- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1891 /
399

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 50. 11 december 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1891 I DU N 399
bildar framsnibben, till dess att lyckornas antal
blir 60, då man stickar 3 cm. rakt utan ökning
eller minskning. Härefter går man åter tillbaka
med minskning och ökning på samma sätt för att
forma andra hälften af hufvuddelen ochjandra
bandändan. När stickningen är färdig, fuktas
fanchonen, utspännes och pressas väl med ett
varmt strykjärn, hvarefter den rundt onFgarneras
med en smal, knypplad, svart spets.
Kaima.

*


XXVII. Dammskynken öfver vaser, nipper m. m.
Beskrifningen på dessa praktiska skynken — hvil-
ka om kvällarna samt under sopningen på mor-
gonen skola skydda fina nipper, konstgjorda blom-
mor m. m. för damm — blir nog tydligast, om
jag nämner, hvad som ingaf mig första idéen där-
till, nämligen att använda en gammal parasoll af
ljusgul alpacca. Den öfversta, spetsigt ihoplöpande
delen bortklipptes och öppningen ersattes med en
rundel (12 cm. diameter); de 8 skarfvarna voro
ungefär 16 cm. långa och hvarje fält i midten 14
cm. En något rynkad volang af samma tyg med
markerade uddar och broderi i brunt (4 muscher
1 hvarje tredelad udd) pryder skynket rundt om-
kring, och en likadan volang nedfaller från det
öfre runda locket. Af kulört sidentaft kan man
åstadkomma särdeles vackra sådana skynken, i
alla händelser bör väfven vara ogenomtränglig
för damm, men ändock så lätt som möjligt.
Stenia.
*


