Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—..»M W-...«.W«
M a Tn h e ni.
Det mar en tid det bodde uti Norden
En storsint att beredd för frid som krig.«
Dä, ingens- slaf och ingens herre morden-
Hwar Odalbonde kvar en- man fdr fig.
Med smärd han röjde wistd, sned pkogen jorden,
Med lugn för Gnd orh nian han gick sin stigs
Sig sjelf sitt märn han miste andra skpdda,"
Och Kungasöncr wäxte si chans hydda.
Till honom ej frän widt aflägsna· stränder-
Med skeppen flöto konstiga behof.
Ej krämarn musten sög mur hans länder-,
Ej flärdens yppighet han-s minst begrof.
"Men åkern plöjde han med egna händer, -
Hans tillit war hans arm, hans skatt mar hof.
sWiir konst att njuta är, hans mar umbära,
Och fielf sig wara nog, war all hans lära.
Om han ej öfwad war att sirligt tala,
Hans hand-st .g gallde nm än ed och skrift.
Han drog ej agg inunder miner haka
H« ns hand bar smärt-, men ej hans tunga gift.
Han ej förstod med ord en sknkd dekal-xi-
Och spraka mn sitt hjertas ömma drist. «
Hans hat war eld, hans mänskap gick Höders-·
Och med sin Fostcrdror han vette ödens
«- i
· i- «- .-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
