Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
Han tvekade dock och hon gjorde en afvär-
jande åtbörd.
»Det är icke troligt att ni skall få... till:
fälle ... påminna... I en framtid! Föröfrigt —
så dumt detta är! Jag ämnar icke byta ord med
er. Det är mig likgiltigt under hvems tak fröken
Sidsel är, tillade hon häftigt, förbiseende den
lilla motsägelsen. »Jag går till henne».
»Denna väg då, om ni behagar».
Han tog en lång omväg med henne, och i
sin sinnesrörelse märkte hon det icke.
»Hvem bad er gå efter mig?» frågade hon,
finnande tystnaden värre än att »byta ord» med
honom.
»Mina — fröken — jag själf! Jag minns det
icke längre.»
Åter tego de, han i tankar och hon nu fin-
nande att alla ämnen som berördes voro lika far-
liga som tystnad. Hon ville påskynda sina steg,
men kunde icke. Förtrollning och ångest började
gripa henne.
De hade hunnit en ängsvall, rundt om gär-
dad af björkar, och nu började Märta plötsligt
förstå, att han icke gått närmaste vägen med henne,
men fann för godt att icke låtsa därom. Det då-
nade i hennes hufvud och ringde för öronen och
alla andra tankar slukades af denna, att hon och
han gingo därbredvid hvarandra på väg till hans
hem — att han kysst henne och att hon måst
värja sig som en tjänstflicka mot hans närgån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
