en stund tyst med barnet i
sin famn, därefter reste hon sig tyst, lemnade
tyst det sofvande barnet åt tjänsteflickan och
gick tyst genom dörren för att aldrig mera
återkomma.
Då tjänstflickan skulle bära in barnet i
de granna gemaken igen, vaknade det på trö-
skeln, såg sig om med en irrande blick, drog
en half suck och sade:
»Jag satt så skönt hos granrismor 1»
Historien påstås vara fullt sann, och icke
innebär den något otroligt.
Huru lyckliga äro ej de rika, som kunna
köpa till och med de fattigas modersglädje.
Amalia Fah/stedt.
Höra våra små?
|j1||giiruvida barnet strax efter födelsen är begåfvadt
med full hörselförmåga eller ieke, har gifvit
anledning till skiljaktiga meningsutbyten, och vi vilja
här ingå på en kortfattad undersökning härom, öf-
vertygade, att ämnet intresserar våra läsarinnor.
Människans andliga funktioner såsom syn, hörsel,
talförmåga o. s. v. förmedlas genom hjärnan, och den
nyföddes är ännu icke mäktig en dylik verksamhet.
Ännu tarfvas en viss utveckling och öfning, som
blott med tiden kan uppnås. Hörseln existerar
ännu icke hos den nyfödda; hvarken hjärnan eller
det organ, som tjänar att förmedla hörselförmågan,
äro ännu så utvecklade, att de kunna funktionera.
Helt naturligt är, att ett månadsgammalt barn ännu
saknar hörseln, hvaremot två till tre månader gamla
spenbarn redan, enligt hvad erfarenheten visat, akt-
gifva på ett intensivare ljud, t. ex. en klingande
klocka. Gifver barnet vid denna tidpunkt icke ännu
tecken till hörsel — något som alls icke är sällsynt
hos mindre utvecklade barn — växer modrens far-
hågor till den förskräckligaste ångest, huruvida bar-
net kommer att höra eller icke. Och med ängslan
i sitt ansikte väntar hon på läkarens utslag, helst
hon väl vet, att ett döft barn samtidigt är beröfvadt
talets gåfva.
Låtom oss för att fullt förstå hörselns funktioner
kasta en blick in uti den hemlighetsfulla verkstad,
där den har sin upprinnelse. Hörselorganet, som
tjänar till att förmedla hörselverksamheten med hjär-
nan, består af två delar: hörselnerven och örat.
Hörselnerven leder sitt ursprung från hjärnan och
uppfångar hvarje dallring, som uppstår omkring oss,
då luften genom ett ljud försättes i vibrationer. Hvarje
del af hörselorganet, som tjänar till ljudvågornas led-
ning till hörselnerven, kallas i vidsträcktare mening
öra. Öronen äro anbringade vid hufvudskålens si-
doväggar, och hvad som af dem är för ögat synligt,
är snäckan och öronöppningen. Denna afrundade
öppning leder till ett rör, ljudröret, som slutar med
en elastisk, genomskinlig hinna, trumhinnan. Ljud-
vågorna, samlade i snäckan, nå genom ljudröret trum-
hinnan, som fortplantar dem förmedels hörselbenen
fram till hörselnerven. Dessa ben, hammaren, städet
och bygeln, ligga i ett med luft försedt rum, trum-
hålan, som erhäller sitt luftförråd i och med hvarje
andedrag genom den i munhålan utmynnande eu-
stachiska gången.
Existerade icke ’detta organ, eller vore det icke så
konstrueradt, att det vore egnadt att fortplanta äf-
ven den minsta luftvibration, så vore vi icke i stånd
att uppfatta de oss träffande ljudvågorna, och ljudet
skulle genom våra kroppar återkastas ungefär på
samma sätt som en klippa återkastar ett ljud, och
ekot uppstår.
