Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
sig till mod och undergifvenhet. Far och son ha
stängt in sig. Men det är icke endast den barska,
uppretade gubbrösten, som höres ut till de oroligt
lyssnande — den unges ljuder ibland öfver i vrede
och förebråelse.
Fru Holm vankar omkring, ger snäsiga befall-
ningar och skramlar med nyckelknippan som om
ingenting stode på. Men hjärtat bultar och det
susar för öronen, och då ändtligen rösterna där-
inne tystna, dörren rycks upp och herr Gunnar stör-
tar ut, är hon i hans väg med framsträckta händer.
Men det såg han icke,
»Konjak och vatten — var god låt sätta in
på mitt rum, fru Holm!»
Fru Holm besinnade sig. Men att icke hör-
samma tillsägelsen, var nu icke värdt. Så tog
hon då brickan själf och glaset klirrade icke i
den beslutsamma fruns händer.
»En full flaska — det är riktigt! Här skall
bli ett bastant rus af.»
»Ja, Si sedan den kväll, herr Gunnar föddes,
har då ingen människa gått rusig till sängs här
i huset. Men den dagen voro vi alla yra i mössan
— först af glädje och sen af champagne. Kors,
hvad patron spenderade den dagen!»
Han studsade och såg skarpt på henne. Men
hon polerade ifrigt brickan med sin näsduk och
fortfor frimodigt:
»En son, kantänka, ofvanpå alla flickebarnen!
Hvarenda en på gården, ända ned till lilla gås-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
