Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Island står i lågor. Fader, sofwer du?
Wakna, fader Sturle! Hekla brinner nu.
Hela natten satt jag wid dess klara brand,
Skref på permebladen med en flitig hand,
Tills på purpurwingar kom en glödhet wind i
Flämtande, och lade sig uppå min kind:
Swepte så en slöja kring mitt ögonpar,
Att jag icke riktigt wisste hwar jag war.
Se, då kom en härlig Konung fram till mig,
Månskenslika kläder hade han på sig:
Klar en eldröd krona på hans hjessa satt,
Wänligt war hans anlet: rundt omkring war natt.
När han stod mig nära, brände hett mitt bröst:
Och som ljud af klockor hörde jag hans röst:
””Yngling! ej förfaras. Olof är mitt namn,
Ingialds Son — min boning är i Heklas famn.
För min fromhet blef jag uti lågor bränd,
Mycket har jag lidit, litet är jag känd.
Men min stam i Swerige stolta spiror fört,
Om min ätt i Norrige har du wisor hört.
Mellan twenne eldar än i dag jag står:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
