Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
got som dessutom icke motsades af hans upp-
förande de sista timmarne i E. — så förvisade
jag honom för alltid ur mitt minne.»
Utan att svara vände han blicken bort ifrån
henne och stirrade mellan trädstammarne hän emot
ån, där den ilade ut till viken. Ett godt stycke
ofvanföre vid de starka fallen pågick som bäst
byggnadsarbetena. Det var så långt därifrån de
sutto, att endast de enstaka sprängskotten emel-
lanåt hördes.
Hans väg hade icke fört rätt fram på detta
mål. Längtan att veta och förstå hade ledt bort
på sidovägar och irrgångar och en okuflig lust att
opponera samt tvånget att tvifla hade omväxlande
med ungdomsbegärelserna fördröjt honom. Men
härunder hade han likvisst ryckt framåt fjät för
fjät till den punkt, dit han nu hunnit. Och om
han ägt förmåga att ge sitt sinneslif, sådant det
nu var, fasta yttre konturer... ack! då hade han
helt visst kunnat lägga det i ett barns hand, så
ofarligt var det. Ärren däri kunde ju ha skrämt
och lärt, mycket naturligtvis ej ha förståtts, men
redig skadat.
»Hvad vet ni egentligen om mig», sade han
dämpadt. »Hörsagor — ett olyckligt missförstånd
under några dagars Sämmanvard, och ni har er
dom färdig.»
»Jag dömer icke. Ni är mig likgiltig.»
>Narra er icke med detta. Var det likgiltig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
