Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
GÖTIIISKA FÖRBUNDET.
stått på branten af undergång, och hade i detta
ögonblick blifvit dyrbarare för alla sina söner. Dess
öde var ännu oafgjordt, dess räddning tvifvelaktig.
Det sökte ett stöd äfven i sina minnen, och
svenska hjertan voro stämda mer än förr att lyssna
äfven 1i!l de halft förglömda äldsta, som talade
om nordisk kraft och ära.
Under sådana inflytelser skref jag i Stockholm
vintern och våren 1811 sångerna: Den siste
Kämpen — Vikingen — Den siste Skalden. Jag satte
dem äfven i musik. Endast melodien till
Vikingen har blifvit bibehållen. Musiken till de bägge
andra är förkommen, till föga skada, då denna
uppgift öfversteg mina krafter. Dessa Dikter
författades i och for den nämnda kretsen af vänner.
De voro en öfverraskning för dem och nästan för
mig sjelf; ty jag hade ditintills föga försökt mig
på< det poetiska fältet. Dessa försök följdes innan
kort af Odalbonden, Manhem med liera andra. I
förbundets stämma den 20 Maj 1811 föreslog jag
utgifningen af en Tidskrift till befordrande af
förbundets ändamål. Den 31 påföljande uppläste jag
en Anmälan till en sådan. Första häftet af Iduna,
vn skrift för den Nordiska Fornålderns älskare,
af mig ensamt författadt, utkom genom
förbundets försorg under loppet af sommaren 1811, då
jag befann mig hemma i min födelsebygd, .lag
minnes ännu, huru jag en vacker afton gjorde
mina föräldrar och syskon första gången bekanta
med min nya värdighet såsom poet med att upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
