Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 49. 4 december 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1891 I DU N 389
till välsignelse och framkallar de bästa dygder.
Man bör vårda ocb omhulda sina barn, men
oförmärkt, ocb utan att hos dem väcka tanken,
att de äio hufvudpersonerna ; man ålägger dem
små plikter (naturligtvis afpassade efter deras
kropps- och själskrafter), plikter, som medföra
litet besvär för dem själfva, men vinna glädje
åt andra, hvarigenom de uppfostras till att ej
sätta sitt egna jag i främsta rummet. Hvem
har icke iakttagit, huru den glada känslan att
ha gjort sin plikt inverkar äfven på helt små
barn? Till och med på sjuklägret, där de små
för det mesta skämmas bort, borde man aldrig
lemna den lilla patientens uppfostran ur sikte
och icke låta sjukdomen gälla som fribref för
egensinne och oskick, utan bör man i stället
göra det begripligt för barnen, att de då måste
vara dubbelt lydiga och höfliga, emedan deras
skötsel fordrar dubbelt arbete och deras sjuk-
dom bereder oss sorger.
Men ett barn, som lärt tålamod, själfförsa-
kelse och pliktuppfyllelse, skall under sin upp-
växt, äfven utan lärmästare, förvärfva behagets
gåfva, hvars trollkedja är sammansatt af idel
små länkar af försakelse och blygsamhet, cch
som är ett dyrbart rekommendationsbref på
lefnadsstigen. Den, som utan knot åsidosätter
sina egna önskningar, icke låter sitt lynne för-
bittras genom sina oväntade afbrott i ett ar-
bete eller en favoritsysselsättning, som gärna
är beredd att bistå andra med råd och dåd,
och som med ett leende söker bära och öfver-
vinna lifvets vedervärdigheter, den behöfver
icke, som fru Juno, röfva behagets gördel, ty
älskvärdhetens sköna gåfva har redan fallit på
en sådan människas lott. — Men hvad gagna
en ung flicka skönhet, rikedom, helsa och ta-
tanger, om älskvärdheten saknas i hennes vä-
sen, om hon är ovänlig och nyckfull, aldrig
beredd att vara eftergifven, offervillig, punktlig
och glad? Själfförgätenhet är den äkta älsk-
värdheten, som ingenting gör för att sätta
sina egna goda egenskaper i glänsande belys-
ning, utan låter andras egenskaper komma till
sin fulla rätt, och som ger andra den behag-
liga känslan af eget värde. Det är den här-
liga gåfvan, som låter alla i en sådan persons
närhet erfara en känsla af innerligt välbehag,
det är hvad Goethes moder vid en själfkritik
sammanfattade i orden : »Jag har fått den
gåfvan af Gud, att ännu ingen mänsklig va-
relse gått bort från mig missnöjd, af hvilket
stånd, ålder och kön de än må ha varit. Jag
håller innerligt af människorna, och detta kän-
na gammal och ung, jag går utan pretention
fram genom världen, och detta behagar alla
jordens söner och döttrar, jag moraliserar in-
gen, söker alltid upptäcka den goda sidan,
öfverlåter det onda åt den, som skapat män-
niskorna, och som bäst förstår att slipa bort
de skarpa kanterna, och tack vare denna
metod finner jag mig lycklig och nöjd.»
Denna kvinna kan för oss gälla som ett
mönster af äkta älskvärdhet, och vi önska, att
hvar och en, som sträfvar efter själfförgäten-
het, må en gång få höra om sig orden: »Hvar
hon visar sig, ter sig lifvet ljusare och gladare.»
Iduns julklappsbazar.
(Forts.)
XIII. Dockvagn. En gammal hatt söndersprättas
och lägges i vatten ett dygn. Af de nu mjuka flätorna
sys en liten vagnkorg, hvilken form och storlek
man behagar. Stommen bestrykes nu med ko-
kande lim, då den efter torkningen blir styf och
bibehåller sin form fullständigt. Bronseras där-
efter utvändigt och klädes invändigt med tyg. I
Suffietten göres af järntråd, öfverklädd med tyg
och försedd i kanten med en liten bollfrans.
Till hjul tagas, 2:ne små trådrullar hvilka itu-
sågas, och hvarigenom trädas små runda träaxlar,
fastade med ett par stift eller med litet lim vid
vagnsstommen. En nätt och prydlig liten leksak,
som torde blifva kärkommen för de små.
En dockvagga göres på enahanda sätt, då en-
dast, i st. f. hjul, 2:ne medar utskäras af tjockt
kartongpapp och pålimmas. Milta.
