Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Odin och« Budh a-. i89
begynna ifrån Brahminemaz egen nio-viska
kosmogoni Widen sådan iemsöietfe airo sjelf- -
wa benämningarna ganska wigtiga och ofta
den enda ledningen, sedan den poetiska omkläd-
" naden genom Skuldernas fria lichandli ng, k-
synnerhet hos Europeiska folken, blifwit bet-od- .
ligen ombildad och sältan kunnat bibehålla sig
utan främmande tillsatser Egeneliga repre-
sentanterna för naturens utwecklingsgkader i
dennamythvlogi torkas ifrån början hafwawas
kkt så »), men, betraktade under olika synpunk-
ter-, förhållanden och kännemärken, erhållit sie-
ra benämningar-» Jndiska Mythologien är ser-
detes rik. På sådana lik-betydande Gudanomn·
Dekifrän härleder sig denna myckenhet af hand-
lande personer-, som- nppfyller den klassiska forn-
tidens mera poetiskt utbildade mordiska skåde-»
spel. Den i Indien så ofta framträdande ideen ;
om de Gudomliga makternas Incamation eller
s) J be äldsta mordiskt-, fragmentet kacnsinnee man
den Indtssa Tritnurtt. Tablrerna woro us-
spklmgckgem enligt Areesilaus Arami- hoo Stra-
bon, liksom dswer Gudarna i Grekeos och Nomarcs
Mythvcvgier- endast tr·.e«nne Antalct asp Gudarne-
som i Upsala Temoet dyrka-des, onts-ok Adam is
fasa Bremen- också tre. ;., inx Gorfqginning
n. 25 och Wöluzpa str. 17. "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
