Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
skapsmänniska. Han arrangerade samkvämen, var
en elegant, outtröttlig dansör och dessutom kurtisör
på ett tyst, smygande vis, som hade alla fördelarna
på sin hand. Han kom hittills ouppmärksammade
flickor och af sina män icke längre uppvaktade
fruar att sedermera med en suck erinra sig sejou-
ren vid sanatoriet.
D:r Strömers var hans fullkomliga motsats.
Född bondpojke och begåfvad med ett särdeles
fördelaktigt yttre, frågade han icke efter mycket
annat i världen än att kunna tränga sina breda skul-
dror så mycket som möjligt fram dit, där han ansåg
samhällets centrum vara. En dam ur de högre klas-
serna hade intresserat sig för pysen och hjälpt honom
fram. Med okuflig energi hade han fullbordat
sina studier, lät icke förleda sig till något kotteri
medlemskap, hånade tidigt och öppet allt som
hemföll under rubrik Humaniora, hade en obegrän-
sad arbetsförmåga och forskningslusta, men var i
sitt enskilda lif intet exemplar, ehuru han visste
att laga så, att ej något syntes, som kunde ha
fördunklat den gloria, hvarmed man inom foster-
morskretsen omgaf honom. Med vaken blick för
tidens nya uppslag inom hans vetenskap och all-
tid orädd, ehuru till sitt uppträdande artigt och
slingrande medgörlig, hade han kommit till sana-
toriet för att lära och behålla det godt var.
Man visste inom kamratkretsen att han ex-
perimenterade oförsynt, och man sade sig sins-
emellan, att man icke ville låta sig behandlas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
