Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det blåste hård nordan hela denna vin-
ter. Stormen utbredde sig genom passet
öfver dalen, riste i viaduktens järnpelare,
och strödde snö öfver barrträden på slutt-
ningen. Jag vandrade mellan mina föräldrar
till messän för att bedja för min Pierres
själ, och för det lilla ofödda väsen, jag bar
under mitt hjärta. Eljest gick jag sällan ut.
Jag märkte dock icke att främmande drogo
sig för mig, snarare tvärtom. De små bar-
nen nego i häpen undran och ställde sig
vid vägkanten tills jag gått förbi dem. Män-
nen hälsade allvarligt, och hustrur och unga
flickor slöto sig gärna till mig, ej nyfiket
och närgånget, utan stilla och tysta, nästan
högtidliga. Jag trodde och tror ännu, att
min Pierres ande alltid omsväfvat och skyd-
dat mig. ty från den dag jag begrät min
älskade såsom död, ha människorna varit
obeskrifligt goda mot mig.
Men solen smälte det lätta snöhöljet på
barrträden, nordan efterträddes af en spelande
sunnanvind och det vardt vår. Då föddes
Pierres och mitt barn. Det var en gosse.
Medan jag ännu låg till sängs efter de
svåra födslosmärtorna buro grannhustrurna
till mig vin och unga dufvor, inbakta i
6o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