*
XIV. Förslag till en dörrmatta, ett arbete som
bäst lämpar sig för den starkare delen af män-
niskosläktet. Man arbetar mattan i vanliga ma-
kraméstjärnor utan höga knutar, men använder i
stället för makramégarn så kalladt merlingsgarn,
ett till sjömansarbete brukligt, tjäradt garn af för-
svarlig groflek. På sidorna och ändarna begrän-
sas mattan af en tät kant. M. N.
XV. Näsduksetui. Om man har mönster på en
stjärna (fyrkantig) till ett sängtäcke, är denna myc-
ket lätt åstadkommen. Stjärnan bör minst vara
25 cm. i fyrkant och virkas med crémefärgadt
bomullsgarn samt förses med en liten virkad udd
i kanten. Den fordras sedan med litet ljusblå
satin. Alla fyra hörnen vikas tillsammans på
midten och fasthållas med en liten ljusblå rosett.
»Viola.»
*
XVI. Trådrullsetui. Af ljusblå flanell klipper man
en fyrkant 25 cm. lång och 10 cm. bred och af-
rundar densamma i alla hörnen. Derefter kantas
med smala hvita ylleband och ett litet stycke
nedanför kanten sys en bord af s. k. »kråkspark»
af fint hvitt ullgarn eller silke.- Därefter klipper
man 5 små hål (runda) vid hvardera kanten af
långsidan (ungefär 4 cm. från hvarandra) och syr
languette däromkring. Sedan tager man 5 tråd-
rullar (helst af olika färger), och dessa sättas nu
fast genom 2 smala hvita band, som man drar
genom alla rallarna och knyter tillsammans till
en liten rosett vid hvardera kanten. »Viola.»
XVII. Liten axelschal. Material: ljusblått botten-
garn, hvitt eller ljusblått isgarn och 2 grofva stål-
stickor. 175 maskors uppslag af bottengarn. Ett
rätt hv. stickas af bottengarnet. Så tages af is-
garnet och stickas 6 räta hv., vidare 2 hv. af
bottengarnet, 6 hv. af isgarnet o. s. v. till önskad
längd. I kanten virkas på gaffel ett galler af is-
garn, hvilket fastsys i ena kanten och prydes med
små bollar af bottengarnet i den andra. Denna
schal ser alldeles ut som silke och cheniljer och
blir säkert en välkommen julklapp till fruar att
begagna som supéschal. H—na.
*
XVIII. Julklapp till far. Om kragen och uppsla-
gen på farsgubbens nattrock ej se så precis nya
ut, kanhända han har en dotter, som skulle kunna
hjälpa honom därmed till jul. Se här, huru hon
därvid bör gå tillväga. Materialet kan vara kläde
eller flanell. Sedan man valt passande färg, till-
klippas krage och uppslag efter dem, som förut
finnas. På dessa broderas med silke i en färg
med Here nyanser en vacker slinga eller något
ornament. När dessa nya uppslag pryda den
gamla nattrocken, kommer den till fars stora glädje
att se ut, som om den vore alldeles ny.
Madame de R.
*
XIX. Julklapp till mor. För att kunna bibehålla
korgar snygga invändigt brukar man ju vanligtvis
bekläda dem med papper. Men då sådant ofta
behöfver ombytas, och papper ej heller ser så
prydligt ut, kan man med fördel använda vaxtaft
eller oljeduk i dess ställe. Till såväl torgkorgar
som andra i hushållet brukliga korgar utklippas
pappersmönster, efter hvilka man sedan klipper
stycken af tjock gul vaxtaft. Dessa stycken sam-
manfogas på afvigsidan medels kastsöm. Till
bättre korgar kan man lägga styckena något in
på hvarandra och sammanfoga desamma medels
»kråkspark» på rätsidan. Öfre kanten utklippes i
uddar. Ett sådant korgfoder kan efter behof lätt
rengöras med ljumt vatten och en trasa. Några
sådana korgfoder bli säkert en välkommen pre-
sent till en praktisk mamma. Madame de R.
XX. En kär julklapp till fästmannen blir troli-
gen en af fästmön själf förfärdigad ram med plats
för två fotografier, ej fästmöns och fästmannens,
utan endast hennes. Af hvad material ramen
göres, beror helt och hållet på egen smak, men
den bör vara i ,form af en palett, 25 cm. hög.
