Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han. »Det stillar oron, söfver onda tankar,
men berusar ej längre. Nä», — han begagnar
ofta detta »nå» såsom ett bortvisande af något
som icke förtjänar vare sig ord eller tanke —
»nå, man skrattar och man gråter litet våld-
sammare än andra i ungdomen, och prägeln:
»det blir något af dig», är satt på en såsom
outplånligt märke. Och så slutar man ändå
med att vara en trälande mjura bland de andra
i stacken. Jag är orkestermedlem jag.»
Jag satt stum. Men jag ville ropa:
»Ja — ja så är det». Det är så hemskt, att
icke krmna infria ungdomsårens löften. Men
mina gåfvo inga — eller var det ingen som
lyssnade till dem? Eller vågade jag icke
själf tro på dem? Nej, jag hörde inga då
— det är först under senare år den förfär-
liga tanken hos mig uppstått, att jag kunde
lia blifvit något om––––––Blifvit något.. .
hvad? Så fullständigt har jag tappat bort
mig, att jag icke ens vet detta. Och aldrig
har någon hjälpt mig att söka och finna rätt
på mig själf.
Förvirrad af tankar och den gamla smär-
tan trycker jag mig tätt intill den släta, hårda
bergväggen, som kyler genom det tunna ty-
get. Jag sluter ögonen, och har för ett ögon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
