Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
tystlåtenhet och blyga brådska vid bokutbytena
hade hindrat att de båda förut blifvit intimare.
Men nu, drifven af önskan att hjälpa sin unga
väninna och mycket välvilligt mottagen af biblio-
teksfrun, vällde fröken Sidsels bundna meddelsam-
het fram ur sina hittills stängda djup — och
dessa två gamla fruntimmer hade härmed funnit
hvarandra. Det begärda lånet erhölls, och så kom
det sig att sedermera hemtade fröken Sidsel och
biblioteksfrun hvarandra ofta till gratiskoncerter,
till att vänta i gathörnen vid tilldragelser inom
kungliga familjen eller följdes de åt ut till kyrko-
gården vid celebra begrafningar.
»Jeg er meget kjed af at jeg ikke kunde
skaffe mere», hviskade fröken Sidsel efter det
betydelsefulla besöket och stack pängarne i hand
på Märta, som under hennes bortvaro fördrifvit
tiden vid klaveret i de gamla flickornas hvardags-
rum — ett stort gårdsrum utmärkande sig för en
viss oren och ovädrad, men pedantisk ordning.
»Min söde Grevinde burde have haft en ny lyse-
blaa Rejsedragt med hvidt Pelsverk! De vilde
have veret guddommelig i en blaa Hat med
hvide Fjer. Ja, De betaler naturligvis Pengene
igen naar De kan. Fru Möller lad mig merke
med at hun har fuld Tillid til mig ... ja, De
forstaar, min söde Grevindel!»
Fröken Sidsel sög på det sista ordet, som om
det varit en läckerhet, som det borde njutas af i
det längsta, och så ofta hon kunde begagnade hon
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