Längst upptill venster göres en oval utskärning
för ett mindre porträtt och längre ned till höger
en liknande för ett större porträtt. Beroende på
om ramen är broderad på plysch, målad eller
etsad, broderas, målas eller etsas under den öfre
ovalen ordet »förr» och under den nedre ordet
»nu». Nu sätter fästmön i den mindre ovalen ett
af sina porträtt som barn och i den större ett af
sina sista. Om man vill, kan ramen prydas af
någon liten enkel blomma, t. ex. en förgät-mig-ej.
Madame de R.
XXI. Ett bokställ. Materiel: 11 tunna trälister
af olika längd (hvarom närmare här nedan) och
2 cm. bredd, 33/» meter lika breda, svarta eller
kulörta, sammetsband, stålperlor samt 16 bömiska
perlor. Till ramen klipper man 3 lister om 24
cm. längd och 2 lister som endast äro 14 cm.
långa; de kortare skola bilda tvärsidorna. Alla
5 öfverklädas med sammetsbanden, så att man
vid hvarje styng upp och ned på ömse sidor fäster
en stålperla. När öfverklädningen är fullbordad,
hopsys först en vanlig ram och så ytterligare en
list (den femte) längs efter långsidan, men så att
båda bilda en rät vinkel mot hvarandra. För att
läget må bibehållas sammanbinder man tvärsi-
dorna med några perlrader. Man förstår att boken
är ämnad att hvila på denna list. Nu öfverkläder
man 2 lister om 18 cm. längd, hvilka fästas 5
cm. från hörnen på den nedre listen, och hvilka
på ändarna sammanhållas af en 11 cm. lång
klädd list. På båda dessa tvärlisterna fastsys
tvärs öfver — utgående från yttre ändan — 8
bömiska perlor, men alltid med ett litet mellan-
rum, så att »stödet,» som återstår att beskrifva,
kan efter behag ställas och flyttas mellan dessa
perlor. Stödet består af 2 lister om 12 cm. och
en tvärlist om 11 cm. och fästes 5 cm. från öfre
ramlistens hörn. Equus.
XXII. En matta att lägga under tårttallriken. Vid
val af broderi fäster man afseende på, att den
släta ytan i midten blir lagom stor för tårttallri-
kens fot. Väljer man applikationsarbete, så egnar
sig en krans af vindrufklasar med blad särdeles
bra; äfven andra frukter eller blommor passa.
Mattan är en bordsprydnad, men särskildt upp-
fyller hon sitt ändamål, om vid »sittaode bord»
tårtan bjudes omkring, för att det eljest uppstå-
ende tomrummet efter tallriken ej må stöta ögat.
Presenten kan tillökas med en tårtduk. Af fint
hvitt linne klippes en rund bit, som står några
centimeter utöfver tårttallrikens kant, och som
prydes rundt omkring med en väl utförd, uddig
bård i hvitbroderi, hvartill man väljer ett mön-
ster med rätt många hål (ej klumpsöm), för att
närmast imitera utslaget tårtpapper. Equus.
XXIII. Poesi-bok. På mörkblå atlas sys i
venstra öfre hörnet en kvist af hvita vårblommor,
i högra en dito ljusröd sommarblomma. I nedre
venstra hörnet ett ljusgult ax och ett par strån,
samt i högra blott en mörkgrön grankvist. Inuti
utskäres plats för ett porträtt af gifvarinnan, och
däromkring sys en krans af ljusblå förgät-mig-ej.
Nederst på permen broderas i glilter-silfvertråd
»Pensé à moi». Så tages rundligt med hvitt
papper, hvilket, jämte permen, hvars baksida kan
vara alldeles slät, lemnas till bokbindaren till in-
bindning. Därefter afdelas boken i tolf delar, en
för hvarje månad. På första bladet skrifves en
tillegnan till emottagarinnan samt appliceras en
bukett pressade styfmorsblommor. Därefter kom-
mer januari månad, med en vers lämpad härför
och ett litet vinterlandskap (färg-trvckbild). Alla
bladen till denna månad prydes med en liten
krukväxtblomma, pressad, som blommar vid denna
tid. Så fortsättes för hvarje månad. Ett år minst
bör man samla materiel till bokens innanmäte.
Hvarje blomma bör pressas efter hand, som den
finnes, och noga antecknas dess tid. Lika noga
böra versar samlas eller ock tagas ur eget hufvud.
På sä sätt blir det hela verkligt utsökt och af
godt värde. Ebon Hoi.
C. W. SCHUMACHER 1 För Sveriges
(Husmödrar!
Spisbröd | Cakes o. Biscuits \ STOCKHOLM,
Kongl. Hofleverantör. försändes öfver hela riket. / 17 Norrlandsgatan 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1891/0397.html
