Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(-
22 Wisingem
Så bad jag — men hän gick. ock wintersn lång «
«·Och med sippor stränderna strids-.
,Och böljorna sjunga äter fin fang,
Och klinga: till fjöß- till sjösä!
Och wärwindar spela i dal och i- höjd,
Och strömnmrne frie störta med fröjd
Uti hafwet.
Dä grep mig det fordna, osynliga band-
Mig läskade böljornas-Gats
Jag strödde mitt gnkl öfivek staber och land,
Och slog min krona i krus
Och fattig, som fdrr,n1ed ett skepp ocb ett smärt-«
Drog nwt·okånda öden i Wikingmeer ’
V– Uppå hafwet.
Som winden frie wi lekte med lust
PR fjerran swallatxde siö
Wi mennisknn sågo, på frånnnande kust-
På samma satt lefwa och dö. «
Beknntren sned henne städs bosätta sig;
Men sorgen, hon knnner ej Wikingcns stig
uppå hafwet.
« Qch åter bland kämpar jag spejande stod
Efter skepp i det fjerran Islä.
Komzz W ikingas fege! —- då gällde det blods
Kent Kränmrn —- sä fick han gäY
.Men blodig år segren den tappres watt-, ,
Och Vikinga- mänsisnp, den knytes med smör-v
Uppå hafwa.
Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