XXVIII. Dockmöblemang. (Mammas gåfva till
småttingarne.) 6 st. kubiska träklossar med 5
cm. kant samt 6 st. skifvor af cigarrlådsträd med
en längd af 9 cm. och en bredd af 5 cm. utgöra
trävirket till de stoppade stolarne. Träskifvan
belägges med litet bomull för att åstadkomma
stoppningen på ryggstödet, kreton öfverspännes
och fastlimmas med Syndetikon på baksidan, hvar-
efter en afpassad kretonlapp med invikta kanter
fastfästes på stödets baksida. Nu stoppas sitsen
på samma sätt, hvarefter ryggstödet fastspikas
vid sitsen sålunda, att ryggstödets höjd blir endast
7 cm. Af kreton fållas och rynkas en garnering
kring sitsen samt fastfästes med stålstift, hvarefter
stolen är färdig, och de 5 öfriga förfärdigas på
samma sätt. Soffan göres af en cirka 6 cm. hög
cigarrlåda, hvars lock löstages, stoppas och be-
klädes på samma sätt som stolryggarne. För att
soffan äfven af dockorna må kunna användas som
liggplats, göres sitsen flyttbar, till hvilket ändamål
främre sidan af soffan göres så mycket lägre som
drygt motsvarar det lösa lockets tjocklek samt
små stöd, af den främre sidans höjd, insättas i de
bakre 2 hörnen af lådans inre, dock först efter
det ryggstödet fastgjorts. Sedan ryggstödet är
beklädt installes det i lådan och fastlimmas vid
lådans bakvägg. Nu göras af cigarrlådträ 2 bitar
af l’/2 cm. bredd och samma längd som gafveln
på soffan, styckena beklädas med kreton, som
öfvervikes och fastlimmas på baksidan, hvarefter
de fastlimmas på kanterna af soffans gaflar. En
kretonremsa fållas, rynkas och fattlimmas rundt
om soffan. Ett lock afpassas nu, så att det kan
inskjutas som sits, stoppas och beklädes. Om
man ännu vill höja soffans utseende hoplimmas
2 eller 3 tomma trådrullar (antalet beror på gaf-
velns längd), omlindas med bomull, öfverklädas
med kreton, som hoprynkas i hvardera ändan,
samt fasllimmas på det l’h cm. breda underlaget.
Sängkläder sys och inläggas i soffan.
Divanbordet göres af locket till en större kakao-
burk, som öfverspännes med kreton och förses i
kanten med virkad garnering, eller ock af locket
till en bleckbonbonask, som målas och förses med
kantgarnering, båda dock efter att förut hafva i
centrum blifvit genomborrade med ett litet hål
och med en spik fastgjorda vid foten, som antin-
gen kan utgöras af en hos svarfvaren beställd
stadig fot eller af 2 på hvarandra limmade tråd-
rullar, 1 mindre (hvars öfre öppning blifvit fylld
med en inlimmad träplugg) upptill och en större
nedtill. Under den nedre rullen kan man ännu
för yttermera visso limma en cirkelrund eller
fasonerad träskifva af l’/2 cm. större genomskär-
ning än rullens för att förhindra bordets kull-
stjälpande. 2 st. blombord förfärdigas på samma
sätt, af mindre kakaoburkslock, dock med den
skilnaden att lockets kanter nu vändas uppåt.
Blomkrukor göras af de munstycken af urhålkad
och polerad rotting som i askarne medfölja de
ryska och finska papyrosserna. Den nedre vidare
delen af munstycket afsågas eller skäres till en
längd af l’/a cm., fastlimmas på bordskifvan och
fylles med lim, hvari sedan »blommorna plante-
ras». Krukväxter tillredas nu på Here sätt: En
amaryllis göres af en knippe af de nedre fanen
på en påfågelfjäder jämte en stängel af fm stål-
tråd, som uppbär de af rödt silkespapper förfär-
digade klockorna. Rosenbuskar göras af moss-
knippen prydda med hvita, röda och gula minia-
tyrsilkespappersrosor. Knippen af torkadt gräs
etc. utgöra de öfriga krukornas fyllnad. Rummet
prydes med gardiner, taflor (inramade glansbilder),
speglar etc. efter hvars och ens egen smak. Ett
pianino kan och tillverkas af en mindre cigarrlåda
eller pappask med vidsittande lock, som fastlim-
mas i upprätt ställning, sedan asken ställts på kant
med botten till framsida. Hela asken öfverklädes
med svart glanspapper eller målas svart, hvar-
efter en klaviatur af hvitt papper uppritas och
fastlimmas på sin plats. Kakelugnar till rummet
göras af gult eller hvitt glanspapper, på hvilket,
med blyertz, rutor uppritats för imitering af kakel
samt luckor och ventillock af guldpapper påklistrats,
hvarefter papperet hoplimmats i form af en rulle.
En dylik rumuppsättning fordrar ringa kostnad,
men bereder dess större glädje hos emottagarne,
kanske ej mindre hos gifvarinnan ! Kaima.
(Forts.)
Ny literatur.
Utom de å sista sidan i detta nummer upp-
räknade arbeten, som till julen utgifvits å Frithiof
Hellbergs förlag, och hvilka vi kunna rekommen-
dera såsom goda böcker, vilja vi nämna följande
nyheter i bokmarknaden:
Skärgårdsbilder, af K. A. Melin, med illustratio-
ner af Jenny Nyström; Vilhelm Billes förlag.
— Bokmarknadens måhända vackraste arbete
till julen. Den kände och värderade skalden och
den lika kända och värderade tecknarinnan hafva
här täflat om att åstadkomma omvexlande friska
och stämningsfulla alster i stor mängd. En hvar,
som älskar att till julen pryda sitt salongsbord
med ett praktarbete och har råd därtill, torde ej
tveka länge, innan han lägger sig till med detta.
Ty det är i alla afseenden ett praktverk, som på
goda skäl kan rekommenderas.
Min hustrus dagbok, utgifven af Elis; svenskt
original; Albert Bonniers förlag.
Ur den finska sången samt några ryska skalder,
tolkade af Fågel Blå; Helsingfors G. W. Edlunds
förlag. Ett litet nätt dikthäfte med många goda
bitar uti.
En pilgrims dagbok af Jerome K. Jerome, be-
mynd. öfvers. ; Fahlcrants C:os förlag.
Musikföreningen gifver sin uppskjutna konsert
torsdagen den 17 dennes å Musikaliska akade-
mien. Programmet upptager bland annat Mozarts
härliga Requiem. Generalrepetition hålles mån-
dagen den 14 i E. W:s stora sal kl. 7 e. m.
I en vrå af världen.
$
Berättelse för Idun
af
Cecilia Bååth-Holmbeng.
(Forts. o. slut fr. föreg. mr.)
etta nedslog henne dock ej. Det mål,
hon satt sig, liksom bytte plats ; hon glöm-
de sin egen längtan; förnekade man hen-
nes konst? Nå väl — så länge hon lefde,
skulle hon kämpa för den-, och den dag
skulle komma, då den blefve erkänd för hvad
hon visste den vara, konst och ej rätt och slätt
handarbete.
Och inne i sin »atelier» lefde hon nu sin
egen drömda värld. — De få bristfälliga stolarne
därinne, som blifvit hopplockade här och hvar
ur skrymslen och skrubbar, stodo och stödde sig
mot rummets väggar för att ej falla omkull ; det
stora fönstret hade ej någon annan gardin än den,
som bildades af vinrankans grenar, stora sybågar
stodo rundt omkring väggarne jämte korgar fulla
med ullgarn i alla färger — här hade hon sin
värld full af doft och lif och skönhet, här lefde
hon upp igen, då hennes illusioner ramlade i be-
röring med hvardagslifvets småkraf; här var hon
lycklig, ty hennes konst skulle en gång bli er-
känd, hon skulle dock bli konstnärinna, och då
skulle världen komma till henne, och folk skulle
komma hit, komma lång väg ifrån för att lära
af henne, och då skulle hon gladt och öppet åter
kunna se honom i ansiktet, som hon visste skulle
fröjda sig med henne, och som ännu mindes hen-
ne fast hon ej återsett honom sen den gång, de
ord fälldes, hon aldrig glömde, ja — mindes hen-
ne, och alltid var villig att hjälpa henne — och
hennes hjärta slog af glädje och längtan efter
denna stolta stund, och hennes hand flög öfver
duken, där de ljufvaste änsgblommor spirade upp
och smultron lyste röda under daggiga blad.
Jultomten, skolbarnens jultidning, utgifven af
Svensk Läraretidning, första årg. 1891. För det
billiga priset af 25 öre erhålles här en prydlig
16-sid. jultidning för de unga, rikt illustrerad och
med goda bidrag af flere framstående författare.
Helt säkert skall »Jultomten» hädanefter hvarje
jul blifva en kärkommen gäst hos de unga.
Teater och musik.
K. hofkapellets Mozartskonsert sistlidne lördag i
Musikaliska akademien var särdeles talrikt besökt,
och de närvarande voro hörbarligen mycket be
låtna med hela konserten. Programmet upptog
uteslutande kompositioner af Mozart, hvars hun-
draårsminne — den stora tonsättaren afled näm-
ligen den 5 dec. 1791 — k. hofkapellet på detta
sätt velat fira. Utom overturerna till »Trollflöj-
ten» och »Enleveringen ur seraljen» upptog pro-
grammet en aria ur »Figaros bröllop» och ett par
sånger vid piano, förträffligt föredragna af fru
Edling, samt såsom hufvudnummer den härliga
g-moll-symfonien, af hvilken tredje satsen, den
genialiska menuetten, måste omtagas. K. hofkapel-
let, som anfördes af hr Henneberg, förtjänar ock
erkännande såväl för utförandet af samtliga num-
ren som ock särskildt för anordnandet af denna
musikafton som en enkel offergärd åt den odöd-
lige tonsättarens minne.
Ur Waldemar-sagan, suite i fyra afdelningar för
stor orkester af Andreas Hallen, uppföres om
söndag kl. ’!% 2 e. m. m. i Berns konsertsalong
med biträde af k. hofkapellet. Naturligtvis kom-
mer tonsättaren själf att leda uppförandet. Denna
konsert-matiné torde säkerligen varda af stort in-
tresse.
Martha Remmert, berömd pianist från utlandet,
gifver nästkommande tisdag konsert härstädes,
antagligen med biträde af k. hofkapellet.
* #
*


