Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. 27 november 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1891 I DU N 379
Du au rniij nätt.
iTCy ort tilt Mn graf så pill jag gå,
HIP när pinterns flingor falla:
som Mara stjärnor lysa öå
öe ljufpa minnen alla.
Du är ej 6ö6, 6u lefper än,
6u snäfpar öfper füllen;
öet är blott stoftet af min pän,
som multnar ner i mullen.
Din artbe, flicfa, är mig när,
od; ifrån rymöer ljusa
en sällsam ro bett till mig bär,
när nattens stormar brusa.
%
Det sägs, att färlefen är starf —
ej höben ens ben släder.
Du är mig när, fast frusen marf
öet falla stoftet täcfer.
ffiinul JfiilUHröm.
Från kvinnans arbetsfält.
Studier från Stockholms horisont
af G. Gullberg.
VIII.
Kvinnan som undervisare.
» 1 barnen är icke det bästa för godt,»
rjfcA ■ beter det, men då det gällt barnens
uppfostrare ocb uppfostrarinnor, sko-
lans män ocb kvinnor, bar man länge sökt
negligera denna sats för att i stället hylla
marktschreierns »schlecht und — billig»! Det
vill säga, man bar riskerat att få dåliga lära-
rekrafter, blott därför att man velat ha dem
så billiga. Det är därför en ovansklig beder
för vårt lands lärare- ocb lärarinnekår, att den,
trots de små vilkor, under hvilka den länge
arbetat, alltid stått högt.
Länge har kampen för förbättrade ekono-
miska vilkor för lärarne pågått ocb lyckligt-
vis icke utan framgång. Tidsandan ocb en
upplyst press hafva varit goda bundsförvan-
ter i denna strid, ocb om ännu mycket står att
vinna, har dock lärare- ocb lärarinnekårens eko-
nomiska ställning på senare tider något för-
bättrats.
Det är isynnerhet på folkskolans område,
som kvinnans undervisningsförmåga tages i an-
språk. Ännu bar nämligen icke kvinnan samma
rätt som mannen att vinna anställning vid sta-
tens allmänna läroverk, utan bon måste begära
k. m:ts särskilda medgifvande därtill och kan
då blifva anställd som extra lärarinna. Men
äfven denna utsikt är ytterst liten, då konkur-
rensen med de manliga elementarlärarne är
stor.
Vid folkskolelärarinneseminarierna ocb de
högre flickskolorna bar hon något större utsik-
ter, men bufvudsakligen bar hon sin uppgift
som folkskolelärarinna.
För att anställas som ordinarie eller extra
ordinarie lärarinna vid folkskola, erfordras 1)
»att vara känd för gudsfruktan och sedlig van-
del samt ega den stadga i karaktären ocb den
fogligbet i lynnet, som ungdomens ledning kräf-
ver»; 2) att hafva undergått godkänd afgångs-
examen vid något statens folkskoleläraresemina-
rium ; 3) att hafva uppnått 21 års ålder.
Den blifvande lärarinnan måste sålunda först
genomgå seminarium.
Den, som önskar att såsom elev vinna in-
träde i seminarium, skall till rektor ingifva
egenhändigt skrifven ansökan jämte vederbör-
liga intyg, att sökanden
a) begått Herrens nattvard
b) är känd för godt uppförande
c) haft naturliga skyddskoppor samt
d) vid början af det kalenderår, då inträde
sökes, uppnått en ålder, icke understigande
16 ocb icke öfverstigande 26 år.
Sökanden skall ock ha läkarebetyg om frisk-
het samt dessutom ega någorlunda kunskaper i
kristendom, svenska språket, räkning, historia
och geografi, naturkunnighet, välskrifning och
sång.
Seminarierna indelas i fyra klasser, hvarje
klass med ettårig kurs. Således inalles fyra
år, däraf de tre första åren företrädesvis egnas
åt teoretiska studier, det fjärde åt praktiska
öfningar i den med seminarierna förenade öf-
ningsskolan.
Efter att hafva undergått godkänd semina-
rieexamen kan elev på vederbörligt sätt söka
folkskolelärarinneplats i stad eller på landet.
De löneförmåner en folkskolelärarinna åt-
Djuter äro mycket vexlande, beroende på att
det är kyrkostämmorna och de kommunala
myndigheterna på de olika orterna, som därom
besluta.
Den lagstadgade lönen för ordinarie lära-
rinna, under hvilken ersättningen ej får sjunka,
utgör 600 kronor, hvartill komma bostad, bränsle
och »kofoder» (som kan förvandlas i penning-
ersättning). Detta utgör den vanliga lönen
på landsbygden.
I de flesta städer är lönen betydligt högre.
Sålunda intager folkskolelärarinnorna i Stock-
holm, Göteborg m. fl. städer en mycket god
ekonomisk ställning, ojämförligt bättre än t.
ex. de kvinliga tjänstemännens i post- och te-
legrafverken.
En e. o. lärarinna i Stockholm har 1000
kr. årlig lön. En ordinarie har resp. 1100 och
1400 kr:s lön efter olika löne- eller »ranggra-
der». Ifrån hvarje lönegrad ökas lönen genom
ålderstillägg 2 gånger med hundra kr. efter 5
och 10 års oförvitlig tjänstgöring.
Lärarinna kan således komma upp i en lö-
neinkomst af resp. 1300—1600 kr pr år. Ar-
betstiden är omkring 9x/s månader.
Folkskolelärarinnan är dessutom pensionsåe\-
aktig för tre fjärdedelar af ordinarie lön, då
hon uppnått 55 års ålder och 30 tjänsteår.
Tager lärarinna afsked före denna ålder,
kan hon erhålla s. k. afkortad pension i pro-
portion till tjänsteåldern.
I Göteborg äro folkskolelärarinnornas löne-
förmåner ännu större i så måtto att begynnel-
selönen där är 1200 kr.
Som man finner, är detta en ganska god
ställning, men så fordras ock ett träget, allvar-
ligt och ärligt arbete, lust och begåfning för
det svåra kallet.
:f. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
