Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
i E. och isynnerhet i det logis, hon där haft.
Madam Svensson kunde ingen upplysning gifva
— blott att fröken sagt sig heta Blanche och vara
ifrån Stockholm. Kofferten, som stått i magasinet
hade blott haft sitt polletteringsnummer, det hade
Svensson sett.
Han for till Stockholm. Där vankade han
omkring på promenaderna, han besökte teatrar
och lät bjuda sig bort, men den han sökte och
dunkelt hoppades att härigenom oförmodadt stöta
på, fann han icke. Hans tärande förbittring kände
snart ingen gräns och endast grannlagenhet hin-
drade honom att annonsera eller anlita polisens hjälp
till att uppspåra den försvunna. Om han blott haft
en enda ledtråd; men hon hade icke gifvit honom
någon. Hon kände honom — hennes öfverraskning
då han nämde sitt namn, hade förrådt detta — och
hon var nu på sin vakt emot ett förnyadt sam-
manträffande. Men hon var hämnad, ifall han för-
gått sig emot henne, han led grymt af att icke
ens få tillfälle att förklara sig. Ah! om han blott
kunde få säga henne allt
Modlös, uppgifvande allt hopp, beslöt han till
sist att återvända till Uppbärga. Han finge nöja
sig med att låta minnet syssla med dagarne i E.
och fantasien utfylla de möjligheter, det därstädes
upplefda inneslöte. Detfinge då bli hans sysselsätt-
ning långa kvällar, medan solguldet slocknade
från hans bokpärmar och det blef skumt i de sling-
rande gångarna därute i parken, sade han sig sjukt.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
