Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.8—8 ’ Betra-ktelfet.
mänge förmena ,,sli nyore det redan en förtiensi
att besinna sig sstillastäendez och det-är killier
en förtiensi, hwilken wi gerna lemng ät dem-
som deraf» skulle wilja berömma. sig. Med-
dem ha wi ei. att tala· Tiden åk i alle
fall döf för deras tillsägelfe nttgöm halt.
Dento, «hur» man ock bär sig ät, ottösteligas
Wi -wilie blott först och främst med anled-
ning af den öfwerklagade återgången, för-
klara oß sjelfma, och säga dä, att det fin-
nes en återgång, som ej blott ckr möjlig, u-
tan äfwen under alla tider. och omständigheter
loflig och nyttig, detän äten-gängen till
sig silielf
Hwad är som utgör ett folk? Männe
blott de samtidas förening för ögonblickliga
behöf? Det skulle i det fallet ej ens i sin egen
· föreställning kunna gälla tom ett sådant. Utan
national-medwetande ingen nation. Men det-
ta är ej blott medwetandet af en enhet för
stundom som nästa stund kunde äter upplösa-
vman af en sådan, som gör och gjort sig gäl-
» levde Under alla förändringar- ochs just deriis’
genom urskiljer sig sjelf. Under tidens pröf-
n-angar utwecklas hos ett folk detta egnask med-
wetande, som man äfwen. kallar national-käns-
stat och om detta slags personlighet gäller det-
samma- fem om all annan: den äges ei utan
att tillika oupphörligt förwcirfwas. Man är
» el
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