Men nere i den lilla staden hade det intresse
och deltagande, som man hyst, då olyckan bör-
jade i prestgården, så småningom under årens
lopp åter försvunnit. Man tyckte ej om det un-
derliga, liksom hopdragna lifvet i prestens hem
— det var ju, som om man ej hade någon prest-
familj, tyckte man.
Presten själf var ju en bra och vänlig, fram-
förallt en beklagansvärd man, skada blott, att
han efter olyckan dragit sig så mycket undan of-
fentliga värf och helt och hållet lemnat »förenin-
gen» för att ständigt vara hemma hos sin hustru,
som ju var och förblef förryckt.
I de små vilkor och de små intressen, som all-
tid fylla de små städerna, bli oftast både tankar
och uppfattning små och trånga, detta, som kal-
lades »konst», kände man just ej något till. I
Adelsgatans salonger funnos visserligen taflor, till
och med original, och detta var konst, det visste
man nog. En gång hade till och med en resande
»konstsamlare» kommit dit till staden och i gäst-
gifvarsalen anordnat en utställning af medförda
oljetryckstaflor: italienska fiskargossar och
flickor med biåsvart hår och nakna halsar, pitto-
reska hvitskäggiga tiggare i röda rockar, blåkläd-
da damer med långa gula lockar, sittande uti sjö-
gröna bersåer — och stadsfogden hade framför
alla andra uppmuntrat »konsten» och med kän-
naremin ställt sig på lämpligt afstånd från hvarje
tafla, knipit ihop ena ögat och med det andra tit-
tat genom den till kikare formade handen, bläd-
drat i »katalogen» och undersökt numren. Nog
var detta konst alltid, men aldrig hade man hört
talas om, att en prestfru befattade sig med sådan !
Och därtill en så oduglig prestfru !
Man ryckte på axlarne åt henne, och man gick
så långt, att man en gång uttalade sin förvåning
för presten själf; men då svarade denne lugnt,
att hans hustru kunde sköta sin nål bättre än
någon annan — det vore väl ej något opassande
Jakob Kulle’s
Svenska Monster for Konstväfnader och Broderier (Omkring 200 mönstermotiv) i färgtryck. 6 häften med 6 planscher i hvarje
häfte. l:a och 2:a häft. utkomna. 3:e och 4:e slutet af jan. 1892. Hela verket fullständigt i april n. ä. Pris 1:50 för häfte För
suhskribenter 7:50 för hela verket (Postanvisning). Subskription hos JAKOB KULLE, Postadress Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1891/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free