Skadliga yttre inflytelser på mödrarna eller själsli-
danden, enligt mångens åsikt äfven äktenskap mellan
blodsförvanter, kunna r:dan i moderlifvet åstadkomma,
att embryots hörselorgan eller den del af hjärnan,
som är oumbärlig för hörselfunktionen, är oregel-
bundet utvecklad; barnet kommer då, utan att i
många fall ytterörat visar en abnorm skapnad, döf-
stumt till världen.
Såsom vi redan nämnt, är den nyföddes hörselor-
gan äfven under normala förhållanden ändock icke
så utveckladt, att det är egnadt att förmedla hörseln.
Utvecklingen börjar först efter födseln, och år förgå,
innan den är fullt afslutad. Ljudröret, som vid en
mera framskriden lefnadsålder omgifves af benväg-
gar, består hos spenbarnen af ett trångt, af hud och
brosk bildadt rör. Trumhinnan är mycket tjockare
och mindre elastisk än hos fullvuxna och befinner
sig dessutom alls icke i ett sådant läge, att det med
hela sin yta skulle kunna uppfånga ljudvågorna.
Yidare är trumhålan hos spenbarnen fylld med en
salivartad vätska, som först måste så småningom upp-
sugas för att skaffa rum åt den oumbärliga luften.
Dessa afvikelser visa, att den nyfödda öfverhufvud
saknar hörselförmåga, och att spenbarn först i senare
hälften af tredje månaden och ofta ännu senare fa
öra för och uppfattning af ljuden.
Iduns julklappsbazar,
För att i någorlunda god tid stå dem af
våra läsarinnor till tjänst, som i dessa dagar
helt visst bry sina hjärnor med julklappsbe-
kymmer, börja vi redan i dag duka upp af
de nouveautéer, som året bjuder, och invitera
enhvar att taga utställningen i benäget skär-
skådande samt göra sitt val efter bästa för-
stånd.
Ännu taga vi dock för gifvet, att många
af våra läsarinnor skulle kunna insända goda
bidrag till vår lilla utställning, och hoppas
vi, att dessa nu ej längre förhala tiden, utan
ihågkomma bazaren med nödig tillökning.
Allt hvad som under november månad ingår
eger rätt deltaga i täflingen om det utsatta
priset, 25 kronor. (Se närmare tillkännagif-
vandet i n:r 43.)
Redaktionen har naturligt nog bland hopen
af insända beskrifningar svårt att afgöra,
hvilken är den bästa och därmed har förtjänat
priset. Yi ha därför beslutit efterhand med-
dela af samtliga insända bidrag i numrerad
följd och komma framdeles, då våra läsarin-
nor väl praktiskt pröfvat än den ena, än den
andra, att vädja till deras sakkunniga om-
döme och utslag.
Och så begynna vi då promenaden genom
I. Herrväst, sydd på stramalj med zefirgarn. Som
det alltid är förenadt med stort bryderi för oss
fruntimmer att af våra egna arbeten finna lämp-
liga och praktiska julpresenter till manliga med-
lemmar inom familjen, vill jag härmed föreslå
Iduns läsarinnor ofvan antydda persedel, som
med nytta förenar utseende och tillika är en
»hjärtevärmare».
På ett tillräckligt stort stycke mellangrof stramalj
aftecknas efter någon passande väst mönster för
båda framstyckena, hvilka utklippas och öfver-
kastas, hvarvid märken för fickor och knapphål
tecknas. Innan inskärningar härför göras (hvilka
måste utföras fullkomligt raka öfver endast längd-
trådarne), bör man tillse, att stygnen, som lem-
nas emellan hålen för knappar och fickor, kunna
afräknas i 3-tal, för att mönstret skall blifva re-
gelbundet, hvarvid iakttagas, att fickan kommer i
samma stygnrad med motsvarande knapphål. Om-
kring alla inskärningar för fickor och knapphål
sys med ankartråd languette öfver två stygn (eller
4 trådar) för att förekomma upprispning.
