Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 Om Histoticns förbättqnde
för en hivar som det minsta sysselsatt sig med
Philosophi bekant, att nttryäet af sielfmcemes
tanden jag, är en sådan. J detta begrepp
ligger ju att jag, som wet, är alldeles det
sam-Ina med det jag, hwarom jag har med-
metande-. Ett jag år ej annat ån medwe-
tandet af sig sjeif. Hår äro fälcsch ob-
ject Och föreståttning ett. Här är ett uttryck
På en gäng af en ursprunglig dubbelhet och
enhet, som fjethva biott ärv ett om det fem-
ma. Dennu ursprungliga enhet fan ej wa-
ra nagou annan än den, hwarier före-
ställning och obiect, såsom skilda ät, först
· tik-som lösa sigz och det är den som fednn en-
famt gör ofwergsngcn emellan dem xnöjliq,
eller att jag i ett omdinne kan referera pre-
dicat et till subjekten Knusisapen omdenna
enhet ka11·fätedes ej heller bestå i ett fädant
refererande Iust emedan den förmedlar all
k1mjtjap, cm kunskapen om den fjetf ej wnrct
en genom begrepp förmedlad kännedom. J«
sjelfma werket måste mät ock identiteten af
realitet dch tanka, af föreställning och objekt
wara det omedelbarasie af allt wetandez den-
na enhet måste således omedelbart fes eller
maka en åskådning. Denna kaådningmk
fite ligga allt med-metande till grund, fast det
ej fjetf wet af denz ty för-den manliga re-
» flexion finnes blott medelbar kunskap. Den-
, na äsiävning kan således blott framträda fås ,
- « som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
