- Project Runeberg -  Iduna. En Skrift för den Nordiska Fornålderns Älskare / Tionde Häftet. 1824 /
52

(1811-1845)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ᛦ.


Yr eller Yttersta Runan.



Jag runor ristat har om mina fäders tid,
Om deras råd ock dåd, om deras lugn ock strid.
Om Hoppet skref min hand en enda gyllne runa —
De helgas Urd ock Skuld och Brage och Iduna.
Min sista Runesång på Ygdrasil jag skär
Åt Nornan Warande ock åt den tid som är.

Allfader sitter tyst, högt ofwan stjernors fäste,
Den allramildaste, den störste och den bäste:
En runa på sitt blad han skär för hwarje tid,
Emot den onda sträng och mot den fromma blid.
En Runa hette Man: hon sken på himlen präktig,
Om dagen såsom sol, i ljus och wärme mäktig,
Om natten mild och swal, som Friggas stjernbild klar:
Ett slägte lyste hon, som rent och manligt war.
Lik en, som ur ett träd guldfrukter plockar neder,
Som tar ett barn emot, som hoppas och som beder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:09:41 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/iduna/10/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free