Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken inkonsekvens den modärna mansdyrkan
gör sig saker. Man erkänner mannens öf-
verlägsenhet i intelligens, och det har blifvit
högst impopulärt att tala om hans sned-
språng i sammanhang med kvinnofrågan.
Man är midt inne i en period af beundran
för och tolerans gent emot mannen.
Men något får man väl också gifva den
lilla kvinnan, och så har man då beslutat att
skänka henne öfvervikt i kärleksvärde. Hvil-
ken oförrätt mot mannen! Men man måste
ju se till att hålla balansen i dessa virriga
förhållanden, som kvinnans kraf på likstäl-
lighet fört med sig.
Och så har man då rest två troner —
tvillinglika — och satt Adam på den ena,
och Eva på den andra. Och Adams tron
är intelligens, och Evas är kärlek, och bå-
das ha kunglig suveränitet.
Det är så klart och lättfattligt, att både
de mest outvecklade och mest utbrända hjär-
nor utan ansträngning kunna förstå det.
Om nu bara det besvärliga människo-
paret ville hålla sig på sina respektiva plat-
ser. Men stundom faller det Eva in att
profva skapelsens herres tron — ibland sät-
ter Adam sig på skapelsens kvinnas. Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
