Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
ju vara långt borta, medan hon vistades i hans
hembygd, och han skulle alltjämt förblifva i
okunnighet om hvem hon var. Så blefve det bäst.
Men friherrinnan Mina grubblade öfver Märtas
ovilja mot hennes ungdomsvän. Flickan ogillade
naturligtvis, att han älskade hennes morbrors
hustru, och friherrinnan Mina beslöt ånyo att bygga
på tillfälligheter.
Hon hade alltid hyst en hemlig respekt för
sin mans unga släkting, men den hastigt upp-
vaknade kvinliga förgudning, som nu kommit till
lemnade henne ingen ro hvarken natt eller dag.
Huru åter ställa sig ren i Märtas ögon och obesud-
lad af Gunnars kärlek? Huru utan att stöta sig
med Märta och utan att bryta det till henne gifna
löftet, kunna sammanföra henne och Gunnar? En
utväg måste finnas. Ty naturligtvis skulle Gunnar
fatta eld. Och ingenting borde öfvertyga Märta
bättre om Minas osjälfviska afsikter än att se sig
älskad af Gunnar genom Minas förmedling. Ingen
bättre upplösning gåfves än en förening emellan
Gunnar och Märta. Den måste komma till stånd.
Fanns det då ingen liten springa i det gifna
löftet att krypa igenom?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