Sedan ofvan anförda noga iakttagits, kan man
börja sy mönstret sålunda: Man syr korsstygn
öfver 6 trådar (3 stygn) på höjden, hvarvid alltid
2 trådar (1 stygn) lemnas emellan och 2 trådar
(1 stygn) tagas på nålen, så att stygnraderna ligga
fyrdubbla öfver hvarandra. Då ny mönsterrad
börjar, iakttages, att de första stygnen beröra
samma längdtrådar som de första stygnen i före-
gående rand; sedan falla de öfriga ränderna af
sig själfva. Där längdtrådarne äro för fickor och
knapphål afskurna, tagas stygnen öfver languetten.
Slutligen markeras de sista korsstygnsränderna
med stickstygn af filosellsilke, hvarigenom arbetets
utseende förhöjes. Vår modell är af svart^zefir-
garn med ljusgula silkesstygn. Svarta sadana
taga sig äfven väl ut. Andra färger i garnet kunna
naturligtvis äfven användas, 2 à 3 nyanser i sam-
ma färg. De färdigsydda framstyckena pressas
väl på afvigsidan, fickorna fastsys, framstyckena
fodras, så att fickorna sitta mellan fodret och
yttertyget. Västen kantas med sidenrockband, äf-
vensom fickorna; dessa senare kunna ock döljas
under 1| cm. bred broderad remsa. Ryggstycket
förfärdigas som till vanlig väst. Knapphålen sys
sedan med knapphålssilke. (Afsydt prof kan efter
önskan erhållas, om vid begäran fogas 5 sparmär-
I ken. Halmstad p. r.) Tonn.
II. Julklapp till mamma och baby (af äldsta syster
eller tant). Af brunt hästtäcktyg, som vanligen
har en bredd af 1J m., utklippes ett stycke af 1£
à 2 mtrs längd — vill man hafva finare material
kan ju fris användas -— för att häraf förfärdiga
en varm och tillika roande matta åt baby. Öfriga
behöfliga material utgöras af ett stycke stramalj och
brokigt ullgarn, hvarvid gamla rester och från
andra broderier öfverblifna ändar komma väl till
pass. Stramaljen kan ju lämpas efter hvars och
ens egen smak, dock är gröfre bättre att använda.
Till min matta använde jag stramalj af den grof-
lek, att 2 stygn utgjorde en längd af 1 cm.; fina
re gör arbetet tyngre. Efter vanliga s. k. kors-
stygnsmönster, föreställande djur, lek- och husge-
rådssaker m. m., broderas nu på mattan sålunda,
att man af stramaljen utklipper stycken, i stygn-
antal litet öfverstigande mönstrets, samt fasttråck-
lar bitarne på mattan, placerande därvid bilderna
i en mångbrokig blandning, och syr sedan med
en finare stoppnål. Bildernas oregelbundna an-
ordning gör, att det hela får utseende af att ett
helt förråd leksaker blifvit utströdt på mattan.
Af erfarenhet kan jag intyga, att en dylik matta
är högst intressant för småttingarne, som med de
sydda leksakerna kunna hafva mången munter
stund. Då tillgången på behöfliga mönster är sär-
deles knapp, må här nämnas ett sätt att förskaffa
sig sådana. Ur en vanlig barnbilderbok afritade
jag passande föremål, kopierade af dem med s. k.
blått kopiepapper på färdigrutadt (finrutigt) mön-
sterpapper, som erhålles i bokhandeln, hvarefter
jag med blyerts och målpennor fullständigade och
färgläde mönstren. Arbetet låter svårare, än det i
själfva verket är. När så mattan fått sitt tillräck-
liga antal bilder,afsydde jag hela alfabetet med svart
garn, ströende in bokstäfverna här och där mellan
bilderna. Så snart hvarje särskild bild är färdig-
broderad, sprättas naturligtvis tråckeltrådarne bort,
och stramaljen utrifves tråd för tråd. Mattan
fordras med jutetyg och förses i kanten med ett
tjockt snöre. Kaima.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
